Skulle ni berätta?

Anonym (I-valet-och-kvalet)

Äldre 8 May 20:58
117 svar

Citera Visa endast Anmäl

Skulle ni berätta?

Min sambo berättade för ett månader sedan att hon vill separera efter 10 år tillsammans och två barn. Dagen efter hon berättade detta fick hon blommor hem från en ny killkompis som hon "klickat med" (hennes ord), som skrev att hon snart är tillbaka till sitt glada jag igen, typ. Min sambo sa till mig att "det var väl snällt?" Okänsligt tyckte jag då.

Dom har träffats som "kompisar" sedan dess, och bl.a. på en AW efter vilken min sambo kom hem sent och väldigt full. Hon agerade annorlunda och hemligt när hon kom hem, och jag kunde inte hålla mig utan kollade messen på hennes mobil morgonen efter. Hon hade messat massor med killen efter AWn och det var en massa ömhetsbetygelser och hjärtan överallt. Jag konfronterade min sambo som påstod att hon inte var intresserad av honom som mer än vän, men att han var det.

Vi ska ju separera så jag har väl ingen rätt att ha någon åsikt, men detta kändes ändå respektlöst tyckte jag. Den här killen är gift och har barn. Nu ska min sambo åka med honom till en annan stad över dagen där han ska jobba.

Jag känner mig svartsjuk och kränkt av deras beteende, och tycker synd om killens fru som säkert inte vet något. Skulle ni informera hans fru om hans beteende och att han vill vara mer än vän med min sambo?
- «
- ‹
- Sida 8 av 11
- 1
- 2
- 3
- 4
- 5
- 6
- 7
- 8
- 9
- 10
- 11
- ›
- »
Svara i tråden
Svar på tråden Skulle ni berätta?
Anonym (vera)

Thu 16 May 2019 05:13
#71

Citera Visa endast Anmäl

Anonym (realistisk) skrev 2019-05-15 16:12:19 följande:
1) Om du inte tycker det är ok, är det inte då rätt att den drabbade får veta sanningen för att ha en chans att sätta stopp för det som du själv säger inte är ok?

2) Hur har du tänkt att den drabbade ska kunna få reda på sanningen utan att någon skvallrar? Du är väl inte så naiv att du tror att den som bedrar sin partner kommer berätta det själv?

3) På vilket sätt menar du att om du har möjlighet att avslöja sanningen för någon men välja att inte göra det INTE inte är detsamma som att neka personen chansen att få veta sanningen?
1. Bara för att jag inte tycker att det är ok så springer jag inte och skvallrar. Det är inte min sak att lägga näsan i blöt i deras diverse affärer. Det är inte så att jag uppmuntrar någon att vara otrogen för att jag skulle tycka att det är "rätt".

2. Ingen aning. Jag har inga förpliktelser eller någon anledning att lägga mig i. Det är deras privatliv. Helt och hållet.

3. Här får du tänka ett varv till.
molly50

Thu 16 May 2019 09:12
#72

Citera Visa endast Anmäl

Anonym (realistisk) skrev 2019-05-14 16:49:56 följande:
Jag är jävligt tacksam över att någon hade ryggrad nog att skvallra om min dåvarande frus otrohet, hade det inte varit för det hade jag fortsatt bli lurad hur länge som helst.

Hur fan har du tänkt dig att man ska kunna göra ett val om man inte vet vad som pågår bakom ens rygg? Men du kanske föredrar att leka struts och stoppa huvudet i sanden?
Jag känner detsamma. Hade inte någon berättat för mig om vad min exsambo höll på med bakom min rygg så hade jag också kunnat bli lurad betydligt längre än vad jag nu blev.
Man kanske ser vissa tecken själv,men man är naiv nog att skaka av sig dem och tänka att man nog har fel.
Då kan det hjälpa en på traven att ta beslutet om man ska stanna eller gå.
I mitt fall var det två vänner som,oberoende av varandra,berättade samma sak.
Men jag hade varit lika tacksam om det varit någon,för mig,okänd person som berättat det.
Jag vill inte leva mitt liv i en lögn.
Att få veta att någon annan vetat om vad som pågått bakom ens rygg utan att säga något är också ett stort svek.
Anonym (Skvaller)

Thu 16 May 2019 09:29
#73

Citera Visa endast Anmäl

Anonym (realistisk) skrev 2019-05-15 16:08:19 följande:
De enda som snackat om plikt är du och vera. ALLA andra har sagt att det inte handlar om plikt utan om hänsyn till andra människor. Så resonemanget om plikt får du nog föra med dig själv eller vera.

Vad gäller otrohet så är det moraliska dilemmat ganska enkelt, Du har en person som blir förd bakom ljuset av sin partner och får ingen möjlighet att förhålla sig till sin partner "aktiviteter" utan lever i en lögn. En tredje person som vet vad som pågår har möjlighet att meddela personen vad som pågår och därmed ge personen en chans att förhålla sig till det och göra ett val. Du kallar det skvallra, jag kallar det ge personen en chans att själv välja. Men vad man sätter för namn på det kvittar, i praktiken handlar det om att man avslojar sanningen och den drabbade får en chans att förhålla sig till det.

