• Anonym (ADD?)

    ADD symptom hos vuxna

    Ni vuxna med ADD: jag undrar vad har ni för symptom? När uppmärksammades det och hur? Vilka tecken på ADD finns det?


    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2010-12-08 18:24
    Jag har skapat en ny tråd (mötesplatsen) där vi kan diskutera annat som rör ADD/ADHD förutom symtom: www.familjeliv.se/Forum-11-308/m56019945-8.html

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2010-12-28 22:43
    Viktig information om listan:

    Listan nedan är en sammanfattning av de symtom och funktionsnedsättningar som de flesta av oss i tråden upplever frekvent och har gemensamt med varandra.

    Det är inte en lista som innehåller några absoluta sanningar eller säkra källor.
    Det är inte heller en lista över korrekta diagnoskriterier som professionella läkare och psykologer använder sig av vid diagnosticering.
    Det är en lista skriven i syfte att underlätta för oss som eventuellt kommer att utredas, att ta med till våra läkare vid ett första bedömingssamtal, att visa eller läsa upp för psykologen eller våra nära och kära.

    En del av oss som skriver eller har skrivit här har redan en (av läkare) konstaterad ADHD eller ADD-diagnos, någon är under utredning medan andra fortfarande står i kö i väntan på utredning. Om du är en av dem som trillar in här, kanske mest av nyfikenhet, läser och känner igen dig i några eller i alla de symtom som finns med på listan behöver det inte betyda att du har ADHD/ADD. Men är du orolig och misstänker en eventuell ADHD/ADD-diagnos bör du kontakta din vårdcentral eller en öppenpsykiatrisk mottagning för vidare utredning.
    Nog för att en del av oss i tråden besitter stor erfarenhet och mycket kunskap om ämnet men vi är inga läkare eller psykologer. Vi kan svara på frågor och det gör vi så gärna, men vi kan inte lämna något definitivt svar eller ställa diagnos på någon.

    Listan får däremot användas av vemsomhelst, kopieras, skrivas ut, ramas in eller vad du nu vill. Men kom ihåg, listan är endast en sammanfattning av de symtom och funktionsnedsättningar som vi i tråden upplever och det frekvent, d.v.s ofta förekommande eller "on a daily basis".

    ~ Igångsättningssvårigheter - även de enklaste sysslor som t.ex vika tvätt, plocka ur diskmaskinen, duscha eller borsta tänderna skjuts upp.

    ~ Behov av rutiner och struktur men ...

    ~ Svårt för att själv strukturera, organisera och planera sin vardag och sina saker

    ~ Låg mental uthållighet

    ~ Lättdistraherad

    ~ Låg koncentrationsförmåga - stora svårigheter med att behålla fokus och uppmärksamet i synnerhet på saker man upplever tråkiga

    ~ Nedsatt arbetsminne/korttidsminne

    ~ Bristande motivation och därför

    ~ Ofta alltid på jakt efter just motivation i form av olika belöningar vilka kan vara allt i från att sitta vid datorn, äta godis, dricka alkohol, shoppa etc.

    ~ Impulsiv - te.x när det kommer till beslutsfattande men där finns även stora tendenser till

    ~ Beslutsångest - vela och fundera alldeles för länge innan ett beslut tas

    ~ Påbörjar olika projekt men avslutar dem sällan - man kan te.x få för sig att man ska börja träna och köper träningskläder och gymkort men struntar sedan i att gå till gymmet, man hoppar på olika kurser som "verkar skoj" just då men inser sedan ganska snabbt att det inte var det, hoppar av och påbörjar något annat istället.

