Hans ex vill inte att jag träffar sonen

Du kan tex ta med honom till familjerätten eller en jurist som förklara hur en vårdnads och umgängestvist funkar.

Om du är oförsiktig kan du öka pressen på honom, dels blir han pressad från sitt ex om ditt och datt, dels ser att sonen har behov och dels ställer du  önskemål på olika saker.

Å andra sidan kommer situationen för eller senare bli helt ohållbar om han hela tiden viker ner sig mot sitt ex och gör precis allt hon säger och kräver.

Jag tycker du gör helt rätt. Förstår att det är frustrerande och hur hanterar man frustration? Att prata om det funkar ju, här och irl. Sedan ska kanske inte du och din kille prata om det så jättemycket. Läget är ju lite låst och det mesta som behöver ha sagts om det är väl redan sagt. Det nya är väl varianter på samma tema, men det är ju en övergående situation. Han ska ju inte bo i deras gemensamma hus så mycket längre till. Som du sa, ni ser ljuset från andra sidan tunneln. Ändå kan det kännas extra tungt på slutet just för att man haft det så, så länge.

Har ni något konkret att se fram emot? Jag brukar tycka att tråkigheter är lättare att uthärda om jag har något roligt att se fram emot. Behöver inte vara så väldigt märkvärdiga saker - en hotellnatt och spa. Och så får du inte glömma bort dig själv. Att du träffar dina nära och kära särskilt när din kille är med sin son så du inte sitter och grubblar för mycket.

Du kan finnas där för din kille och vara ett andningshål som ger honom mer ork att tackla sin situation själv. Det går liksom inte att må bra i hans situation. Ni får lägga ribban på OK med dippar ner och enstaka gyllene stunder. Sedan blir inte alls allt en dans på rosor bara han flyttar, men det kommer att markera början på det nya och nytt, nästan hur än det ser ut, känns bättre än gammalt dåligt.

Ibland fattar man inte hur insyltad man var förrän man är ur det och känner att den där tyngden man burit på inte var ett normaltillstånd. Det gäller er båda. Så försök vila i stunden från det du inte kan göra något åt idag. Det är mitt råd.

Fast jag tycker nog att du ska jobba på att få honom att känna sig trygg och lita på dig!

Pappan får ta ett snack med mamman för hennes beteende förstärker bara sonen och gör allt värre!

Du har beskrivit själv hur sonen är känslig, sonen har berättat till sin pappa att tycker det är jobbigt du är där    !!!!!!!!

Pappan berättar att ni inte bör ses när sonen är där!!!!!

Som jag ser det är det inte ex fel, hon framför bara sonens egna ord.

Varför kan du inte respektera hans son? när han berättar att det är jobbigt när du är där? 

pappan behöver lära sig sätta gränser. 

han verkar inte ha förstått att skilsmässan är ett faktum och att han är fri att göra vad han vill på sina barnfria veckor.

du ska inte tassa på tå i din relation mot mannen. det är pojken du bör vara försiktig med, som du bekräftat att du är. 

men mannen kan du kräva mer av.

Vill bara skriva att jag tycker du verkar sköta allt korrekt. Allt kommer snart ge med sig lycka till..

Fast kanske du ska fundera på hur DU mår bra? Helt ohämmat sådär.

Förbjudna delar av dig kanske stör dig både på son och exfru. Erkänner du det för dig själv så kanske du kan släppa irritationen. Nu menar jag inte att detta är fallet, men våga tänk ego för dig själv och för att utforska vad DU vill och behöver.

Tror det är bra att ställa krav direkt i ett förhållande på hur du vill ha det. Saker löser sig inte av sig själv. 

Blir väl lynchad här på familjeliv nu, men min erfarenhet är att män inte automatiskt ställer saker till rätta, utan tar den lätta vägen, så tänker att du får tala om hur du vill ha det på sikt. Du ska ju inte vara totalt självuppoffrande.

Ta inte på dig pappans skuldkänslor. De får han bära själv.

Allt går ju inte att laga, tyvärr.

Vad menar du med dagsstatus, vems, och att ni fick avboka när mamman fick veta att ni skulle åka? Vad hände?

Det familjerätten jobbar för är en fungerande relation mellan bägge föräldrar, dom följer bägges önskemål och försöker hitta en fungerande lösning för barnets bästa.

Nu skriver du hur mamman för barnets talan, hur barnet mår lite dåligt när du är där, med andra ord du ger barnet skuldkänslor , enda barnet vill är att bägge deras föräldrar mor bra, och ställer sig i lag med detta. 

Så kort och gott rådet som kommer från familjerätten är att du ska hålla dig borta tills barnet accepterar dig. att barnet känner att det är ok att du är där. både från barnet mamma och pappa. sen att din nya pojkvän lyssnar på mamman är väl ok, bara dom kan bygga upp en bra relation mellan dom och barnet, sedan kommer kan du komma in i bilden, varför ha så brådis när det uppenbart att du är ett problem? kan ni inte träffas när barnet är hos mamman, sedan öka träffarna i lagom takt. 

Samtidigt berättar hon att sonen reagerar!! sonen har berättat till pappa att det inte känns bra att hon är där......

Vad mer kan ett lite barn göra????

Barnet har berättat hur det känner sig, är inte det det viktigaste i den här tråden?

Pappa och den nya ska komma på den andra platsen och barnet i första plats!