Forum Jämställdhet/Genus - Samhälle
Varje medlem är ansvarig för sina inlägg.
  • Vad är GENUS? Snabbkurs för ovetande och födomsfulla fl'are

    Tor 4 nov 2010 12:08 Läst 12689 gånger Totalt 175 svar
    Tor 4 nov 2010 12:08

    Världens längsta inlägg. Jag ber om ursäkt men uppmanar er ändå att läsa!


    Jag tänkte att jag skulle reda upp lite fördomar och missuppfattningar.

    Det verkar finnas en märklig missuppfattning om att genus handlar om tvärtom. Förbud. Tvång.

    Jag har i diskussioner de senaste åren blivit anklagad för det ena och det andra; jag kommer göra mina barn könsförvirrade (herregud hur förvirrade var man inte på stenåldern då?), min barn kommer bli mobbade (nej, 1. mobbing handlar om hierarki inte kläder och 2. Barn är mer accepterande än vuxna) Jag tvingar henne, jag begränsar henne (hahaha hur var det nu med mångfalden?) osv.

    Folk blir upprörda på riktigt när genus kommer på tal och det finns en nästintill rabiat rädsla för oss genusmuppar som vi så fint kallas. (ja och fula feminister)

    "Varför måste man bevisa nåt genom sina barn?" undrar en del och jag undrar detsamma - varför måste man bevisa, genom kläderna, att det är ett visst kön på ungen? Varför inte bara låta barn få vara just barn?

    Nej, genus handlar inte om förbud. Det handlar inte om att ta ifrån ungarna nåt, utan snarare om att tillföra. Ge barnen tillgång till ALLA färger och alla plagg.  Inte skapa enformighet, utan mångfald. Inte förbjuda flickor att ha klänning eller rosa, men inte heller förbjuda pojkar att ha det.

    Nej, genus handlar inte om att göra människor till en könslös grå massa. (För den könskodade blå/rosa massan vi har nu är ju att föredra)

    Nej, genus handlar inte om att alla ska se lika ut (som folk generellt gör nu dock) eller ha samma kläder samma färger samma kön. Könet är konstant, oavsett kläder och färg. Min fitta gror inte igen bara för att jag väljer bort klänning.  

    Är folk verkligen så dumma att de tror att vi skapar könslösa människor genom att INTE klä dem efter könet? Är folk verkligen så dumma att de tror att det är det genus handlar om?

    Om ALLA människor fick tillgång till ALLA plagg och ALLA roller så skulle mångfalden och indiviualismen öka, inte minska.

    Det könsstereotypa begränsar och likformar.
    Ger barnen tillgång till två roller och berövar dem från hundratals roller och möjligheter. Hur kan man INTE tycka att det är vansinnigt?

    De stereotypa könsivrarna hävdar att vi experimenterar med våra barn. De hävdar att vi gör våra barn till något de inte är. Jag hävdar tvärtom; det är den rådande normen som är experimentet, hjärntvätten. Det är könsrollerna som tvingar barnen att bli något de inte är, skapar förvirring, utanförskap. Sätter etiketter på våra barn och pressar in dem i en roll de inte alltid känner sig hemma i.

    Ibland undrar jag hur folk tänker. Om de tänker.

    Nej, genus handlar inte om tvång. Vi kommer inte tvinga våra söner att ha hellokitty, klänningar, glitter eller vad det nu må vara. Vi kommer heller inte tvinga dem att avstå från klänning glitter och rosa med hänvisning till deras kön. "Det är för flickor" Vi kommer inte tvinga dem att vara på ett visst sätt eller se ut på ett visst sätt bara för att de har snopp eller snippa.

    Genus uppmuntrar det fria valet. Genus uppmuntrar individualitet. Genus är tillåtande.

    Nej, genus handlar inte om att byta roller; göra pojkar till flickor och flickor till pojkar. Genus handlar om att utvidga rollerna. Upplösa könskodade egenskaper. Tillåta och öppna möjligheterna för båda könen.

    Pojkar kan vara mjuka och känsliga - de är inte fjolliga eller feminina, flickor som klättrar i träd och är fysiska ska inte kallas pojkflickor. (som om de inte är riktiga flickor) De är flickor. Punkt.

    Genus handlar i högsta grad om kläder. Hur kan man inte se det? Genus handlar i grund och botten om hur vi bemöter varandra. Hur barn bemöts. Hur barn uppfattas. Manligt och kvinnligt. Stereotyper, fördomar och förväntningarna som följer med det.

