Så attraherad av min kollega......

Det är sant. det finns inget som är enkelt oavsett.. Tycker inte att kollegan ska dra hela lasset själv.. skulle dock önska att hen skulle visa mer intresse först.. då skulle jag nog inte tveka.. det handlar ju om givande och tagande.. men som jag skriver i mina inlägg är att hela situationen mellan oss är väldigt komplicerad.. vilket kanske ligger till grund för hur hen beter sig samt hur jag beter mig. Det är min spontana reflektion.

Kollegan är värd ärlighet..... Så vad tycker du jag ska göra? vad skulle du ha gjort?

Förstår precis vad du menar "arbetsam" .. Men saken är den att kollegan inte visat något intresse av att lära känna mig. I börjar var det mesta arbetsrelaterat.. Men jag kanske ska börja vara lite mer som jag är, slappna av och vara social. Som jag brukar.. den jag egentligen är. Sen är vi aldrig ensamma .. bara vi. Det har hänt någon gång att vi varit själva men som sagt det händer sällan..

Precis så känner jag.. varför ska jag liksom tvinga mig på någon som jag inte vet helt säkert är intresserad? Börjar hen intressera sig över vem jag är så här jag ju en tydlig signal att gå på.....

Jag kanske ger signaler på att jag är intresserad men osäker.. ? Jag söker inte upp personen men det gör jag av välmening.. med tanke på arbetssituationen och det höga trycket på arbetsplatsen.. vill inte belasta hen! Sen är kollegan väldigt svår att nå... upplever jag. Och det finns inte tid egentligen för lite prat här och där .. det mesta handlar om arbetet..

Sen är det så här också att hen har en högre position på arbetsplatsen .. vilket gör mig lite osäker..

Vi får se om jag tar mig mod att berätta hur jag känner .. Det är inte så enkelt som det låter .. med tanke på allt runt i kring. Tänk om hen går och berättar det jag tagit mod till att säga? Det skulle nog inte blir en bra utgång för mig.. Det är väl det jag är lite rädd för ..

Ja vi får se... hade ju varit skönt om det varit ömsesidigt .. ;)

Det kan ju vara så att hen inte är det minsta intresserad av mig.. men dom små signaler som jag erhållit visar på intresse.. vill inte nämna allt här.. tyvärr..

Jag kommer inte flyga på människan .. det ligger inte i min natur.. men jag tänker att jag ser vart det leder.. antingen blir det något eller så får jag leva med dessa känslor och fantasier..

Okej ja alltså jag har dröjt kvar med blicken vid flera tillfällen .. kanske lite för länge? hhaha och då upplever jag att hen blivit obekväm och börjar undvika mig mer?

Men jag kan väl testa igen då.. Så får vi se..

Så kul att du tycker det är gulligt haha.. Ja alltså hen verkar inte äta lunch tillsammans med alla andra.. ? Håller sig undan.. har dock ingen aning om varför?

Jag vet inte....... har testat. Men kan inte avgöra. Får en känsla av att personen inte alls är intresserad.. :(

Nej. Inte i dag.. tidigare i veckan. Jag höll kvar blicken .. men känns inte helt rätt att stirra ut personen i en evighet. Blev naturligtvis generad när jag höll kvar blicken.. så jag var tvungen till att titta bort.. Nej jag log inte.. Jag log när jag tittade bort.. Gud vad jobbigt .. Jag kan inte flirta! Ja det har bara varit på avstånd typ.. hen tittar knappt på mig när vi har gemensamma möten.

Det är en liten åldersskillnad.. kanske typ 9-10 år?

Ja alltså det hade varit skönt om personen åtminstone kunde prata med mig.. Vill lära känna hen.. men får aldrig chansen...

Tror nog att hen kanske känner sig smickrad av att få lite bekräftelse .. Så jag tror nog att det stannar där..

Hen ... äldre.

.. är du nöjd med ditt jobb? är du det så tycker jag inte att du ska byta bara för att du är nyfiken på en person .. antingen pratar du med personen eller så får du lära dig att leva med dessa tankar ... eller visa tydligt intresse..