jrockyracoon skrev 2019-09-25 17:49:24 följande:
Jag kan under svaga stunder tycka att t.ex. personer som vill bli av med oskulden för att de inte kan få någon kvinna eller att handikappade som inte får närhet - skulle kunna få gå till kvinnor som har sex med dem under kontrollerade former mot betalning och där båda parter har rätt att avbryta när de själva önskar.
Men sedan tänker jag till. Vad är skillnaden mellan att betala för att få våldta någon och betala för att få ha sex med någon? Finns det egentligen någon skillnad alls? I båda situationerna finns det en som har övertaget över den andre. Våldtäkt förknippas mycket med ett fysiskt våldsinslag, men det behöver ju inte vara så alls.
När vi hör ordet våldtäkt förstår vi att det måste vara hemskt för det innebär att någon gör något med vår kropp som vi inte tycker om och som kan få oss att må psykiskt dåligt under lång tid.
När någon säljer sin kropp är det rimligt att antaga att personen inte är attraherad av många av sina kunder. Kanske personen till och med tycker kunden är kräkäcklig. Ändå kanske personen har sex med kunden för att få sina pengar, för att de har bestämt det eller för att risken är att kunden blir våldsam om deras ursprungliga överenskommelse bryts. Jag tycker att jämförelsen med att betala för våldtäkt ganska bra illustrerar de känslor och det illamående som den som säljer sex sannolikt upplever ibland.
Problemet är som många är inne på att prostitution riskerar att skada kvinnorna (och männen) som säljer sina kroppar för sex. Även om de själva visar entusiasm för att ha sex med sina kunder kan det bottna i en barndom där de lärt sig att trycka undan sina egna känslor kring sin kropp och få problem av det och skadas emotionellt. Exempelvis kan individer som blivit sexuellt utsatta som barn ha fått en osund inställning till sin kropp och därför kanske använder prostitution som ett självskadebeteende.
Även om det skulle finnas en och annan person som kan ha sex med många män mot betalning utan att ta skada - så tycks dessutom prostitution ofta vara nära sammankopplat med kriminalitet, utsatthet, övergrepp, kvinnoförakt, missbruk, våldsbrott och så mycket elände - att det ändå är något som behöver bekämpas. Det finns väl knappt någon som har varit prostituerad som sedan ändrat bana och sedan bearbetat och landat i sig själv som tycker att tiden som prostituerad var riktiga glansdagar?
Det finns en skillnad i teori och i praktik vad gäller prostitution tycker jag. På papperet kan det tyckas vara en win-win situation när en kvinna behöver pengar och en man behöver sex. I verkligheten blir människor skadade, utnyttjade och far illa. Jag tror att de obehagliga upplevelserna sätter sig kvar i vårt undermedvetna när man tvingar kroppen att ha sex med någon som man inte vill. Det tror jag är en stor del av diskrepansen mellan prostitution på papperet och i verkligheten.
Jag har lädt interjuer med sexköpare som säger att den som var i full kontroll över situationen, det var den prostituerade. Hon bestämde pris, vad som ingick, osv.
All makt låg hos henne.
Nu är det ju inte alltid så, men det är inte alltid så enkelt att den som betalar har kontrollen, långt ifrån.
Håller med i första stycket, nån form av stöd för handikappade som kanske inte ens kan onanera själv borde finnas.