    ~ Ombytlig/nyckfull/obeständig (se ovan)

    ~ Kommer ur balans/blir lätt störd när ens rutiner rubbas

    ~ Tidsoptimist - kommer ofta eller alltid försent, underskattar hur lång tid en viss sak tar att göra/färdigställa

    ~ Ljudkänslig - tycks höra (vissa ljud) högre än andra. Svårt för te.x tickande klockor, knastrande ljud, tuggande, handklapp, prasslande etc

    ~ Svårigheter med att göra något metodiskt och

    ~ Benägen att kasta sig in i nya projekt eller uppgifter utan att bry sig om instruktioner och därför

    ~ Benägen att göra saker i fel följd

    ~ Disträ och tankspridd - glömsk, förlägger sina saker, slarvar bort te.x nyklar, plånbok, glömmer viktiga överenskommelser, möten etc

    ~ Tendens till att fixera sig vid/hyperfokusera på olika saker/ämnen - går från specialintresse till specialintresse och lägger ner sin själ och nästan all sin vakna tid till att tänka på eller göra reserach på just det ämnet/intresset.

    ~ Otålig - har svårt för dötid, att behöva vänta osv. Vill att saker ska hända NU och helst igår. Kan te.x yttra sig i att man avbryter i samtal och diskussioner eller om man får en ide´så ska den sättas i verk med en gång, spelar ingen roll om man ligger i sängen för att sova.
    Te.x får man för sig att möblera gör man det oavsett om klockan är 15 eller 03.

    ~ Upplever en nästan konstant orkeslöshet och trötthet och har

    ~ Sömnsvårigheter - har svårt för att komma i säng i tid, svårt för att komma till ro och somna, även svårt för att orka hålla sig vaken en hel dag utan en stunds vila mitt på dagen.

    ~ Humörsvängningar - ibland kraftiga och ofta snabba men som fort går över och

    ~ Perioder av nedstämdhet och ångest kontra perioder då man känner sig mer tillfreds, glad och uppåt - dessa perioder eller svängningar i måendet kan ske flera ggr per dag eller hålla i sig ett par dagar vardera. Men de är ständigt återkommande och tycks vara oberoende av yttre händelser.

    ~ Viss motorisk klumpighet och bristande koordinationsförmåga - missbedömer avstånd, bristande kroppkontroll te.x går in i saker, snubblar, spiller, tar för hårt eller för löst i saker, bryter av pennor etc.

    ~ Bristande simultanförmåga - svårigheter med att göra flera olika saker samtidigt och att hålla isär och sortera information te.x olika sorters sinnesintryck

    ~ Bristande konsekvenstänkande - förstår inte alltid eller missbedömer konsekvenserna av sitt handlande, tänker rätt (d.v.s medveten om konsekvenserna) ibland men gör eller handlar fel ändå.

    ~ Låg tolerans mot stress/stresskänslig - ogillar stress och hög press överhuvudtaget, vill göra saker och ting i sin takt men paradoxalt nog

    ~ Skjuter upp alla måsten till sista sekund - kan sitta en hel dag utan att företa sig något men 30 min innan te.x sambon kommer hem börjar man både dammsuga och skura golvet. Betalar inte räkningar, lämnar inte in deklarationen i tid fast man haft god tid på sig och vetat om att det ska göras.

    ~ Arbetar som mest effektivt inför deadline (se ovan)

    ~ Svartvitt tänkande - tänker ofta "antingen eller" eller "allt eller inget"

    ~ Bär på en inre oro och rastlöshet - känner sig aldrig 100% tillfredställd eller nöjd. Alltid finns där något som kan förbättras, göras annorlunda, förnyas och förändras osv.

    ~ Svårigheter med närhet - kramar och gos kan uppfattas som påträngande och jobbigt om det inte sker på ens egna villkor.

    ~ Allt ska förresten helst alltid ske på ens egna villkor.

    ~ Har överlag dålig hand med ekonomi - svårigheter med att förstå och inse pengars värde.

    Övrigt - sådant som tagits upp här i tråden (därmed inte sagt att alla vi i tråden lider av det eller att ens alla med ADHD/ADD lider av det)

    Låg självkänsla, social fobi, ångest, depression, ätstörningar, sömnstörningar och PMS.

