Larmet: Svenska skolan driver på diagnoser som adhd och autism

I SVT:s "Uppdrag granskning" kritiserar psykologer den svenska skolmodellen, som de menar skapar en diagnosexplosion.

Skolan driver på diagnoser menar experterna i granskningen.
Skolan driver på diagnoser menar experterna i granskningen.

På 14 år har antalet barn med adhd-diagnos ökat med fem gånger. Även antalet barn som får en autismdiagnos ökar. I serien "Bokstavsbarnen", Uppdrag granskning, som går att se på SVT Play lyfter nu flera ledande experter problemet med den så kallade "diagnosexplosionen".

– Anser jag att skolan driver fram diagnoserna? Ja, jag tror att det i alla fall är en bricka i spelet, säger Christopher Gillberg, en av världens främsta experter på neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF), till SVT.

Skolans kunskapskrav och betygssystemet inte barnanpassade

Det experterna lyfter som problemet i den svenska skolmodellen, är att kunskapskraven för att nå godkänt i ämnena inte är anpassat efter barns utveckling. Särskilt inte för barn som har en neuropsykiatrisk funktionsvariation.

– Man ska kunna planera och organisera sitt eget arbete, fortsätter Christopher Gillberg.

Diagnoserna ökade i och med ny läroplan 2011

Gillberg pekar på att det finns ett samband mellan de kraftigt ökade diagnoserna och den nya läroplan som sattes 2011 – även ett nytt betygsystem infördes i de svenska grundskolorna.

"Skolan bakom diagnoserna"

Det är Uppdrag granskning, på SVT, som tillsammans med intresseorganisationen Attention, genomfört en enkätundersökning med föräldrar till cirka 5000 barn med olika NFP-diagnoser. Var femte förälder menar i undersökningen att de inte skulle ha behövt utreda sitt barn om det inte vore för att de behövde anpassning. En femtedel svarar också att det varit skolan som drivit på utredningen av adhd och autism.

– Skolans krav på att sitta still är det som skapar flest adhd-diagnoser, säger psykologen Bo Hejlskov Elvén till SVT.