Wiggo föddes med katastrofsnitt

Hemma hade värkarna börjat 00:30 med 3-5 min mellanrum så det var äkta pinvärkar eftersom det inte hände så mycket. Efter att ha blivit hemskickade en gång från BB vid 4-tiden så kom vi tillbaka vid 10 igen och då fick vi stanna kvar. Jag minns inte några detaljer sådär från när vi åkte in andra gången mer än att jag var så tacksam att vi fick stanna kvar.

Strax efter halv tretiden på eftermiddagen var det byte av barnmorska och den nya hade två elever med sig. Det fick självklart känna hur jag låg till osv. Jag var ganska medgörlig då jag fått lustgas.

Då de känt klart så började Wiggos hjärta krånglade och beslutet urakut snitt togs väldigt snabbt av en läkare. Jag blev sövd och det hela gick på under 10 min.

Hur kändes det att inte få föda vaginalt när du var inställd på att göra det?

Jag var väldigt rädd inför min första förlossning och det blev jobbigt när jag inte fick epidural eftersom jag fick feber under tiden. Så när läkaren sa att de skulle förbereda för snitt så tänkte jag bara ”...shit va skönt...” Värre var det för min sambo Magnus som blev alldeles förstörd av ovissheten och allvaret. Han blev ju ”själv” när jag sövdes.

Hur tycker du att personalen på BB tog hand om dig när det beslutades om katastrof snitt?

Det finns inte så mycket tid för omhändertagande vid ett katastrofsnitt utan man jobbar så snabbt man kan men självklart så talar de till en och informerar och ser till att man har det bra minutrarna innan man sövdes. Jag kände mig trygg i deras händer. (De var ju väldigt många också.)

Vad hade du för känslor och tankar vid uppvaknandet?

När jag rullades ut från salen till uppvaket så vaknade jag till i en dimma och jag minns att jag fick se Magnus hålla fram vår lilla Wiggo så jag fick se honom sen somnade jag om igen. Så när jag vakande ordentligt så visste jag att Magnus väntade på mig med en liten Wiggo. Jag bara låg och väntade och väntade och frågade personalen när jag fick träffa dem. Vid sju på kvällen (4 timmar efter snittet) fick jag äntligen rulla upp på vår sal och träffa dem. Underbart!

Hur kändes det att inte varit vaken under snittet?

Jag känner mig blåst på det första ögonblicket i Wiggos liv och månaderna efteråt så hade vi många samtal om Wiggos födelse. Jag hade alltid nya frågor eller ville höra igen om hur de första 4 timmarna i Wiggos liv var och Magnus fick prata och berätta om och om igen.

Jag tror vi gick igenom förlossningen ett femtiotal gånger och i efterhand så ser jag det som vår egna terapi där jag fick svar på många frågor och Magnus fick prata av sig.

Efter Wiggos födelse så kändes det naturligt att Elton skulle födas med planerat kejsanitt

När under graviditeten bestämde du dig för planerat kejsarsnitt?

Efter Wiggos födelse så var det mer eller mindre bestämt från början av både mig och Magnus grundat på tidigare erfarenhet.

Hur förberedde du dig?

Vi blev erbjudna samtal och det skickades en remiss för vi ville självklart tala om beslutet och kanske få en annan infallsvinkel och besluta oss för en naturlig förlossning. Tyvärr så dröjde det för länge innan de kontaktade oss så vi fick lov att bestämma oss till 100% för ett planerat snitt. För den mentala biten så måste man bestämma sig minst 3 månader innan, det var vad vi kände i alla fall.

Kändes det konstigt att veta datum och klockslag när Elton skulle komma ut?

Ja men både och. Lite löjligt ibland när man skulle boka in sig på nåt så sa man att man skulle föda den 30 maj. Då fick man alltid till svar att ja men man vet ju aldrig när den kommer. Så fick man förklara att man hade en tid inbokad osv så att den 30 maj gick minsann inte för sig. I vanliga fall så har man ju ingen aning om när det kommer att bli.

Hur var det att vara vaken under tiden som du blev snittad?

Många känslor! Förväntan och overklighetskänsla. Jag tyckte att det kändes läskigt att man skulle öppna mig när jag var vaken och fick förbereda mig på det. Man får ju inget lugnande som innan andra operationer men å andra sidan så var man med till 100%. Man ligger där bakom skynket och väntar och ett tu tre så hör man barnskrik och så dök en liten och jättearg Elton upp.

Fick du upp Elton på bröstet efter snittet?

Ja och det var det jag saknade mest från när Wiggo föddes.

Vad skulle du vilja säga till andra gravida som ska göra kejsarsnitt?

För mig personligen så var det ett naturligt beslut grundat på tidigare erfarenhet. Att göra ett snitt av bekvämlighet tror jag inte att det är så många som gör men det förekommer nog några enstaka fall och det tror jag inte är en rätt och riktig lösning.

Det förekommer många diskussioner rörande snitt och många gånger blir jag riktigt upprörd över ”supermorsor” som fördömer snitt som något av bekvämlighet. Har en vän som fick en vecka efter mig och hon kommer nog aldrig förlika sig med att det blev snitt vid hennes andra barn. Alla kvinnor är olika och har olika utgångspunkter därför så är det så himla personligt precis som vid en vaginal förlossning.

Skulle vilja vända på uttrycket att det inte är målet som är det viktigaste utan vägen dit. Här är ju målet det viktigaste, att ett barn kommer till världen.