    Utanförskap, arbetslöshet och har bakom sig en kraschad skolgång, ofullständiga betyg, stormiga (och i vissa fall våldsamma) relationer m.m

    Många överkonsumerar dessutom mycket kaffe, coca cola, tobak och alkohol, vilket sägs ha lugnande effekt på personer med ADHD/ADD. Missbruk av droger (främst centralstimulantia som te.x amfetamin) då det bekant har en lugnande effekt på människor med ADHD förekommer också, i synnerhet hos de med odiagnosticerad ADHD/ADD i försök att självmedicinera.

    Annat som tycks vara vanligt förekommande hos personer med ADHD/ADD är: Dyslexi, dyskalkyli och liknande svårigheter. Även tvångstankar/tvångsbeteenden som te.x dermatillomani och trichotillomani kan förekomma.

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2010-12-30 05:05
    Jag vill ge ett stort tack till strulmaja som har gjort ett fantstiskt jobb med att sammanställa informationen i tråden och skapa "listan"!
  • Svar på tråden ADD symptom hos vuxna
  • Moonis

    Sen hjälper det ju inte att min sambo har ADHD diagnos för vad är oddsen för att jag också har det. Känns som att folk tror jag är hypokondriker eller något. Men detta är verkligen inget jag trott innan utan ansett att det haft med min ångest bara att göra. Men när jag ser närmare på min son nu som också troligen har någon diagnos så fungerar vi rätt lika. Så fort det är något man tycker är intressant så blir man helt inne i det och kan inte slita sig förren det är klart. Annars blir det för han rastlöshet och för mig att jag inte kan fokusera utan drömmer mig bort och hör knappt vad som sägs.
    Har svårt att bara sitta med barnen i soffan tex. och att ta mig tiden att spela spel med dom känns jätte jobbigt.

    Sen kollar jag lite på mina föräldrar om det kan finnas någon tendens där för diagnos och tänker direkt på min pappa. Han drack en del och när han inte drack jobbade han och gjorde han inget av det så satt han bänkad framför datorn där man inte fick kontakt med han knappt. Han påbörjade mycket men avslutade nästan inget av det. Skaffade djur som sen mamma fick ta hand om för han tappade intresset och gick över på nästa grej.
    Vårat hus va bara oavslutade projekt nästan och mycket slarv.
    Att han inte alls kan relatera till sina barns känslor ens nu är kanske inget förvånande. 

  • Anonym (frustrerad)

    Nyfiken fråga: hur många av er misstänkte själva ADD/ADHD och sökte för utredning, samt hur många av er var helt ovetande och vården påtalade att de ville utreda? 

    Tycker det är positivt att dessa diagnoser får mer och mer uppmärksamhet eftersom fler npf:are upptäcks! 

  • strulmaja
    Moonis skrev 2011-09-09 09:07:48 följande:
    Gud vad jag känner igen mig! Det där med kalender, "bara att köpa och skriva upp", eller hur!
    Man ska som sagt ens komma ihåg att skriva upp saker från början och tänka på att man har en kalender att skriva upp i. Jag kollade runt på olika väggkalendrar och hittade en bra månadskalender. Stor whiteboard variant med penna och satte upp den i hallen. Visst, höll någon månad kanske sen glömdes allt bort och nu har jag gjort ett försök att flytta in den till köksväggen där man går hela tiden. Får se hur det går för den andra lilla som hänger där har inte skrivits något i ändå Obestämd
    Har även problem med när man ska på samtal för tror ni inte att jag glömt bort hur jag mått under veckan och har jag då en bra dag under samtalet (oftast glad att få prata av mig om problemen som jag aldrig kommer ihåg) så ser ju allt tipp topp ut. Så börjar veckan om igen med samma.
    Nu i ett försök att verkligen dokumentera hur jag känner i stunden har jag laddat ner en dagboksapp till mobilen som jag ska försöka skriva i direkt, får se hur länge det håller *pust*
    strulmaja skrev 2011-09-08 23:27:34 följande:
    Då är jag med. Bra att dom tar det på allvar, det har dom inte gjort i mitt fall. Inget snack om sjukskrivning, inget om utvärdering, ingenting. Sådant får man ordna med själv tydligen och chansen att jag gör det är ju inte särskilt stor. 