    Kläder och färger påverkar hur människor uppfattar oss. Och hur vi blir uppfattade stärker förväntningarna och förväntningarna i sin tur påverkar hur vi bemöts. Hur vi bemöts påverkar i tur vår självbild och vår personliget.

    Detta gäller speciellt för barn som inte har kunskap eller erfarenhet att kunna tänka kritiskt.

    En flicka i rosa klänning uppfattas på ett sätt medans en flicka i jeans och tröja uppfattas på ett annat. Således får de - tråkigt nog - olika bemötanden. Inget konstigt med det. Men som genusmedveten förälder så är man uppmärksam på hur dessa bemötanden påverkar våra barn.

    Och utifrån det gör vi våra val; hur vill jag att mitt barn blir bemött? Hur kan jag påverka detta?


    Ninjas gamla klädlåda (som Tamlin ärver)


    "Kommer du låta Ninja ha klänning eller rosa på sig om hon vill det?" frågar de nyfikna och öppensinniga. De mer trångsynta utgår genast från att jag släpar Ninja vrålandes och gråtandes från HM's tjejavdelning och förvägrar henne en tröja med glitter på. (ok, nu har jag släpat ungen skrikande från HM, men av andra skäl)

    Så är det givetvis inte.

    Det är jag som handlar Ninjas kläder. Hon är två bast och skulle hon få bestämma så skulle det bli allt annat än praktiskt. (typ vuxentrosor och gummistövlar) Jag har medvetet valt bort klänning därför att det bidrar till att min flicka blir bemött utifrån sitt utseende och kön.

    När jag köper kläder till Ninja så är det nämligen med omsorg och eftertanke
    . Allt sockersött går bort. Allt som är för könsstereotypiskt avstår jag ifrån. Inga klänningar, ingen spets, inget rysh-pysh. Inget som signalerar "Jag är en söt flicka,, behandla mig därefter". 

    Jag vill att Ninja ska uppmärksammas för den hon är, få VARA den hon är framförallt och inte pressas in i ett fack med förutbestämda egenskaper.

    När det gäller Tamlin (min son) så avstår jag från sådant som får omgivningen att uppfatta honom som cool, tuff, stökig och pojkig. (och därmed uppmuntrar dessa egenskaper)

    Om Ninja, när hon blir äldre, vill ha specifika kläder; klänning, overall, snickarbyxor eller vad det nu må vara så kommer jag givetvis ta hänsyn till henne.

    När det gäller rosa så har Ninja redan ett par plagg med rosa på, men jag blir ändå ofta anklagad för att jag inte låter henne ha rosa alls. Jag tror folk ser genom sina könsglasögon och eftersom att Ninja inte kläs i helrosa så upplevs det som att hon inte har rosa alls. eller nåt.

    Jag tror dock INTE på att låta barn bestämma exakt vad de ska ha på sig och exakt när det passar sig. Jag tror på att kompromissa och på att uppmuntra deras kreativitet och ansvarsförmåga -- men inom rimliga gränser. Jag tror det är helt möjligt utan att begå våld på deras personliga smak.

    Så nej, jag kommer inte köpa en megaflickig klänning som kommer bidra till en massa komplimanger. Jag kommer köpa en klänning från villervalla eller liknande. Det ska vara lekvänligt och praktiskt.

    Jag har ett ansvar som förälder att se till att mina barn blir bemötta på rätt sätt. Detta innebär att jag även kommer styra deras klädval tills de blir tillräckligt gamla för att kunna ta ansvar själv.


    Jag avslutar med ett boktips och uppmaning.

    "Ge ditt barn 100 möjligheter istället för två"

    Jag uppmanar ALLA föräldrar att omedelbums beställa boken. Jag smickrar gärna mig själv med att jag är lite av en genusexpert, men till och med jag (som faktiskt är jävligt påläst) har fått tvåhundrafyrtioelva aha-upplevelser sen jag började läsa.

    Boken ger konkreta tipshur man kan bredda rollerna och hur man kan motverka stereotypa mallar. Ett fantastiskt bra verktyg att ta till.

    Boken tar upp olika förväntningar vi har på flickor och pojkar och hur vi ofta har förutfattade meningar som i sin tur påverkar och formar våra barn.


