Förlossningsskador kan ge livslånga konsekvenser – kan undvikas med två barnmorskor

Med två barnmorskor på plats under förlossningens slutskede minskar risken för allvarliga bristningsskador hos den födande kvinnan, enligt ny forskning.

Av kvinnor som fick ha två barnmorskor på plats under krystningsskedet fick 3,9 procent allvarliga bristningsskador. I gruppen med en barnmorska på plats fick 5,7 procent sådana skador.

Inför förlossningen delades förstföderskor som valt att medverka i studien in i två grupper. Den första, bestående av 1 546 kvinnor, hade två barnmorskor hos sig under krystningsskedet. Den andra gruppen, med 1 513 kvinnor fick standardbehandling, det vill säga de hade bara en barnmorska närvarande.

Läs mer: Ann Söderlund opererades för sin förlossningsskada: "Känner mig så jäkla mycket friare"

"Glädjande att vi nu har vetenskapligt stöd"

I gruppen med två barnmorskor drabbades 3,9 procent av så kallade sfinkterskador (allvarliga bristningar), medan 5,7 procent av dem som bara hade en barnmorska hos sig i slutet av förlossningen fick sådana skador.

"Antalet allvarliga bristningar minskade med 30 procent i den grupp där kvinnorna fick stöd och vård av två barnmorskor. Eftersom många förlossningsavdelningar redan har infört arbetssättet är det mycket glädjande att vi nu har vetenskapligt stöd för metoden", säger universitetsbarnmorskan och forskaren Malin Edqvist i ett pressmeddelande från Lunds universitet.

Förlossningsskador kan ge livslånga konsekvenser

Allvarliga bristningar kan ibland ge livslånga konsekvenser för den drabbade. Det kan till exempel handla om långvarig smärta, avföringsinkontinens och påverkan på sexlivet, enligt professor Christine Rubertsson vid Lunds universitet, som är huvudansvarig för studien.

"Det är många forskningsfrågor inom kvinnors hälsa som bör beforskas. Vår forskning bidrar till att fylla några kunskapsluckor", säger hon i pressutskicket.

Fakta om studien

Studien pågick 2018-2020 vid förlossningsavdelningar i Lund, Malmö, Solna, Huddinge och Karlstad. Resultaten presenteras i den vetenskapliga tidskriften The Lancet.