Vad är det du har emot det?
Tycker du inte att människor ska ha möjligheten att själva välja vilket slags förhållande de lever i?
Men - främmande människors relationer är ju inte ditt problem! Med det resonemanget har man en skyldighet att vakta på sina grannar också, och sina arbetskamrater, så att man kan meddela deras parnters om man skulle se läppstift eller några långa, blonda hårstrån där de inte borde vara...

Jag skulle sluta respektera en människa som sprang med sådana uppgifter.
Anonym (Skvaller)

Thu 16 May 2019 09:33
#74

Citera Visa endast Anmäl

molly50 skrev 2019-05-16 09:12:29 följande:
Jag känner detsamma. Hade inte någon berättat för mig om vad min exsambo höll på med bakom min rygg så hade jag också kunnat bli lurad betydligt längre än vad jag nu blev.
Man kanske ser vissa tecken själv,men man är naiv nog att skaka av sig dem och tänka att man nog har fel.
Då kan det hjälpa en på traven att ta beslutet om man ska stanna eller gå.
I mitt fall var det två vänner som,oberoende av varandra,berättade samma sak.
Men jag hade varit lika tacksam om det varit någon,för mig,okänd person som berättat det.
Jag vill inte leva mitt liv i en lögn.
Att få veta att någon annan vetat om vad som pågått bakom ens rygg utan att säga något är också ett stort svek.
Hur känner du för dessa vänner efteråt då?

Ofta tror sådana "vänner" att de ska få en klapp på huvudet, men i verkligheten tar vänskapsrelationen slut där, för att personen man för skvallret till "skjuter budbäraren" även om det i sig är positivt att få informationen.

Detta har jag sett flera gånger för övrigt, och när det gällt olika saker. En kompis tog till exempel åt sig råden hon fick av en av våra gemensamma kompisar, om att hon klädde sig för tantigt och borde ha vissa andra snitt och färger. Hon blev mycket snyggare efteråt. Men - hon förlät aldrig kompisen som gav henne råden. Den tjejen fasades ut ur vår bekantskapskrets.
Anonym (Skvaller)

Thu 16 May 2019 09:35
#75

Citera Visa endast Anmäl

Anonym (Skvaller) skrev 2019-05-16 09:33:48 följande:
Hur känner du för dessa vänner efteråt då?

Ofta tror sådana "vänner" att de ska få en klapp på huvudet, men i verkligheten tar vänskapsrelationen slut där, för att personen man för skvallret till "skjuter budbäraren" även om det i sig är positivt att få informationen.

Detta har jag sett flera gånger för övrigt, och när det gällt olika saker. En kompis tog till exempel åt sig råden hon fick av en av våra gemensamma kompisar, om att hon klädde sig för tantigt och borde ha vissa andra snitt och färger. Hon blev mycket snyggare efteråt. Men - hon förlät aldrig kompisen som gav henne råden. Den tjejen fasades ut ur vår bekantskapskrets.
Alltså, för att anknyta till otrohet: det kan bli så att man och hustru försonas efter att hustrun fått reda på otroheten - men att vännen som levererade uppgiften fasas ut ur parets liv. Han eller hon blir annars bara en påminnelse om något obehagligt, och den otrogne kommer definitivt aldrig att förlåta - vad han uppfattar som - att ha blivit angiven.
Anonym (Skvaller)

Thu 16 May 2019 09:38
#76

Citera Visa endast Anmäl

Anonym (realistisk) skrev 2019-05-15 16:12:19 följande:
1) Om du inte tycker det är ok, är det inte då rätt att den drabbade får veta sanningen för att ha en chans att sätta stopp för det som du själv säger inte är ok?

2) Hur har du tänkt att den drabbade ska kunna få reda på sanningen utan att någon skvallrar? Du är väl inte så naiv att du tror att den som bedrar sin partner kommer berätta det själv?

3) På vilket sätt menar du att om du har möjlighet att avslöja sanningen för någon men välja att inte göra det INTE inte är detsamma som att neka personen chansen att få veta sanningen?
1. Det är ingen utomståendes problem

2. Det är ingen utomståendes problem

3. Det är ingen utomståendes problem
Anonym (realistisk)

Thu 16 May 2019 10:27
#77

Citera Visa endast Anmäl

Anonym (Skvaller) skrev 2019-05-16 09:29:29 följande:
Men - främmande människors relationer är ju inte ditt problem! Med det resonemanget har man en skyldighet att vakta på sina grannar också, och sina arbetskamrater, så att man kan meddela deras parnters om man skulle se läppstift eller några långa, blonda hårstrån där de inte borde vara...

Jag skulle sluta respektera en människa som sprang med sådana uppgifter.
Ja människor som bryter benet är inte heller mitt problem, men jag tycker jag kan hjälpa dem ändå. Som sagt det är bara du och vera som snackar om plikt och vems problem det är. Vi andra snackar om hänsyn och att hjälpa människor även om man inte har några förpliktelser mot dem.

