Som frågan i rubriken lyder. Hur mycket pengar tycker du som är kvinna att en man minst ska tjäna för att du ska vara beredd att dejta honom? Utgå ifrån att du är ute efter ett seriöst förhållande.
Jag tror medelinkomsten för män är runt 26000 i månaden. Duger det för er eller ska han tjäna mer än så? Kan han ha en lägre lön? Skulle du rent av kunna tänka dig att dejta någon som är långtidsarbetslös eller går på socialbidrag?
Skriver inte detta i presentationen utan det kommer fram senare, när vi har chattat ett tag. Har kämpat i över 25 år så nu har jag gett upp angående arbete samt att må bra, fysiskt och psykiskt.
Vill finna kärleken så att livet blir lite ljusare - men det verkar omöjligt tyvärr...
Jag tjänar 44000 och har 3 miljoner i tillgångar. Jag skulle helst se att en partner tjänar över 35, inte under 30. Mina pengar går till mina barn så är inte beredd att gå in i en relation där jag får försörja den andra till viss del, inte heller vill jag ha en partner som jag inte kan t ex resa med för att personen inte har råd. Been there, done that.
Det spelar ingen större roll så länge han har råd att skämma bort mig. Jag är kanske konservativ men förväntar mig att bli bjuden när vi går ut och sånt. Men det handlar ju mer om hur han ekonomiskt planerar än vad han tjänar.
Skriver inte detta i presentationen utan det kommer fram senare, när vi har chattat ett tag. Har kämpat i över 25 år så nu har jag gett upp angående arbete samt att må bra, fysiskt och psykiskt.
Vill finna kärleken så att livet blir lite ljusare - men det verkar omöjligt tyvärr...
Som frågan i rubriken lyder. Hur mycket pengar tycker du som är kvinna att en man minst ska tjäna för att du ska vara beredd att dejta honom? Utgå ifrån att du är ute efter ett seriöst förhållande.
Jag tror medelinkomsten för män är runt 26000 i månaden. Duger det för er eller ska han tjäna mer än så? Kan han ha en lägre lön? Skulle du rent av kunna tänka dig att dejta någon som är långtidsarbetslös eller går på socialbidrag?
Skriver inte detta i presentationen utan det kommer fram senare, när vi har chattat ett tag. Har kämpat i över 25 år så nu har jag gett upp angående arbete samt att må bra, fysiskt och psykiskt.
Vill finna kärleken så att livet blir lite ljusare - men det verkar omöjligt tyvärr...
Det är ingen risk att du är världens bästa tjej, så det behöver du inte fundera på...
Jag skulle kunna tänka mig att dejta någon som är arbetslös, sjukskriven eller går på försörjjningsbidrag.
Det viktigaste i kråksången är att personen har drivkraft, söker jobb, arbetar med sitt mående och inte tänker gå på socbidrag hela livet. Alla kan ha det tufft men det beror på vad man gör av med det hela. En sån person skulle jag absolut kunna dejta eller ingå i ett förhållande med.
Sätter man på sig offerkoftan & väntar på att jobbet ska ramla ner i knät på en själv, att någon annan ska lösa alla problem..
Ja då ligger man illa och det är ingen jag skulle dejta eöler bli seriös med
Oj oj oj OJ vilken otroligt extrem BURN det där var! Nu blev jag jättesårad!
Eller inte....
Inkomsten spelar väl ingen som helst roll? Inte för att avgöra vem jag dejtar eller faller för i alla fall.
Däremot inställningen. Jag vill ha någon som har vettig syn på ekonomi, kan försörja sig själv, har egen drivkraft och inte tycker att pengar och statussymboler är det viktigaste i världen.