Därför rusar priserna just nu – experterna svarar

Nu väntar nästa inflationssmäll – på måndag kommer inflationssiffror som spås visa en prisökningstakt på över 4 procent. Betydligt mer än vad Riksbanken önskar, och med stor påverkan på svenskarnas plånböcker. Här är orsakerna, enligt experterna.

Nu väntar nästa inflationssmäll – på måndag kommer inflationssiffror som spås visa en prisökningstakt på över 4 procent.
Nu väntar nästa inflationssmäll – på måndag kommer inflationssiffror som spås visa en prisökningstakt på över 4 procent.

På måndagen presenterar Statistiska centralbyrån (SCB) inflationen för februari. Både Swedbank och Nordea tror att den kommer att landa på 4,1 procent. Betydligt mer än Riksbankens mål på 2 procent. Hur blev det så här? Flera orsaker ligger bakom, enligt experterna.

Pandemin

Pandemin blev starten för oredan i världsekonomin, som nu ger stigande inflation, förklarar Torbjörn Isaksson, chefsanalytiker på Nordea. Allt lamslogs då det otäcka viruset spreds. Fabriker stannade, butiker stängde och vi slutade att konsumera tjänster. Fartygen blev kvar i hamnarna. Centralbanker och regeringar försökte göra det de kunde för att hålla liv i ekonomin.

– Man vidtog kraftiga stimulansåtgärder för att stimulera ekonomin i början, och det var rätt och riktigt, säger han.

Överhettad världsekonomi

Men stimulanserna låg kvar för länge, enligt Torbjörn Isakssons bedömning.

– Man fortsatte att stimulera kraftigt i stora delar världen även 2021. Det ledde till en överhettad världsekonomi.

Energipriserna

Så fort ekonomin började återhämta sig steg energipriserna – det blev en stor efterfrågan på en massa saker som kräver både olja och el. Energipriserna började öka rejält under 2021. Vi har fått se både elchocker och dieselchocker, som drabbar både företag som producerar varor, transporter och till sist konsumenterna.

Brentoljan kostade i fredags runt 110 dollar fatet, men låg upp mot 140 dollar bara för några dagar tidigare. Den hade på fredagen stigit med 57 procent jämfört med ett år tidigare.

– El, gas, diesel och bensin har blivit mycket dyrare, säger Mattias Persson, chefsekonom på Swedbank.

Läs mer: Nu blir det dyrare med korv och makaroner – så stor blir ökningen (!)

Läs mer: Kommer Sverige drabbas av en livsmedelskris?

Råvarorna

Råvaror har också stigit i pris. Metaller, trä, papper, gummi, plast, konstgödsel, spannmål – det har varit stora prisökningar på i stort sett alla råvaror och insatsvaror under förra året.

– Under lång tid har producentpriserna stigit. Någonstans kommer man till en punkt då producenterna vill vältra över sina kostnadsökningar på konsumenterna, säger Mattias Persson.

– Det har varit ovanligt breda kostnadsökningar på alla fronter, säger Torbjörn Isaksson.

Om det bara är en enda faktor som sticker iväg så brukar det inte bli så stor effekt, förklarar han, men nu är det så breda uppgångar som tillsammans får ett stor genomslag.

Transporterna

Transportkostnaderna har ökat mycket. Till en början lamslog pandemin alla frakter. Det blev transportkaos då fartyg och containrar fastnade på fel ställe i världen då pandemin slog till, förklarar Torbjörn Isaksson.

Det blev huggsexa om containerfrakten. Men nu har också de skenande bränslepriserna gjort sitt till.

Övervältring

Mattias Persson ser framför sig att producenterna nu börjat vältra över sina kostnader på kunderna. Men det är alltså kostnadsökningarna från i höstas och i början på året det gäller, inte det vi sett på oljepris och spannmålspris sedan Ryssland invaderade Ukraina.

Swedbank ser framför sig att inflationen kommer att fortsätta att öka under både mars och april.

– Vår prognos nu är att den toppar under mars och april, men även att vara runt 4 procent i sommar, för att sedan långsamt falla tillbaka, säger Mattias Persson.

Svag krona

Den svenska kronan har också bidragit till att inflationen stiger. Kronan har fallit 8 procent sedan i oktober.

– Svensk ekonomi är stark, och näringslivet är konkurrenskraftigt. Men svensk ekonomi är liten, och investerare flyr till stora marknader när det stormar, säger Torbjörn Isaksson.

Därför har kronan övergivits för amerikanska dollar och japanska Yen, förklarar han.

Ukrainakriget

Kriget i Ukraina har varat under drygt två veckor, och påverkar inte inflationssiffrorna för februari så mycket. Men senare kommer det att få genomslag, tror de båda.

– Det är i första hand en mänsklig katastrof, men det har också tryckt upp energipriserna och råvarupriserna mer, ovanpå allt det andra, säger Torbjörn Isaksson.

Stopp för bovarna

Kanske kan man fråga sig vad som kan göras för att "brotta ned" inflationsbovarna.

– Helst skulle man önska att situationen i Ukraina kan lösas snabbt och att sanktionerna försvinner. Men det är nog osannolikt, säger Torbjörn Isaksson.

Mattias Persson konstaterar att det stöd som regeringen tagit fram till elkonsumenter kan mildra inflationschocken något.

Kanske kan andra oljeproducerande länder också öka sin produktion för att få ut mer olja på marknaden, förklarar Torbjörn Isaksson.

– Andra länder kan också öka jordbruksproduktionen, säger han.