    Men visst är det så att du inte fått diagnos?  
    Tro mig, jag vet EXAKT vad du menar och hur det är att leva sådär ostrukturerat. 
    Jag har två kalendrar, en hängandes i köket och en mindre fickkalender. Jag har även en stor whiteboard i köket och en stående på golvet i tvättstugan tänkt att hängas upp i hallen. Men ja....
    Dock är det ytterst sällan (typ aldrig) som jag antecknar något på/i någon utav dom. Varför? För att jag glömmer och för att jag är slav under tänket: Jag gör det sen, jag ska bara.....
    Hur man arbetar bort detta skittänk har jag ingen aning om men jag tror inte det är något jag klarar på egen hand. Mina mer brighta stunder antecknar jag något men sedan glömmer jag bort att titta i min kalander eller på whiteboardtavlan. Det händer också att jag faktiskt tittar på tavlan och tänker: Ja just det, det skulle jag göra men sen lik förbannat så har jag glömt det tre sekunder senare och nästa gång jag råkar slänga ett öga på tavlan är det försent. Jag blir tokig på detta! Men nu vet jag åtminstone vad det bero på. Det är en liten tröst och hjälp att slippa leva i ovisshet men medvetenheten om hur kaotisk min vardag och min "approach" är samtidigt väldigt ångestskapande Rynkar på näsan 
  • strulmaja
    Anonym (frustrerad) skrev 2011-09-09 09:57:58 följande:
    Nyfiken fråga: hur många av er misstänkte själva ADD/ADHD och sökte för utredning, samt hur många av er var helt ovetande och vården påtalade att de ville utreda? 

    Tycker det är positivt att dessa diagnoser får mer och mer uppmärksamhet eftersom fler npf:are upptäcks! 
    Jag började misstänka ev ADHD/ADD för ca 1 år sedan och sökte själv hjälp och bad om utredning ganska omgående efter det. Fick diagnos i våras. Har haft kontakt med psyk innan dess, utretts för diverse personlighetsstörningar, varit inlagd för observation samt gått i terapi i två omgångar men ingen, INGEN påtalade att det kunde handla om ADHD. 
  • Moonis
    strulmaja skrev 2011-09-09 10:04:46 följande:
    Tro mig, jag vet EXAKT vad du menar och hur det är att leva sådär ostrukturerat. 
    Jag har två kalendrar, en hängandes i köket och en mindre fickkalender. Jag har även en stor whiteboard i köket och en stående på golvet i tvättstugan tänkt att hängas upp i hallen. Men ja....
    Dock är det ytterst sällan (typ aldrig) som jag antecknar något på/i någon utav dom. Varför? För att jag glömmer och för att jag är slav under tänket: Jag gör det sen, jag ska bara.....
    Hur man arbetar bort detta skittänk har jag ingen aning om men jag tror inte det är något jag klarar på egen hand. Mina mer brighta stunder antecknar jag något men sedan glömmer jag bort att titta i min kalander eller på whiteboardtavlan. Det händer också att jag faktiskt tittar på tavlan och tänker: Ja just det, det skulle jag göra men sen lik förbannat så har jag glömt det tre sekunder senare och nästa gång jag råkar slänga ett öga på tavlan är det försent. Jag blir tokig på detta! Men nu vet jag åtminstone vad det bero på. Det är en liten tröst och hjälp att slippa leva i ovisshet men medvetenheten om hur kaotisk min vardag och min "approach" är samtidigt väldigt ångestskapande Rynkar på näsan 
    Ja, exakt så är det för mig med. Man tittar och tänker "det skulle jag göra eller ha med" sen är det borta igen. Riktigt frustrerande och ännu jobbigare när ens mamma suckar åter igen för något man glömt och vill inte ens veta vad dagis och sonens skola tänker
    Är glad att jag ens kom ihåg att han hade en uppgift att göra till idag som han fick göra innan vi gick till skolan nu imorse. Höll iof. på att glömma hans väska med uppgiften i också vilket inte hade varit helt ovanligt om jag hade gjort. Så idag har varit en "bra" dag jämfört med annars. 
  • Moonis
    Anonym (frustrerad) skrev 2011-09-09 09:57:58 följande:
    Nyfiken fråga: hur många av er misstänkte själva ADD/ADHD och sökte för utredning, samt hur många av er var helt ovetande och vården påtalade att de ville utreda? 

