• Anonym (nada)

    Ni som lever i sexlösa förhållanden, hur undviker ni att er "bitterhet" spiller över på resten av förhållandet?

    Lever i ett förhållande där min partner inte vill, aldrig tagit initiativet till sex. Jag har sedan länge ledsnat på att känna mig sig "oattraktiv" och trots att förhållandet i övrigt ska fungera bra, ligger det här som en varböld över allt. Tar avstånd och känner mig irriterad på allt och alla överlag. Hur ska man kunna vara go och glad när när man hela tiden lever med känslan av att ens partner inte vill ha en.  En hemskt nedbrytande känsla.
    Ni som lever med en partner som inte vill, hur hanterar ni förhållandet i övrigt?

  • Svar på tråden Ni som lever i sexlösa förhållanden, hur undviker ni att er "bitterhet" spiller över på resten av förhållandet?
  • Anonym (På riktigt bittrast av precis ALLA)
    Anonym (Gaby) skrev 2016-01-20 14:26:23 följande:

    Men alltså vad gör du med honom? Han verkar missbruka porr, ja. Men om han gör noll ansats att förändra det är det inte ditt ansvar att likt en martyr hänga dig kvar och acceptera att han prioriterar porr över en flickvän som de flesta män skulle vara överlyckliga av. Han är, med råge, vuxen nog att stå för sina egna val och det är tydligt vad han väljer.


    Du har ju helt rätt. Jag antar jag har svårigheter med att bryta upp av någon anledning. Dels någon oupptäckt djupt sittande anledning men också den simpla att jag gillar det övriga som kommer med tvåsamheten som resor, middagar som jag ordnar för oss och våra vänner, helgutflykter mm. Jag har inte tillräckligt många och nära vänner för att få dessa behov tillgodosedda annars. Och det är svårt att hitta en partner, så svårt att jag inte förväntar mig mycket i framtiden. Jag drar till mig svin som bara vill playa såvida jag inte sänker mina krav enormt (vilket jag gjort i detta fall och se hur det gick).

    Så det är detta som jag behöver jobba på. Man kanske undrar varför jag klagar, när jag ändå inte är villig att frigöra mig från denna relation. Tog helt enkelt tillfället i akt när tråden ändå var på det ämnet. Möjligtvis hoppades jag på någon input i huruvida det är 100% (eller kanske 50%) möjligt att ha noll sexliv med en livslång partner eller om det är 100% att det spricker.
  • Man 78
    Anonym (På riktigt bittrast av precis ALLA) skrev 2016-01-20 22:33:51 följande:
    Well... Tänkte nog om det fanns några spontana reaktioner från män på det jag skrev. Om någon kunde känna igen sig i hans beteende eller sätta sig in i det och bara delge mig något av värde, vad som helst. Behövde skriva av mig, det här är inget jag kan prata om med vänner då jag känner att jag outar honom så mycket då så jag känner mig väldigt ensam i det och har fått väldigt lite input på det.
    Hej igen,

    Jag känner väl inte igen mig på ett sätt. Min fru och jag hade ett sunkigt sexliv länge, på ett sätt nästan från att vi blev tillsammans. Så porr blev tyvärr en vardag för mig. Det känner jag igen, men det var inte som för dig eftersom du vill och han väljer porr före dig. Här var det jag som inte hade något annat att tillgå. Ja det är viktigt att få skriva av sig. Hör av dig om du undrar över något mera, ska jobba lite nu. Blir inte så långa svar till dig känner jag.
  • Anonym (.)
    Anonym (På riktigt bittrast av precis ALLA) skrev 2016-01-20 22:46:44 följande:
    Du har ju helt rätt. Jag antar jag har svårigheter med att bryta upp av någon anledning. Dels någon oupptäckt djupt sittande anledning men också den simpla att jag gillar det övriga som kommer med tvåsamheten som resor, middagar som jag ordnar för oss och våra vänner, helgutflykter mm. Jag har inte tillräckligt många och nära vänner för att få dessa behov tillgodosedda annars. Och det är svårt att hitta en partner, så svårt att jag inte förväntar mig mycket i framtiden. Jag drar till mig svin som bara vill playa såvida jag inte sänker mina krav enormt (vilket jag gjort i detta fall och se hur det gick).

    Så det är detta som jag behöver jobba på. Man kanske undrar varför jag klagar, när jag ändå inte är villig att frigöra mig från denna relation. Tog helt enkelt tillfället i akt när tråden ändå var på det ämnet. Möjligtvis hoppades jag på någon input i huruvida det är 100% (eller kanske 50%) möjligt att ha noll sexliv med en livslång partner eller om det är 100% att det spricker.
    Det är klart det går att leva i en tvåsamhet helt utan sex, men den som vill ha sex gör stort våld på sig själv då. Samma sak gäller tyvärr den som inte vill ha sex om den har sex i alla fall, då gör den våld på sig själv.

    Jag har gått hos en psykolog och pratat om mitt liv om mina svårigheter att bryta mig lös från destruktiva förhållanden. Hon (psykologen) gav mig tipset att varje gång man känner sig förbisedd, oduglig, oattraktiv mm skall man tänka att det är helt ok att det är så för det ingen annan än jag själv som väljer att vara i den här situationen. Jag kan när som helst resa mig och gå från relationen. Min partner tvingar mig inte kvar och min partner visar tydligt vad som är viktigast i den personens liv. Allt är mitt eget aktiva val.

