Förlossningsberättelse - Lilla Lova föddes med akut kejsarsnitt

2,5 vecka innan BF var mina föräldrar på besök och den lördagen var första dagen på väldigt länge som jag vaknade upp och kände att detta kommer bli en bra dag. Efter en härlig dag ute i vårsolen, födelsedagskalas hos en avsvägerskorna, och det var dags att slappna av och mysa med mina föräldrar som skulle åka till Egypten tidigt nästa morgon.

När jag gick på toaletten vid niotiden sa det plopp och så kom det vätska blandat med blod. Inga mängder men tillräckligt för att jag skulle bli lite fundersam. Tänkte först att det var slemproppen men insåg snart att det nog var vattnet som gått. Jag smög upp till Fredrik och viskade att ”jag tror att vattnet precis gått”. Vi ringde förlossningen på Danderyd för att höra vad de sa; de att jag skulle komma in för kontroll för att avgöra om det var slemproppen eller vattenavgång iom att jag hade snitt planerat 2,5v senare. Än hade inga värkar satt igång.

Det blev lite diskussioner hemma om vi skulle packa med oss saker eller om vi skulle åka utan. Själv var jag säker på att vi skulle bli hemskickade igen men som tur var så övertalade min man och min mamma mig att ta med väskorna . Vi har även hund så vi ringde hundvakten och förvarnade om att om vi blir kvar så kommer mina föräldrar över med vovven på natten innan de åker till Arlanda.

Hade under tiden jag packat fått lite molande värk i ryggen men kopplade inte det till värkar men när vi satte oss i bilen satte det igång ordentligt. På vägen till förlossningen hade jag 5 värkar på resan som tog 20 min som höll i ca 0.5-1 min och jag kommer ihåg att Fredrik frågade mig i bilen in om jag fortfarande stod fast i mitt beslut om snitt då vi sagt innan att om Lova skulle komma tidigare än planerat så skulle jag slippa ta diskussionen om snitt med personalen. Det skulle han ta. Jag var rädd för att de skulle ifrågasätta mitt beslut.

När vi kom in till förlossningen (blev inskriven 22:25) tog de CTG men var fortfarande osäkra ifall vattnet hade gått. För att se ifall förlossningen kommit igång meddelade de att de ville undersöka mig men kort där efter kom istället läkaren in och frågade ifall jag stod fast vid mitt beslut om kejsarsnitt, och strax efter det rullades en säng in för vi var på väg till operation!

Det var bråttom så vi fick skynda oss att byta kläder, annars kunde det bli för sent med tempot värkarna hade. Att byta om snabbt och med täta värkar var inte det lättaste, sen bar det av till operationssalen och all information om vad som skulle hända. Det kändes så skönt att ingen dömde mig eller försökte övertala mig att föda vaginalt nu när förlossningen kommit igång av sig självt och gått så fort. Vid 00.16 var jag informerad och redo och de börjar förberedelserna för att sätta Spinalen och 00.55 kom vår lilla Lova ut. Hon började skrika så fort huvudet var ute så personalen blev lite paffa och började skratta. Fick henne sedan direkt på bröstet medan de började sy igen mig och jag blev förvånad över hur länge hon fick vara på mitt bröst. En riktigt hårig tjej var det som var helt perfekt skapt! Eftersom allt gått så fort (mindre än 4h sen vattenavgång) så tror jag inte att jag riktigt fattat vad som hänt först och jag är jätteglad att personalen hjälpte till att fota så Fredrik och jag har lite foton från Lovas förlossning att se tillbaks på.

Medan läkaren sydde igen det sista fick Fredrik följa med Lova tillbaks till förlossningen för fika, mätning och vägning. Som tur var, var jag helt själv på uppvaket så Fredrik och Lova fick komma upp till mig så fort hon var mätt, vägd o undersökt. Då fick hon ligga o snutta för första gången. Det var nog då jag började förstå vad som hänt och jag han precis ringa mina föräldrar och berätta att de blivit morföräldrar igen till en liten tjej innan de åkte ut till Arlanda, kl 3 på morgonen. Efter ca 2h på uppvaket blev vi förflyttade till BB. Blev inte mycket sömn den natten utan vi bara myste med vår lilla Lova.

På morgonen var jag superpigg och kom ur sängen med en gång och har knappt känt av snittet (förutom när jag skulle ta mig upp ur sängen den första veckan). Var inställd på att det skulle vara fruktansvärt jobbigt i början men så blev det inte. Amningen kom också igång utan problem men hennes blodsockernivå har åkt lite berg och dalbana så jag var tvungen att amma var 3:e timme för att se till att den håller sig på en bra nivå de första dagarna.

Fredrik somnade som en stock så fort vi var på plats på avd 16 och huvudet landade på kudden. De dagarna somnade han så fort han la sig ned, istället för att ligga vaken en stund som han brukar. Tufft att bli pappa tydligen.

Personalen på Danderyds sjukhus har varit helt fantastiskt. Alla jag hade att göra med hade läst igenom min långa graviditetsjournal (vilket flera kommenterade med glimten i ögat) och ingen var fördömande över mitt beslut om snitt.

Känner mig otroligt lyckligt lottad iom att allt gått så bra och så otroligt smidigt. Hade räknat med en tuff första period efter snittet men så blev det som tur var inte och jag kanske även kan tänka mig att om Lova får ett syskon i framtiden försöka föda vaginalt iom att personalen på DS var så underbara och förstående.

Nu sitter jag här med Lova i knät och bara njuter. Livet har fått en helt annan mening nu med ett barn i familjen och jag har aldrig mått bättre.

Lova föddes den 21:a mars 2010 kl 00.55, vägde 3580g och var 52cm lång.

/Sara