    Gillar du mina inlägg? Läs min blogg! Den är skitbra! - ladydahmer.blogg.se/
    Hos Prisjakt jämför du pris på gummistövlar!
  • Tor 10 mar 2011 23:19 #161
    Mjolle skrev 2011-03-10 23:08:29 följande:
    Nej. Jag hade stora blå ögon och blonda lockar och sågs som ett bedårande gossebarn.
    Då har folk blivit mer inskränkta då för min son kallas flcka var och varannan gång. Inte för att det stör mig men det är intressant att han tas för tjej för att han är söt som sockervadd.
  • Tor 10 mar 2011 23:24 #162
    lennartsdotter skrev 2011-03-10 23:19:59 följande:
    Då har folk blivit mer inskränkta då för min son kallas flcka var och varannan gång. Inte för att det stör mig men det är intressant att han tas för tjej för att han är söt som sockervadd.
    Jag kan nog med min förhållandevis ringa ålder (inte ens 30) tänka att det var lite neutralare och friare förr. Känner det som att samhället är hårdare och råare nu. Mer sexualiserat och med tillskruvade roller. Jag ser det mycket i jobbet, flickorna har sexualiserade drag (klädsel, uppförande) långt ner i åldrarna på ett sätt som inte fanns för 15 år sedan.

    Man skall bli någon, vara någon, sköta sig själv och skita i andra. Facebook är ju ett toppenexempel på det.
    Ett superenkelt sätt att etablera en identitet mycket tidigt när man blir medveten om sig själv (8-10 år?) är ju att spela på det enda säkra man har - sitt kön. Jag är JÄTTEMYCKET KILLE, eller JÄTTEMYCKET TJEJ!
    Det första sättet att hävda sin identitet. Senare dyker det upp att man är sportintresserad eller något annat, men könet är ju dunderförst.

    Bara en tanke.
  • Mammor­na
    Visa endast
    Tor 10 mar 2011 23:29 #163
    Lady Dahmer skrev 2010-11-04 12:08:27 följande:

    Världens längsta inlägg. Jag ber om ursäkt men uppmanar er ändå att läsa!


    Jag tänkte att jag skulle reda upp lite fördomar och missuppfattningar.

    Det verkar finnas en märklig missuppfattning om att genus handlar om tvärtom. Förbud. Tvång.

    Jag har i diskussioner de senaste åren blivit anklagad för det ena och det andra; jag kommer göra mina barn könsförvirrade (herregud hur förvirrade var man inte på stenåldern då?), min barn kommer bli mobbade (nej, 1. mobbing handlar om hierarki inte kläder och 2. Barn är mer accepterande än vuxna) Jag tvingar henne, jag begränsar henne (hahaha hur var det nu med mångfalden?) osv.

    Folk blir upprörda på riktigt när genus kommer på tal och det finns en nästintill rabiat rädsla för oss genusmuppar som vi så fint kallas. (ja och fula feminister)

    "Varför måste man bevisa nåt genom sina barn?" undrar en del och jag undrar detsamma - varför måste man bevisa, genom kläderna, att det är ett visst kön på ungen? Varför inte bara låta barn få vara just barn?

    Nej, genus handlar inte om förbud. Det handlar inte om att ta ifrån ungarna nåt, utan snarare om att tillföra. Ge barnen tillgång till ALLA färger och alla plagg.  Inte skapa enformighet, utan mångfald. Inte förbjuda flickor att ha klänning eller rosa, men inte heller förbjuda pojkar att ha det.

    Nej, genus handlar inte om att göra människor till en könslös grå massa. (För den könskodade blå/rosa massan vi har nu är ju att föredra)

    Nej, genus handlar inte om att alla ska se lika ut (som folk generellt gör nu dock) eller ha samma kläder samma färger samma kön. Könet är konstant, oavsett kläder och färg. Min fitta gror inte igen bara för att jag väljer bort klänning.  

    Är folk verkligen så dumma att de tror att vi skapar könslösa människor genom att INTE klä dem efter könet? Är folk verkligen så dumma att de tror att det är det genus handlar om?

    Om ALLA människor fick tillgång till ALLA plagg och ALLA roller så skulle mångfalden och indiviualismen öka, inte minska.

    Det könsstereotypa begränsar och likformar. Ger barnen tillgång till två roller och berövar dem från hundratals roller och möjligheter. Hur kan man INTE tycka att det är vansinnigt?

