Gravid

Sammandragningar, förvärkar eller värkar – vad är skillnaden?

Sammandragningar är livmoderns sätt att träna sig inför förlossningen, men hur vet man egentligen vad som är sammandragningar, förvärkar eller värkar? Rebecca Nilsson, leg. Barnmorska går igenom allt här.

Sammandragningar, förvärkar eller värkar – vad är skillnaden?

Livmodern är en stor muskel som växer under hela graviditeten, från att ha varit litet som ett gråpäron till att ha plats för en fullgången bebis. Redan tidigt i graviditeten börjar livmodern träna sig inför förlossningen med sammandragningar, hur tidigt är individuellt. Oftast tidigare om du har fött barn förut.

Läs mer: Förlossningsvärkar: Hur känns det att föda barn?

Sammandragningar tidigt i graviditeten

Livmodern tränar inför förlossningen under hela graviditeten genom att dra ihop sig och bli hård. Det gör inte ont, men de första gångerna kan det kännas lite obehagligt. Den här typen av sammandragningar, som också brukar kallas Braxton Hicks, påverkar inte livmodertappen som värkar vid förlossningen gör.

Hur mycket sammandragningar du har och hur du upplever dem är individuellt. En del märker knappt av sammandragningar alls förrän de sista veckorna, medan andra känner av dem redan från vecka 16. Generellt brukar omföderskor känna sammandragningar tidigare än förstföderskor.

Kanske är du ute på en promenad och känner plötsligt en konstig känsla av att magen blir stenhård, som en fotboll. Det är en sammandragning och de kommer ofta när man är aktiv och i rörelse. Stanna upp och ta en kort paus så försvinner den snabbt igen.

Stress kan ge sammandragningar

En långvarig stress kan ge sammandragningar. Därför att det vara bra att se mycket sammandragningar, speciellt i tidig graviditet, som ett tecken på att slå av på farten. Din kropp säger ifrån att du behöver stanna upp och vila mer.

Det kan även bero på urinvägsinfektion. Så om du upplever mycket sammandragningar ska du alltid prata med din barnmorska för råd och uppföljning.

Efter sex och orgasm är det vanligt att få sammandragningar en stund efteråt. Det är inte farligt utan helt normalt och beror på ökade mängder av “mår bra hormonet” oxytocin.

LÄS ÄVEN: Urinvägsinfektion under graviditet

Förvärkar senare i graviditeten

Egentligen kan man säga att sammandragningar, förvärkar och värkar är samma sak, men med olika intensitet. Om sammandragningar, som ofta kommer tidigare i graviditeten, inte gör ont så brukar förvärkar vara mer som lätt mensvärk.

Förvärkar kommer generellt senare i graviditeten när kroppen börjar förbereda sig på förlossning. De är oregelbundna och kan komma och gå under dagar och veckor. De ökar inte i intensitet, det betyder att de inte gör mer ont eller kommer oftare, utan det fortsätter på ungefär samma sätt. Prova ta ett bad eller paracetamol, det brukar hjälp mot förvärkar.

När förvärkarna slutligen blir mer regelbundna och du känner att de ökar i styrka brukar det vara ett tecken på att du är i latensfasen.

Det är inte ovanligt att ha förvärkar en hel natt för att till slut somna och vakna morgonen därpå som om ingenting hänt. Förvärkarna är som bortblåsta. Håll ut, förhoppningsvis startar förlossningen inom en mycket snar framtid.

LÄS ÄVEN: Aktiv fas – det här händer i kroppen under förlossningen

Riktiga värkar – eller etablerat förlossningsarbete

När du har regelbundna värkar som kommer ungefär 2-3 gånger på 10 minuter som du känner ökar i styrka successivt kan man säga att du är i etablerat förlossningsarbete, eller har “riktiga” värkar.

Precis som sammandragningar och förvärkar blir magen hård när du har en värk, men det gör också ont som en kraftigare mensvärk. När livmodertappen påverkas och börjar utplånas och öppnas, då är du i förlossningsarbete.

Prematura sammandragningar

En del får sammandragningar tidigt i graviditeten som faktiskt påverkar livmodertappen och gör att bebisen hotas att födas för tidigt, eller prematurt som det också heter. Därför är det bra att kontakta din barnmorska om du upplever mycket sammandragningar så hen kan skicka dig vidare till förlossningen eller specialist mödravården om det skulle behövas.

LÄS ÄVEN: Utdrivningsfasen – så går det till när barnet föds

Texten är skriven av Rebecca Nilsson, leg. Barnmorska.

Har du frågor till en barnmorska? Maila [email protected]