2-3årstrotset Stödgrupp

så gjorde min 4 åring också, när han vart arg på oss så kissade han på sig i ren protest, det var ganska så jobbigt, en jobbigare unge är min 4 åring finns nog inte, han var verkligen jobbig,
men nu är han underbar, men vissa dagar är han arg och trotsig, men vissa dagar är han helt underbar,

Ja men hur GÖR man för att inte förlora tålamodet?
Hur gör man rent praktiskt med en unge som vägrar klä sig tex?

Min lille kille har gått från att vara världens goaste o gosigaste unge till att :slåss med knytnävar, peta mej i ögonen, sparkas, vägra ta på sej kläderna, vägra äta, kasta saker, inte vilja sova... å det här är ju bara början har jag förstått?

Detta är ju mest mot mej. Lite mot sin pappa också...
På dagis är han fortfarande gosiga killen...o mormor o morfar är helt klart favoriterna.

jag har två härliga 3-åringar som är lite lagom trotsiga nu....guuuuud! speciellt dottern....hon har MYCKET vilja..men säger ofta "Vill inte!" "jag vill inte!"...på ett väldigt gnälligt och bestämt sätt..

Det behöver inte alls bara var början , välj att se det som att det här är det värsta perioden Alla barn är olika och trotsar inte likadant .

Det är VÄLDIGT tålamodsprövande , vår lilltjej är ju 2 år och har verkligen sina dagar . Jag har dock märkt att hon är betydligt lättare att avleda än vår stora tjej , och prata prata och prata med henne funkar mycket bättre än att höja rösten .

Tex .. Om du äter upp maten så får du rita sen ..
- Rita nu mamma
- Ja jag förstår att du vill rita nu , men först ska vi äta sen kan mamma och du rita en massa kul . Tomtar och troll och annat kul ..
och då brukar hon ge med sig ...

Säger jag däremot : Nej det får du inte nu - nu ska vi äta med bestämd röst . Slår hon bakut direkt

Hon gillar verkligen mimik så om man larvar sig mycket när man pratar kan jag få igenom det mesta ..härmar henne om hon blir sur etc då börjar hon skratta .

MEN detta skulle aldrig ha fungerat med stora tjejen ... där var man bara tvungen att vara konsekvent , prata lugnt och välja sina strider .

Detta med att klä sig, och liknande. Om han inte vill klä sig så klär jag på honom. Jag brukar säga att antingen klär jag på dig eller så klär du på dig själv. För kläderna ska på nu, det har jag bestämt. Så då har han ett val, göra själv, eller jag gör. Då blir det ju en brottningsmatch tills han lugnar sig lite och jag lyckas kränga på kläderna, eller så ändrar han sig mitt i och klär på sig själv. Men vi är hårda med att inte ge upp i det läget, han ska veta att vi har kontrollen över situationen.

Matsituationen däremot, då är det viktigaste att han får i sig nåt, om det då blir en macka framför Bolibompa så får det vara så. Kastar han mat eller sitter och gapar och skriker så får han gå ifrån, då är han ju inte så värst hungrig.

Vår tjej är nästan lika mycket tvärtemot med andra(dagis, mormor) som med oss. Hon är hur sur som helst mot personalen på förskolan och kan skrika Bort! till dem, eller Va ifred! Ibland skäms jag nästan, men kan ju ändå inte göra nåt åt det. Och som tur är tar de henne på rätt sätt och blir inte sura för hennes ibland otrevliga sätt.

Kan varmt rekommendera en bok som heter "De otroliga åren" som är baserad på en beprövad uppfostringsmetod i USA och som även använs flitigt i Norge och Danmark. I vår kommun går man ut och informerar om detta i form av projekt och föräldrar erbjuds att gå kurs i detta och vad jag förstår kan man köpa boken i bokhandeln! Metoden går i stort ut på att ge uppmärksamhet till det man vill se mer av (dvs vill man se mer av dåliga beteenden ger man barnen uppmärksamhet då, men det vill man ju självklart inte.) Vi testade på vårt lilla trotsmonster och bara genom att berömma honom mer och förstärka alla små saker som han faktiskt gör bra osv så har vi mött en mycket trevligare liten människa som faktiskt ger beröm tillbaka till oss föräldrar :). Lycka till alla ni andra tappra föräldrar!

Jag tror också stenhårt på att berömma massor. Men sen finns det visst metoder som går ut på att ignorera barnet när det gör nåt dåligt (kan absolut inte redogöra någon metod) och det kan ju inte vara bra???

Ivriga mamman skrev 2008-11-12 12:58:56 följande:

Vi har gått den kursen och kan också rekommendera den. Vi plockade dock det som vi tyckte var godbitarna ur den och har inte kört sånt som vi inte tycker är bra. Vi är väldigt influerade av Jesper Juuls idéer i vår uppfostran och vill gärna att det lite går hand i hand med hans tankar.

Nu har vi en trotsig tvååring (och en delvis trotsig fyraåring) hemma, så nu börjar det bli dags att damma av boken igen!

Ivriga mamman skrev 2008-11-12 12:58:56 följande: