"vi som snart försökt hela jävla 2013 med första ungen"

Hej! Här är ännu en barnlängtande (och bitter) som nu är inne på 12månader sedan vi började försöka! Inte ett +, INGENTING sen vi började. Känns oerhört tröstlöst och hopplöst då och då. Precis som alla andra har jag varit skengravid och blivit förkrossad när det bara är att konstatera att det återigen bara är kroppen som lurat mig totalt.
Den första BIM-tråden jag var med i dom har redan fått sina små, och dom andra 3-4 trådarna där är alla fetgravida. Så jäkla upplyftande att alla på trådarna (känns det som) blir gravid, hoppar till Bf-tråden, några kommer tillbaka efter tidigt missfall och blir gravid på nästa försök igen och drar till BF-tråden igen. Så nu bojkottar jag BIM-trådar för jag blir deprimerad. Den här tråden är precis vad jag behöver! :) Läste att det var någon här inne som skrev härinne om prinsessan Madeleines graviditet och jag kan säga att jag blev också så jäkla avis på att hon blev gravid på en gång! Det gångna året har otaliga frågat om vi inte ska ha barn, jag har berättat att vi gärna vill ha barn men att det tar sin tid. Efter semestern i somras bara väntade kollegorna på att jag skulle säga att jag var gravid, dom typ hoppade av förväntan. Så sjukt jobbigt att berätta att det inte var så då jag längtar så det värker i mig. Typ det här var ett superlångt meddelande, hoppas ni har överseende :) 

Allt normalt på insidan ,fick utskrivet fyra kurer pergotime och blir jag inte gravid så blir det utredning.

Skönt Jacquline! Då hoppas vi att det tar sug direkt ð???. Hur lång tid tog det från att du ringde gyn tills du fick tid? Funderar också på att ringa för att ivf få bort alla hjärnspöken...ni vet, de där som hummar "tänk om..." i fyrstämmigt ;)

Lynnig..När jag ringde hade det inte riktigt gått ett år men jag var så förtvivlad och grät så vi fick börja i maj (det var ett år i slutet på juni).Min gyn har varit väldigt sympatisk och så,så jag har inte behövt vara tuff..

Idag ska jag till gyn igen för mina jävla spottings. Ska tvinga dem att kolla precis ALLT!! Så sjukt trött på att bara blöda jämt och aldrig få minsta tillstymmelse till pluss.

Wish me luck!

Jag sökte hjälp efter 10 månader av försök, hade dock ingen mens under den tiden så att prata om försök är lite missvisande.

Bara några veckor senare fick jag komma på första besöket. Det var i början av december. I januari tog jag min första pergotimekur.

Jag går privat och blir alltid mycket väl bemött. Jag har egentligen aldrig blivit nekad något jag bett om. Däremot har jag hört flera skräckhistorier om vanliga kvinnokliniken, mest verkar folk vara missnöjda med väntetiden.

Min gyn ville att jag skulle avvakta med ny behandling en hel månad efter mitt missfall, vilket var väldigt jobbigt eftersom jag visste att det skulle bli 4 veckor av väntan, 4 veckor utan mål, saker att se fram emot och utan hopp. Men jag antar att han hade sina skäl till det beslutet. 

Jag kontaktade landstingets kvinnoklinik i mitten av augusti, kunde få tid i september men vi valde att vänta till början av oktober då sambon behövde lite tid på sig att smälta det hela. Pratade med en jätterar barnmorska som hoppades att vi inte skulle behöva träffas. Nu blir det så i alla fall eftersom det inte tog sig den här gången heller.