ÖL-nörderier

Ajabaja inte lära pappa kn*lla. Jag äger alltså 50% av ett litet bryggeri.

Självklart är det INTE skillnad på pilsner och lager. En pilsner är alltid en lager, en lager är däremot inte en pilsner.

Lager är ALLA öltyper som jästs med "kall" jäst, saccharomyces carlsbergiensis, som jobbar i temperaturintervallet 9-12 grader.  Förr kallades lager för "underjäst" eftersom denna jäststam sjunker till botten.

Ale är ALLA öltyper som  som jäses med "varm" jäst, saccharomyces cervisium eller saccharomyces pastorianae, i princip vanlig brödjäst. 18-22 grader, den somnar om det är kallare än 15. 
Kallades förr "överjäst" därför att den flöt upp när sockret i vörten tog slut, MEN moderna stammar sjunker.
Bagerijäst, Kronjäst alltså, flyter dock upp. Har provat att brygga på den, ölet blir OK men inte bra.

Pilsner = ljus lager, bryggd på mjukt vatten och orostad kornmalt (pilsnermalt), färg 2-3 ECB, skall vara torr (inget dextrin) och kraftigt humlad helst med Saaz, Hallertauer eller liknande sorter, beska 25-35, vörtstyrka runt 12%, alkohol 4-5%.
 

Oj, spännande tråd....favoritar denna och läser in mig lite.

Med tanke på att de flesta som brygger egen öl eller engagerar sig i småbrygerier bara lyckas åstadkomma något som i min mun smakar avföring, så är informationen om att du äger 50% av ett bryggeri inte helt relevant för mig.

För mig är det enkelt: En pilsner är god. En lager är mindre god. En ale smakar öht inte öl och bör därför inte ens nämnas i samma mening. Bär och frukt är gott, men hör inte hemma i öl.

Om man talat om kaffe, så hade ingen föreslagit att man kallar det för kaffe om det smakar jordgubb eller är gjort på majs.

Varför kalla något för öl, om man smaksatt det med till exempel persika? Kan inte drycken få ett annat namn då, eftersom den skiljer sig från det som vi normalt sett menar med "öl"? Det tycker jag är en intressant språkfilosofisk fråga.

Arboga 10,2, det är ett öl för riktiga finsmakare. Fem för en hundring får man också. Passar bra till Sardellpizza, allt enligt röda näsan. Lite jobbigt att äta sån pizza 7^H^H^H ibland, dock.

Om man brygger en öl på det viset, blir det automatiskt en pilsner då, eller kan man kalla den för en lager rätt och slätt, om man hellre känner för det?

Men ärligt talat - hur många ölsorter är egentligen smaksatta med frukt och bär? Det är ändå ett fåtal. Att en öl däremot "har toner av persika" innebär ju inte att den är smaksatt med detta, lika lite som viner brukar vara smaksatta med jord och lakrits.

Det är så klart inte så många, men varför ska de (få) som är på det viset kallas för öl?

Och nej, jag talar inte om öl som har "persikotoner", jag pratar om persikoöl och körsbärsöl och andra drycker av den typen. Är tydligen rätt vanligt i beligen, om jag förstått det rätt.

Det kan man väl, en pilsner är en lager, men en lager är inte nödvändigtvis en pilsner.

Dags att reda ut begreppen, det här är fakta och inte tyckande & pladder:

Lager kallas ALL öl som jästs med "kall" jäst, saccharomyces carlsbergiensis, jäst som funkar mellan 9-12 grader. Varmare än så börjar den producera svavelföreningar och ölet smakar träsk.

Ale är ALL öl som jästs med "varm" jäst, saccharomyces cervisium, jäst som funkar mellan 16-25 grader.
Är det för kallt somnar alejästen. Alejäst är samma "art" som bagerijäst, och den jäser dubbelt så snabbt som lagerjäst.

Lager blir "renare" i smaken eftersom den jästen producerar mindre biprodukter.

De vanligaste lagertyperna:  Pilsner (torr,ljus, besk), Dortmünder (gul, aningen söt, alkoholstark), International Pale Lager (snikvariant av dortmünder och pilsner, där man humlar väldigt lite och drygar ut kornmalet med ris),
American Pale Lager (extremt lätt, mycket låg humlebeska, kornmalten utdrygad med majskross och ris), Münchner helles (mörkgul, ganska stark, åt det söta hållet), Münchner dunkel (kallas "Bayerskt" i Sverige),
Bamberger Rauchbier (rökt malt, brunsvart), Schwarzbier (svart lager), Wiener (rödbrun ganska söt), Bockbier (mörk eller ljus lager, hög vört och alkoholstyrka för att klara sommarvärmen), Weissbier (ljus lager med 1/3 vetemalt), Zwickelbier (färsklager på fat)

De vanligaste aletyperna: Pale ale (all ale där malten torkats på heta golv). Porter/stout (alla ale där malten rostats över öppen eld). Bitter (engelsk pale ale på fat, 3-4% alkohol), Pale Ale (på flaska, mycket humlebeska), Brown ale (mörkare), India Pale Ale (jättebesk och alkoholstark, för export England - Indien),
Blonde-, Amber-, Red ale (färgen!), Belgian Blonde (alkoholstark, aningen söt), Triple (svinstark belgisk ale),
Kölsch/Bönnsch (tysk ljus ale från Köln eller Bonn), altbier (tysk mörk ale från Düsseldorf, Krefeldt och Mönchengladbach), saison (nordfransk svag ale), bière de garde (nordfransk stark ale), stout (porter med rostad korngryn eller rostad havre), imperial stout (svinstark stout runt 12% för export till Ryssland), porter (brunsvart ale)

Spontanjästa. Ingen jäst tillsätts, jäst i luften får göra jobbet.
Lambic (belgisk sur öl), geuze ("blended lambic" olika årgångar), oude bruin (bisarr sur belgisk öl)

Hybrider öl-cider:
Kriek (krikoncider med bas av lambic, där man slängt i frukt som orsakar en andra jäsning). Framboise (same same, fast med hallon).

Det finns fler öltyper än de jag räknat upp.  

Det finns några få. Egentligen är det en hybrid mellan cider och öl.

Belgiska öl innehåller kornmalt, ibland lite vetemalt, humle och vatten. Några triplar skrämmer man upp med kandisocker eftersom det höjer alkoholhaten utan att tillföra speciellt mycket smak, Duvel är ett exempel.
Duvel är dock inte söt.