Anonym (Tough love) skrev 2011-06-22 13:49:43 följande:
Jag förstår att det är svårt för dig men jag kan absolut inte förstå hur man kan känna att andra som faktiskt också får jobba och slita för sina pengar inte borde ha rätt att känna stolthet över det.
Jag har sparpengar just eftersom jag inte åker på semester, sällan köper kläder, inte har varit hos frissan sen min syster gifte sig 1998 mm.
Jag tänker inte helt sällan på er som har det svårt, men vad mer kan jag göra än att jobba och via skattesedeln indirekt hjälpa er jag inte känner att få en dräglig tillvaro, och finnas där för de jag känner som en extra säkerhet (både socialt och ekonomiskt)?
Det låter jättehemsk att du känner att du skulle löpa risken att svälta ihjäl i ett land där man faktist har lagstadgad rätt till mat på bordet, om du inte redan idag har ekonomiskt bistånd, sök det.
Och om du redan har det, ta en ordentlig funderare på hur du ska få de 1640 kr som man får till mat att räcka hela månaden. Att tycka synd om dig själv kommer absolut inte göra situationen bättre, och att hysa agg mot de som har det bättre kommer inte heller att göra det.
FL i all ära, men här finns fantastiskt många människor med förmågan att koka soppa på en spik som kan hjälpas åt att på en liten budget få ihop näringsriktig mat. Trådarna är många och gemenskapen toppen. Välkommen in!
Jag får
ingen socialbidrag......Jag har aktivitetsstöd dock är den
under 10 tusen kr så att spara från den summan går bara inte. Bor i en liten etta enligt andra på den billigaste delen av stan dock kostar den 3700 kr i månaden.
Jag äter knappt nått då jag är matallergiger. Elen kostar, facket......Däremot har jag inga onödiga kostnader som prenumerationer, lån eller krediter.
Jag tycker inte synd om mig själv, men visst känner jag mig dålig på det sättet att jag inte verkar vara aktuell på arbetsmarkanden då jag är över 50 år och har en sjukdom som försvårar mig ut i arbetslivet för att tjäna pengar som behövs för en bättre standard.
Vi får hoppas att det vänder snart!