Jag har redan förstått att du inte vill att en otrohet avslöjas, men det hör kanske ihop med dina egna erfarenheter? Varje gång frågan berätta eller inte berätta kommer upp så ser man alltid samma mönster, människor som själva blivit bedragna röstar alltid för att berätta, människor som själva varit otrogna vill inte att sanningen kommer fram.
Anonym (realistisk)

Thu 16 May 2019 10:27
#78

Citera Visa endast Anmäl

Anonym (Skvaller) skrev 2019-05-16 09:38:29 följande:
1. Det är ingen utomståendes problem

2. Det är ingen utomståendes problem

3. Det är ingen utomståendes problem
1, 2 och 3. Man kan hjälpa andra människor trotts att de inte är ditt problem. Det har med empati att göra. Vissa har det andra verkar sakna det och skiter i andra.
molly50

Thu 16 May 2019 14:49
#79

Citera Visa endast Anmäl

Anonym (Skvaller) skrev 2019-05-16 09:33:48 följande:
Hur känner du för dessa vänner efteråt då?

Ofta tror sådana "vänner" att de ska få en klapp på huvudet, men i verkligheten tar vänskapsrelationen slut där, för att personen man för skvallret till "skjuter budbäraren" även om det i sig är positivt att få informationen.

Detta har jag sett flera gånger för övrigt, och när det gällt olika saker. En kompis tog till exempel åt sig råden hon fick av en av våra gemensamma kompisar, om att hon klädde sig för tantigt och borde ha vissa andra snitt och färger. Hon blev mycket snyggare efteråt. Men - hon förlät aldrig kompisen som gav henne råden. Den tjejen fasades ut ur vår bekantskapskrets.
Vad jag känner för de som berättade för mig?
De är mina vänner än idag. Jag är tacksam för att de berättade så att jag fick möjligheten att själv få välja hur jag ville leva mitt liv.
Däremot,de som visste men valde att inte berätta har jag ingen närmare kontakt med idag.
De skulle föreställa vara mina vänner och visste om vad som pågick bakom min rygg,men valde ändå att inte berätta.
Det var för mig ett stort svek.
Jag vill veta. Jag vill inte leva i en lögn. Och det vet mina vänner om.
Anonym (Skvaller) skrev 2019-05-16 09:35:57 följande:
Alltså, för att anknyta till otrohet: det kan bli så att man och hustru försonas efter att hustrun fått reda på otroheten - men att vännen som levererade uppgiften fasas ut ur parets liv. Han eller hon blir annars bara en påminnelse om något obehagligt, och den otrogne kommer definitivt aldrig att förlåta - vad han uppfattar som - att ha blivit angiven.
Jag valde att lämna. Dels för att det pågick ett längre tag bakom min rygg och att de hade inlett ett förhållande.
Och dels för att hon var en av mina bästa vänner. Och det gjorde det för svårt för mig att förlåta.
Så båda blev ett avslutat kapitel när jag fått veta.
Anonym (Anonym@)

Thu 16 May 2019 15:36
#80

Citera Visa endast Anmäl

molly50 skrev 2019-05-16 14:49:14 följande:
Vad jag känner för de som berättade för mig?
De är mina vänner än idag. Jag är tacksam för att de berättade så att jag fick möjligheten att själv få välja hur jag ville leva mitt liv.
Däremot,de som visste men valde att inte berätta har jag ingen närmare kontakt med idag.
De skulle föreställa vara mina vänner och visste om vad som pågick bakom min rygg,men valde ändå att inte berätta.
Det var för mig ett stort svek.
Jag vill veta. Jag vill inte leva i en lögn. Och det vet mina vänner om.
Anonym (Skvaller) skrev 2019-05-16 09:35:57 följande:
Alltså, för att anknyta till otrohet: det kan bli så att man och hustru försonas efter att hustrun fått reda på otroheten - men att vännen som levererade uppgiften fasas ut ur parets liv. Han eller hon blir annars bara en påminnelse om något obehagligt, och den otrogne kommer definitivt aldrig att förlåta - vad han uppfattar som - att ha blivit angiven.
Jag valde att lämna. Dels för att det pågick ett längre tag bakom min rygg och att de hade inlett ett förhållande.
Och dels för att hon var en av mina bästa vänner. Och det gjorde det för svårt för mig att förlåta.
Så båda blev ett avslutat kapitel när jag fått veta.
Och detta är helt normalt tycker jag. dom vännerna som talade om det för dig hade ditt väl för ögonen. Dom som inte berättade hade i bästa fall blandade sympatier och dom kan man som person vara utan.

Med det sagt, vad har det med ts att göra? Ts, och fruns kompis fru är inte bekanta med varandra så dom har inte några lojaliteter att tänka på, utan om ts skulle berätta bygger det enbart på empati för henne. Hon skall helt enkelt inte behöva leva i en lögn. Han behöver bara tala om hur det ligger till och sedan behöver dom inte ses mer.

«
‹
Sida 8 av 11
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
›
»

Svara i tråden

Svar på tråden Skulle ni berätta?

Skulle ni berätta?

INNEHÅLL