Vad sa ni för hemskt eller roligt till era respektive under förslossningen. Slängde ni kanske ut dem tillockmed..... Berätta nu
TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2006-01-14 13:20:45:
Jag sa till Thomas. När huvudet skulle fram VAD HAR DU GJORT DET ÖR EN JÄTTE BEBIS: Han har sagt om blickar kunde döda skulle han varit sten död....
Jag sa ingenting. Knappt ett ord till någon, led i tystnad bara och sedan när jag fick epidural och började må lite bättre, då småpratade vi bara om ditten och datten. Min karl stöttade mig på precis det sättet som jag hade önskat mig. Det var som att han visste precis vad jag behövde höra under förlossningen och jag kände aldrig att jag ville kasta ut honom eller någonting sådant..
Men då har någon gått in och ändrat Tack kunde inte det själv
sa till både bm och min man när jag fått i mig lustgasen : jag ser ingen anledning till att ni är kvar här !!
sen säger bm : jag tror det är nog bäst om vi stannar här ...
sen svarar jag >: oj vad envis man kan va 
Mitt i ett lustgasrus så kläcker jag ur mig till min (helt normalutrustade)man: Ja, tänk om du haft en riktigt grov negerkuk, då hade jag redan varit uttänjd i fittan, så detta gått mycket fortare...
Han blev inte imponerad!! BM fnissade i sitt hörn...
"Det här gör jag inte om igen" - upprepade jag som ett mantra inför hela förlossningssalen när värkarna var som jobbigast
"Säg åt Malena (kompis) att jag tycker hon ska skaffa den där tävlingshästen istället för barn" - vrålade det vid ett tillfälle till min man
Och vid en riktigt jobbig värk tittade jag tydligen upp mot min man med stora bedjande ögon och viskade hjälp (då blev han nervös)
Och när beslutet om katastrofsnitt kom pga fallande hjärtljud och jag var supertrött tänkte jag för mig själv (gudskelov att jag inte sade det högt) "Åh, då får jag sova (blev sövd under snittet).
För min del spelade det inte någon roll vad jag sa till min man för han kan ändå inte höra alla svordomar jag säger. Han hör inte ens när ungarna skriker så där har han tur.
Eftersom min man jobbar på sjukhus hörde jag plötsligt honom och barnmorskan stå och småprata om hur svårt det var att fixa sommarvikarier (födde tvåan mitt i semestertid), jag blev skitirriterad, så jag släppte min älskade lustgas och skrek -Håll käften!
De såg lite paffa ut men var tysta ett tag. Jag höll ju på att föda barn liksom, ville inte höra sånt jobbsnack. Men sen märkte jag att jag fick kraft av att bli lite arg, så med fortsatt lustgasfylla fortsatte jag att skrika "hållkäft" resten av förlossningen till alla människor. Fick be barnmorskan om ursäkt efteråt...
Catta,,,,, *asg*
jag vrålade: ALDRIG MER!!!!!!!!!!
Under min första graviditet fick jag en jättehemorrojd som stack ut ur rumpan. den gick under smeknamnet Hubert när jag och sambon skämtade om den. Under förlossningen i lustgasruset hade jag väst åt min sambo (tydligen ganska höggljutt) : "dom ser inte Hubert va"???.......bm undrade lite fundersamt om vårt barn skulle heta hubert
sambon som inte direkt är den mest diskreta varelsen på denna jord informerade henne glatt om vem hubert var 
sambon berättade efteråt att alla i rummet hade kunnat se den ståtlige hubert där han satt, och att han varit bedårande fin
Under min andra förlossning satt jag på en s.k förlossningspall och 2 bm satt nedanför. Känner plötsligt hur värsta jättebajskorven kommer ut ur rumpan. för att skämta bort det hela säger jag hurtigt: "ja jag hann ju inte få någe lavemang, så här kom visst resultatet"