    Tycker det är positivt att dessa diagnoser får mer och mer uppmärksamhet eftersom fler npf:are upptäcks! 
    Allt har handlat om min ångest och sociala fobi, både för mig och psykiatrin. Har inte misstänkt tidigare för antingen trodde man att det va så man va bara och sen att det kanske va ångesten och stressen.
    Mina misstankar kom när jag skrev i denna tråden första gången men kommer inte ihåg när jag skrev, som vanligt med mitt minne. Men kan kolla.... 
  • strulmaja
    Moonis skrev 2011-09-09 09:07:48 följande:
    strulmaja skrev 2011-09-08 23:27:34 följande:
    Då är jag med. Bra att dom tar det på allvar, det har dom inte gjort i mitt fall. Inget snack om sjukskrivning, inget om utvärdering, ingenting. Sådant får man ordna med själv tydligen och chansen att jag gör det är ju inte särskilt stor. 

    Men visst är det så att du inte fått diagnos?  
    Ja, har haft tur faktiskt på det området. Vet att många kämpar med myndigheter och inte främst psykiatrin.
    Har ingen diagnos, bara på min generella ångest och sociala fobi. Ska kämpa för att bli utredd inom detta men känns som jag denna gången kommer få svårare att övertyga dom på psykiatrin.
    Men jag känner mig som ett jäkla ufo bland andra och det kan inte vara normalt att glömma så mycket hela tiden som jag gör, inte heller hela tiden vara ute i sista minuten (eller ofta sen) hela tiden för att jag inte kan planera min tid och är världens tidsoptimist. Trots att jag kan ha gott om tid på mig gör jag ändå allt i sista minuten och många tycker väll "men gör saker tidigare då, planera bättre" och visst skulle jag det om jag kunde men på något sätt kommer jag aldrig igång. Jag kör fast eller flummar in i allt annat.

    Känner mig bara rörig, förvirrad, glömsk och flummig.
    Jag förstår ärligt talat inte varför detta tillvägagångssätt kan sättas i system och användas av ALLA vårdinstanser för alla med någon form av psykisk ohälsa. Det är väl förstås en kostnadsfråga (som allt annat) men jag tror att det skulle väga upp i slutändan då många med psykisk ohälsa både kan och vill arbeta eller plugga men på ett mer individ/sjukdomsanpassat sätt. Vilket sätt det är skulle man kunna komma fram till genom att få genomgå ett sådant här slags utvärderingsprogram. Men som jag uppfattar det är det ytterst få som får den hjälpen och i dom fall där den typen av hjälp ges är det nog få som blivit erbjudna den, istället har dom själva fått efterfråga och kräva den. Det är pinsamt hur hela det här sjukförsäkringssystemet är uppbyggt och hur dåligt samarbetet fungerar mellan dom olika instanserna. Ännu sämre har det blivit sedan en stor del av psykvården privatiserades och det gör mig vansinnig att tänka på Demon 