    De stereotypa könsivrarna hävdar att vi experimenterar med våra barn. De hävdar att vi gör våra barn till något de inte är. Jag hävdar tvärtom; det är den rådande normen som är experimentet, hjärntvätten. Det är könsrollerna som tvingar barnen att bli något de inte är, skapar förvirring, utanförskap. Sätter etiketter på våra barn och pressar in dem i en roll de inte alltid känner sig hemma i.

    Ibland undrar jag hur folk tänker. Om de tänker.

    Nej, genus handlar inte om tvång. Vi kommer inte tvinga våra söner att ha hellokitty, klänningar, glitter eller vad det nu må vara. Vi kommer heller inte tvinga dem att avstå från klänning glitter och rosa med hänvisning till deras kön. "Det är för flickor" Vi kommer inte tvinga dem att vara på ett visst sätt eller se ut på ett visst sätt bara för att de har snopp eller snippa.

    Genus uppmuntrar det fria valet. Genus uppmuntrar individualitet. Genus är tillåtande.

    Nej, genus handlar inte om att byta roller; göra pojkar till flickor och flickor till pojkar. Genus handlar om att utvidga rollerna. Upplösa könskodade egenskaper. Tillåta och öppna möjligheterna för båda könen.

    Pojkar kan vara mjuka och känsliga - de är inte fjolliga eller feminina, flickor som klättrar i träd och är fysiska ska inte kallas pojkflickor. (som om de inte är riktiga flickor) De är flickor. Punkt.

    Genus handlar i högsta grad om kläder. Hur kan man inte se det? Genus handlar i grund och botten om hur vi bemöter varandra. Hur barn bemöts. Hur barn uppfattas. Manligt och kvinnligt. Stereotyper, fördomar och förväntningarna som följer med det.

    Kläder och färger påverkar hur människor uppfattar oss. Och hur vi blir uppfattade stärker förväntningarna och förväntningarna i sin tur påverkar hur vi bemöts. Hur vi bemöts påverkar i tur vår självbild och vår personliget.

    Detta gäller speciellt för barn som inte har kunskap eller erfarenhet att kunna tänka kritiskt.

    En flicka i rosa klänning uppfattas på ett sätt medans en flicka i jeans och tröja uppfattas på ett annat. Således får de - tråkigt nog - olika bemötanden. Inget konstigt med det. Men som genusmedveten förälder så är man uppmärksam på hur dessa bemötanden påverkar våra barn.

    Och utifrån det gör vi våra val; hur vill jag att mitt barn blir bemött? Hur kan jag påverka detta?


    Ninjas gamla klädlåda (som Tamlin ärver)


    "Kommer du låta Ninja ha klänning eller rosa på sig om hon vill det?" frågar de nyfikna och öppensinniga. De mer trångsynta utgår genast från att jag släpar Ninja vrålandes och gråtandes från HM's tjejavdelning och förvägrar henne en tröja med glitter på. (ok, nu har jag släpat ungen skrikande från HM, men av andra skäl)

    Så är det givetvis inte.

    Det är jag som handlar Ninjas kläder. Hon är två bast och skulle hon få bestämma så skulle det bli allt annat än praktiskt. (typ vuxentrosor och gummistövlar) Jag har medvetet valt bort klänning därför att det bidrar till att min flicka blir bemött utifrån sitt utseende och kön.

    När jag köper kläder till Ninja så är det nämligen med omsorg och eftertanke. Allt sockersött går bort. Allt som är för könsstereotypiskt avstår jag ifrån. Inga klänningar, ingen spets, inget rysh-pysh. Inget som signalerar "Jag är en söt flicka,, behandla mig därefter". 

    Jag vill att Ninja ska uppmärksammas för den hon är, få VARA den hon är framförallt och inte pressas in i ett fack med förutbestämda egenskaper.

    När det gäller Tamlin (min son) så avstår jag från sådant som får omgivningen att uppfatta honom som cool, tuff, stökig och pojkig. (och därmed uppmuntrar dessa egenskaper)

    Om Ninja, när hon blir äldre, vill ha specifika kläder; klänning, overall, snickarbyxor eller vad det nu må vara så kommer jag givetvis ta hänsyn till henne.

    När det gäller rosa så har Ninja redan ett par plagg med rosa på, men jag blir ändå ofta anklagad för att jag inte låter henne ha rosa alls. Jag tror folk ser genom sina könsglasögon och eftersom att Ninja inte kläs i helrosa så upplevs det som att hon inte har rosa alls. eller nåt.

