Sugklocka vid förlossning – så går det till

Många gravida är oroliga inför förlossningen, smärtan, hur lång tid det tar och inte minst om det skulle bli så att de måste föda med hjälp av sugklocka. När ett barn behöver komma ut snabbt är sugklocka ett bra alternativ – även om det kan verka skrämmande.

Vad är en sugklocka?

En sugklocka är ett hjälpmedel som används när ett barn behöver komma ut snabbt, det kallas även vakuumextraktion. Man sätter fast en kopp på barnets huvud som sugs fast med ett vakuum. Med hjälp av ett handtag kan läkaren eller barnmorskan sedan hjälpa den födande att få ner barnet mot bäckenbotten. Barnet kan sedan födas fram med eller utan hjälp av sugklockan beroende på hur bråttom det är.

Varför använder man sugklocka?

De vanligaste orsakerna är:

• Misstanke om att barnet är utsatt för syrebrist, så kallad hotande fosterasfyxi


• Svaga värkar, värksvaghet


• Den födande är trött efter att ha krystat för länge


• Sjukdom hos den födande som gör att man inte ska krysta för länge eller alls, till exempel hjärtsjukdom

• Barnet är stort eller ligger i en avvikande position


För att kunna använda sugklocka måste modermunnen var retraherad och barnet måste ha passerat den trängsta delen i bäckenet – de så kallade spinaetaggarna.

Läs mer: Utdrivningsfasen – det här händer när barnet föds

Hur går en förlossning med sugklocka till?

Först och främst informeras den födande om att förlossningen behöver avslutas med sugklocka. Därefter ser man till att urinblåsan är tömd eftersom en full urinblåsa kan vara i vägen för barnets huvud. Barnmorskan lägger en bäckenbottenbedövning om det går, eller ger lokalbedövning i slidöppningen. Den födande får ligga i sängen med benen i benstöd. Sugklockan fästs på barnets huvud och sedan drar man i handtaget samtidigt som den födande krystar.

Det är viktigt att poängtera att man fortfarande föder ut sitt barn själv, man krystar precis som vanligt men får hjälp av sugklockan. Om sugklockan läggs för att man misstänker att barnet mår dåligt brukar det vara mycket folk inne på rummet. Läkare, barnmorskor och undersköterskor är alla där för att det ska bli så bra som möjligt. Är det en akut situation finns inte alltid tid för all information, då får man ta det efteråt.

Hur vanligt är det att föda med hjälp av sugklocka?

Omkring 7 procent av alla förlossningar i Sverige avslutas med sugklocka, det är vanligare bland förstföderskor.

Vilka är riskerna med sugklocka?

För den födande ökar risken för att få en större bristning, ett klipp i mellangården eller en stor blödning i samband med förlossningen om den avslutas med sugklocka.

Barnet föds med en svullnad på huvudet efter sugklockan, det brukar oftast försvinna efter några timmar. I vissa fall kan barnet få som en lite blödning under huden precis där sugklockan suttit, det kallas kefalhematom. Det är inte farligt och barnläkaren och barnmorskorna på BB håller koll på det. Om barnet verkar ha ont på huvudet kan hen få smärtlindring.

Det finns en ökad risk för att barn som föds med sugklocka få hjärnskador i samband med förlossningen jämfört med om de hade fötts vaginalt utan sugklocka. Risken för hjärnskador är lika stor om barnet föds med akut kejsarsnitt och trots det är risken väldigt liten. En förlossning innebär alltid en risk och ofta är sugklocka det bästa alternativet i ett akut läge. Kom ihåg att alla förlossningar är olika och man kan ha en positiv upplevelse även om det varit en akut situation.

Läs mer: Bristningar vid förlossning – allt du behöver veta

Efter förlossningen

På BB får ni tid att landa och prata igenom förlossningen tillsammans med en barnmorska. Vid efterkontrollen hos sin barnmorska på mödravården är det bra att ta upp om man fortfarande har tankar och funderingar kring förlossningen så man får hjälp om något har upplevts som jobbigt.

Läs mer: Episiotomi – klipp i mellangården när du föder barn

Texten är skriven av Rebecca Nilsson, leg. barnmorska

Har du några frågor om förlossning med sugklocka? Maila [email protected]