    UFO-biten känner jag också igen mig i.
    På planeten jag kommer ifrån är inget självklart. Allt sker impulsartat, allt från humör, mående, intelligens osv är ojämnt och oregelbundet. Detta förvirrar min omgivning men det är ingenting mot vad det gör med mig. Ingenting här är någonsin lagom men lagom är precis vad jag eftersträvar att vara.
    Jag lever motvilligt efter devisen "Allt eller inget". Antingen så ÄR det, eller så är det INTE. På min planet finns nämligen inte färgen grå. Jag lever i ett ständigt moment 22. Allt som är jag, mitt liv och min vardag är en enda stor paradox. Jag är motsägelsefullheten personifierad. Jag är svart eller vit men aldrig något däremellan. Välkommen till planeten kaos!

    Skrikandes 

     
  • Moonis
    strulmaja skrev 2011-09-09 10:35:21 följande:
    Jag förstår ärligt talat inte varför detta tillvägagångssätt kan sättas i system och användas av ALLA vårdinstanser för alla med någon form av psykisk ohälsa. Det är väl förstås en kostnadsfråga (som allt annat) men jag tror att det skulle väga upp i slutändan då många med psykisk ohälsa både kan och vill arbeta eller plugga men på ett mer individ/sjukdomsanpassat sätt. Vilket sätt det är skulle man kunna komma fram till genom att få genomgå ett sådant här slags utvärderingsprogram. Men som jag uppfattar det är det ytterst få som får den hjälpen och i dom fall där den typen av hjälp ges är det nog få som blivit erbjudna den, istället har dom själva fått efterfråga och kräva den. Det är pinsamt hur hela det här sjukförsäkringssystemet är uppbyggt och hur dåligt samarbetet fungerar mellan dom olika instanserna. Ännu sämre har det blivit sedan en stor del av psykvården privatiserades och det gör mig vansinnig att tänka på Demon 

    UFO-biten känner jag också igen mig i.
    På planeten jag kommer ifrån är inget självklart. Allt sker impulsartat, allt från humör, mående, intelligens osv är ojämnt och oregelbundet. Detta förvirrar min omgivning men det är ingenting mot vad det gör med mig. Ingenting här är någonsin lagom men lagom är precis vad jag eftersträvar att vara.
    Jag lever motvilligt efter devisen "Allt eller inget". Antingen så ÄR det, eller så är det INTE. På min planet finns nämligen inte färgen grå. Jag lever i ett ständigt moment 22. Allt som är jag, mitt liv och min vardag är en enda stor paradox. Jag är motsägelsefullheten personifierad. Jag är svart eller vit men aldrig något däremellan. Välkommen till planeten kaos!

    Skrikandes 

     
    Denna verksamheten borde verkligen finnas i varje kommun eller i alla fall större angränsande kommuner. Att dessa myndigheter arbetar ihop är jätte viktigt för det kan kännas som en enda uppförsbacke med alla myndigheter och dom olika kraven som ställs. Speciellt om man inte har någon hjälp alls utan ska stångas själv med dom.

    Sålänge jag kan minnas har jag alltid känt mig annorlunda, inte passat in.
    Men nu vet jag äntligen då, planet Kaos Fast vet inte om jag ska skratta eller gråta över det Tungan ute

    Men det kan förklara mycket varför jag har svårt att bara köpa några plagg på nätet tex. och blir summan för mycket och jag inte kan köpa allt så stänger jag ner istället och skiter i det av frustration. Låter knäppt jag vet.
    Istället för att som normala människor köpa då lite i taget och köpa lite till lite senare så är det jätte svårt för mig. Helst ska jag ha samma plagg i flera färger också för annars stör jag mig på det senare.
    Detta leder till att jag har massa kläder i garderoben men inget att ta på mig eftersom jag köper rätt impulsivt under reor (helst halva reapriset). Detta är bara ytterligare en grej i allt känns det som.

    Jaja, om inte annat så har väll andra något att garva åt. Man roar säkert någonFoten i munnen 
Svar på tråden ADD symptom hos vuxna