    Jag tror dock INTE på att låta barn bestämma exakt vad de ska ha på sig och exakt när det passar sig. Jag tror på att kompromissa och på att uppmuntra deras kreativitet och ansvarsförmåga -- men inom rimliga gränser. Jag tror det är helt möjligt utan att begå våld på deras personliga smak.

    Så nej, jag kommer inte köpa en megaflickig klänning som kommer bidra till en massa komplimanger. Jag kommer köpa en klänning från villervalla eller liknande. Det ska vara lekvänligt och praktiskt.

    Jag har ett ansvar som förälder att se till att mina barn blir bemötta på rätt sätt. Detta innebär att jag även kommer styra deras klädval tills de blir tillräckligt gamla för att kunna ta ansvar själv.


    Jag avslutar med ett boktips och uppmaning.

    "Ge ditt barn 100 möjligheter istället för två"

    Jag uppmanar ALLA föräldrar att omedelbums beställa boken. Jag smickrar gärna mig själv med att jag är lite av en genusexpert, men till och med jag (som faktiskt är jävligt påläst) har fått tvåhundrafyrtioelva aha-upplevelser sen jag började läsa.

    Boken ger konkreta tips på hur man kan bredda rollerna och hur man kan motverka stereotypa mallar. Ett fantastiskt bra verktyg att ta till.

    Boken tar upp olika förväntningar vi har på flickor och pojkar och hur vi ofta har förutfattade meningar som i sin tur påverkar och formar våra barn.


    Fan vad du är bäst!!!

     
  • Lör 12 mar 2011 19:14 #164
    Mjolle skrev 2011-03-10 23:24:18 följande:
    Man skall bli någon, vara någon, sköta sig själv och skita i andra. Facebook är ju ett toppenexempel på det.
    Ett superenkelt sätt att etablera en identitet mycket tidigt när man blir medveten om sig själv (8-10 år?) är ju att spela på det enda säkra man har - sitt kön. Jag är JÄTTEMYCKET KILLE, eller JÄTTEMYCKET TJEJ!
    Det första sättet att hävda sin identitet. Senare dyker det upp att man är sportintresserad eller något annat, men könet är ju dunderförst.

    Bara en tanke.
    Det kanske stämmer för de barn som inte har engagerade föräldrar? De barn som har föräldrar som engagerar sig har intressen och annat innan dess. T ex om du engagerar dig tillsammans med dina barn i en förening som Röda Korset, eller Rädda Barnen, och praktist visar dem hur man inte bara ska 'sköta sig själv ska skita i andra' kommer dina barn ganska säkert att fokusera på annat än sitt kön. Allt beror på vilka grupperingar man tillhör; låter man dem enbart forma sina identiteter på egen hand tillsammans med likasinnade i samma ålder på FB etc, ja då blir sâkert kön en av sakerna i fokus.
  • Mån 14 mar 2011 17:10 #165

    Först säger du:
    Det handlar inte om att ta ifrån ungarna nåt, utan snarare om att tillföra. Ge barnen tillgång till ALLA färger och alla plagg.  Inte skapa enformighet, utan mångfald. Inte förbjuda flickor att ha klänning eller rosa, men inte heller förbjuda pojkar att ha det."

    Sedan säger du:
    Jag har medvetet valt bort klänning därför att det bidrar till att min flicka blir bemött utifrån sitt utseende och kön. 

    När jag köper kläder till Ninja så är det nämligen med omsorg och eftertanke
    . Allt sockersött går bort. Allt som är för könsstereotypiskt avstår jag ifrån. Inga klänningar, ingen spets, inget rysh-pysh. Inget som signalerar
    "

    I teorin går genus ut på jämställdhet, i praktiken går det ut på förbud och tvång. Tolkningar utifrån genus verkar även vara subjektiva. Men helt klart ser jag en motsättning mellan ideologi och praktik. Iallafall som du presenterar det.

  • Mån 14 mar 2011 17:46 #166
    Afrodisiac skrev 2011-03-14 17:10:58 följande:
    Först säger du:
    " Det handlar inte om att ta ifrån ungarna nåt, utan snarare om att tillföra. Ge barnen tillgång till ALLA färger och alla plagg.  Inte skapa enformighet, utan mångfald. Inte förbjuda flickor att ha klänning eller rosa, men inte heller förbjuda pojkar att ha det."

    Sedan säger du:
    " Jag har medvetet valt bort klänning därför att det bidrar till att min flicka blir bemött utifrån sitt utseende och kön. 

    När jag köper kläder till Ninja så är det nämligen med omsorg och eftertanke. Allt sockersött går bort. Allt som är för könsstereotypiskt avstår jag ifrån. Inga klänningar, ingen spets, inget rysh-pysh. Inget som signalerar "

    I teorin går genus ut på jämställdhet, i praktiken går det ut på förbud och tvång. Tolkningar utifrån genus verkar även vara subjektiva. Men helt klart ser jag en motsättning mellan ideologi och praktik. Iallafall som du presenterar det.
    TS skrev även att pojkarna får ha vilka kläder de vill, men inte flickorna, vilket jag tycker är fel.
  • Mån 14 mar 2011 18:54 #167
    lille Birger skrev 2011-03-14 17:46:18 följande:
    TS skrev även att pojkarna får ha vilka kläder de vill, men inte flickorna, vilket jag tycker är fel.
    Det gäller att hitta den där balansen, men det är väldigt svårt...
  • thebet­tygirl
    Visa endast
    Ons 16 mar 2011 18:42 #168

    Har någon här läst doktorsavhandlingen "Kan Batman vara rosa?" som Anette Hellman gjort på Universitetet i Göteborg? Den var rätt intressant och bekräftar det som de flesta redan vet, att pojkar och flickor behandlas olika redan i förskolan och att mycket styrs av hur barnen är klädda, frisyrer och andra markörer för kön. Hon bekräftar i avhandlingen att pojkar som beter sig så som pojkar "ska" bete sig enligt normen, dvs stökigt och bråkigt behandlas annorlunda än tjejer som är "typiskt tjejiga". Men hon tar även upp att de barn som inte håller sig till hur pojkar respektive tjejer "ska" vara, dvs pojkar som inte är stökiga och framåt utan mer försynta och vårdande och flickor som är det som brukar kallas pojkflicka, behandlas också på ett annorlunda vis! Enligt Anette så blir dessa barn (dvs barn som i sig själva inte passar in i de könsmönster som samhället har tagit fram, eller som av föräldrarna kläs i könsneutrala kläder och frisyrer osv) osynliga! Eller som det står i pressmeddelandet som GU gick ut med:

    "Anette Hellman visar hur de pojkar som bryter mot normen för vad en ”typisk pojke” förväntas vara - aggressivt, dominant och med brist på självkontroll - görs osynliga i förskolan. Det gäller exempelvis de pojkar som inte har konflikter, som har både flickor och pojkar som vänner och som kan leka med saker och i rum som anses flickiga. Det gäller även de tysta och tillbakadragna pojkarna. Flickor som intar positionen ”bråkiga” blir i sin tur inte heller uppmärksammade eller förstådda på det sätt som gäller för de pojkar som tar den positionen."

    Frågan är om detta är ett bättre alternativ för barnen? Själv så vet jag ärligt talat inte vad jag tycker är värst...

    Jag kunde inte hitta själva avhandlingen på nätet med pressmeddelandet kan läsas här:
    www.forskning.se/pressmeddelanden/pressmeddelanden/kanbatmanvararosa.5.40a435d12b0ad1d5c1800035.html

  • Ons 16 mar 2011 18:54 #169
    lille Birger skrev 2011-03-14 17:46:18 följande:
    TS skrev även att pojkarna får ha vilka kläder de vill, men inte flickorna, vilket jag tycker är fel.

    nej det har jag inte sagt. Vad har du fått det ifrån??? Vad är det för kläder flickor inte får ha menar du? (enligt mig alltså)


    Gillar du mina inlägg? Läs min blogg! Den är skitbra! - ladydahmer.se/
  • Ons 16 mar 2011 18:56 #170
    andraadvent skrev 2011-02-18 03:56:18 följande:

    Det sitter i ansiktet mycket, vissa barn är sötare än andra barn. Simple as that. Oavsett vilka kläder de får.
    En väldigt söt flicka,ex stora blå ögon, långa ögonfransar och långt blont hår eller vad de nu må vara kommer få höra att hon är söt och bli bemött för sitt utseende oavsett vad hon har på sig, mer än hennes mer mediokra kompis, mer av det klassiskt mjuka bemötandet även om det är önskvärt att de som barn blir bemötta utefter hur de agerar.
    Missförstå mig inte, det låter kanske lite patetiskt att prata utseende söt/vacker när det handlar om barn men nu när tråden handlade endel om kläder så känns det ändå viktigt att ta upp.


    nejk du har helt rätt. söta barn får både mer komplimanger och uppmärksamhet. De är i regel mer omtyckta också.
    Gillar du mina inlägg? Läs min blogg! Den är skitbra! - ladydahmer.se/
  • Ons 16 mar 2011 18:57 #171
    Afrodisiac skrev 2011-03-14 17:10:58 följande:
    Först säger du:
    " Det handlar inte om att ta ifrån ungarna nåt, utan snarare om att tillföra. Ge barnen tillgång till ALLA färger och alla plagg.  Inte skapa enformighet, utan mångfald. Inte förbjuda flickor att ha klänning eller rosa, men inte heller förbjuda pojkar att ha det."

    Sedan säger du:
    " Jag har medvetet valt bort klänning därför att det bidrar till att min flicka blir bemött utifrån sitt utseende och kön. 

    När jag köper kläder till Ninja så är det nämligen med omsorg och eftertanke. Allt sockersött går bort. Allt som är för könsstereotypiskt avstår jag ifrån. Inga klänningar, ingen spets, inget rysh-pysh. Inget som signalerar "

    I teorin går genus ut på jämställdhet, i praktiken går det ut på förbud och tvång. Tolkningar utifrån genus verkar även vara subjektiva. Men helt klart ser jag en motsättning mellan ideologi och praktik. Iallafall som du presenterar det.
    på vilka sätt motsäger det första stycket det andra? Vart ligger tvånget och förbudet?
    Gillar du mina inlägg? Läs min blogg! Den är skitbra! - ladydahmer.se/
  • Ons 16 mar 2011 18:59 #172
    Mjolle skrev 2011-03-10 23:24:18 följande:
    Jag kan nog med min förhållandevis ringa ålder (inte ens 30) tänka att det var lite neutralare och friare förr. Känner det som att samhället är hårdare och råare nu. Mer sexualiserat och med tillskruvade roller. Jag ser det mycket i jobbet, flickorna har sexualiserade drag (klädsel, uppförande) långt ner i åldrarna på ett sätt som inte fanns för 15 år sedan.

    Man skall bli någon, vara någon, sköta sig själv och skita i andra. Facebook är ju ett toppenexempel på det.
    Ett superenkelt sätt att etablera en identitet mycket tidigt när man blir medveten om sig själv (8-10 år?) är ju att spela på det enda säkra man har - sitt kön. Jag är JÄTTEMYCKET KILLE, eller JÄTTEMYCKET TJEJ!
    Det första sättet att hävda sin identitet. Senare dyker det upp att man är sportintresserad eller något annat, men könet är ju dunderförst.

    Bara en tanke.
    det intressanta här är att jag som t.ex inte pratar om flickor och pojkar hemma och har en dotter som inte vet att hon är flicka (hon är tre år) men som ändå har en stark känsla av "jag". "Jag är Ninja!" säger hon självsäkert.
    Gillar du mina inlägg? Läs min blogg! Den är skitbra! - ladydahmer.se/
  • Ons 16 mar 2011 19:01 #173
    Viktorsmamma2010 skrev 2011-02-14 21:00:05 följande:
    Varför ska man ta bort hon och han? vi e inte helt lika, varför lura barn att vi e d då? tycker jag e fel iaf.
    vi lurar ju barn nu att vi är två homogena grupper. Två arter. Två motsatser. Det tycker jag är värre,
    Gillar du mina inlägg? Läs min blogg! Den är skitbra! - ladydahmer.se/
  • Ons 16 mar 2011 19:02 #174
    Dorian Ertymexx skrev 2011-02-14 05:37:27 följande:
    *Riskerar spö från svartsjuk karl och ger Dahmer en stor blöt puss*
    inte en chans. Karln min kanske ger dig en puss tillbaka.
    Gillar du mina inlägg? Läs min blogg! Den är skitbra! - ladydahmer.se/
  • eterna­l sunshi­ne
    Visa endast
    Lör 23 apr 2011 22:20 #175
    TACK Lady Dahmer!!!!

    Om alla läser ditt inlägg och FÖRSTÅR det, skulle vi slippa alla kommentarer från förvirrade människor som

    är rädda att förlora något på att flickor får lika mycket utrymme som pojkar.