    Detta kommer i förlängningen leda till en av två saker. Antingen blir man nöjd med situationen eller så inser man att det våld jag gör på mig själv är inte acceptabelt. I det sista läget så går man från relationen.
  • Andrew fairless
    Anonym (.) skrev 2016-01-21 16:31:22 följande:

    Det är klart det går att leva i en tvåsamhet helt utan sex, men den som vill ha sex gör stort våld på sig själv då. Samma sak gäller tyvärr den som inte vill ha sex om den har sex i alla fall, då gör den våld på sig själv.

    Jag har gått hos en psykolog och pratat om mitt liv om mina svårigheter att bryta mig lös från destruktiva förhållanden. Hon (psykologen) gav mig tipset att varje gång man känner sig förbisedd, oduglig, oattraktiv mm skall man tänka att det är helt ok att det är så för det ingen annan än jag själv som väljer att vara i den här situationen. Jag kan när som helst resa mig och gå från relationen. Min partner tvingar mig inte kvar och min partner visar tydligt vad som är viktigast i den personens liv. Allt är mitt eget aktiva val.

    Detta kommer i förlängningen leda till en av två saker. Antingen blir man nöjd med situationen eller så inser man att det våld jag gör på mig själv är inte acceptabelt. I det sista läget så går man från relationen.


    Mycket bra och kloka ord. Tack för du delade med dig.
  • Anonym (På riktigt bittrast av precis ALLA)
    Anonym (.) skrev 2016-01-21 16:31:22 följande:

    Det är klart det går att leva i en tvåsamhet helt utan sex, men den som vill ha sex gör stort våld på sig själv då. Samma sak gäller tyvärr den som inte vill ha sex om den har sex i alla fall, då gör den våld på sig själv.

    Jag har gått hos en psykolog och pratat om mitt liv om mina svårigheter att bryta mig lös från destruktiva förhållanden. Hon (psykologen) gav mig tipset att varje gång man känner sig förbisedd, oduglig, oattraktiv mm skall man tänka att det är helt ok att det är så för det ingen annan än jag själv som väljer att vara i den här situationen. Jag kan när som helst resa mig och gå från relationen. Min partner tvingar mig inte kvar och min partner visar tydligt vad som är viktigast i den personens liv. Allt är mitt eget aktiva val.

    Detta kommer i förlängningen leda till en av två saker. Antingen blir man nöjd med situationen eller så inser man att det våld jag gör på mig själv är inte acceptabelt. I det sista läget så går man från relationen.


    Det här var värdefullt att läsa och lätt att ta till sig. Jag har hållit detta problem utanför samtalen hos psykologen men inser att lite tankehjälp skulle vara nyttigt. Tack!
  • Anonym (På riktigt bittrast av precis ALLA)
    Man 78 skrev 2016-01-21 10:55:26 följande:

    Hej igen,

    Jag känner väl inte igen mig på ett sätt. Min fru och jag hade ett sunkigt sexliv länge, på ett sätt nästan från att vi blev tillsammans. Så porr blev tyvärr en vardag för mig. Det känner jag igen, men det var inte som för dig eftersom du vill och han väljer porr före dig. Här var det jag som inte hade något annat att tillgå. Ja det är viktigt att få skriva av sig. Hör av dig om du undrar över något mera, ska jobba lite nu. Blir inte så långa svar till dig känner jag.


    Det har ju blivit en ond spiral för oss, eftersom hans sätt att hantera sexlivet gjort att jag tappat lusten till honom. Känner mig mer sviken än kåt, känner mig mer äcklad än kåt, känner mig mer osäker än kåt. Så jag nekar de få gånger han vill ha sex. Jag tycker han gör fel och inte gör något för att få mig på det humöret, dvs uppvaktar eller gör de små saker som planterar in tanken på sex i min hjärna, något som andra killar inte haft problem med. Igår sa han "jag är sugen på sex" (första gången på 4 månader) och vad kan jag svara... Ett försiktigt men uppriktigt "det är inte jag" (lite vädjande typ, snälla kåta upp mig lite) varpå han svarade "då får väl jag göra dig kåt då". Allt väl så långt. Men så degar han i soffan och gör ingenting. På hela kvällen. Jag dricker lite vin och känner att jag kommer sova så skönt på det. Så 23:40 lägger vi oss. Han springer upp, jag hör hur han duschar och jag förstår att han förbereder sig för sex. Men hallå, klockan är 24 och jag ligger och slumrar! Han vet att jag tycker det är märkligt att de fem gånger han tagit initiativ till sex på tre år är alltid nattetid när man ska sova. Vafan, jag är sminkad och piffig och skitsnygg hela dagen, varför ska han vänta till mitt i natten när jag borstat tänderna och gått och lagt mig?

    Så, jag nekar ju de få oinbjudande gångerna han vill ha sex vilket resulterar i att han kommer porrsurfa och då mår jag dåligt och vill ännu mindre. Så på det sättet har det utvecklats till att vi är två som inte vill, men om han bara slutade porrsurfa då tror jag hans intresse för mig skulle öka och min sexlust skulle definitivt inte hämmas.

    Hade du kunnat avhålla dig helt från porr i det läget du var i om din partner sa att alla problem med sex skulle lösa sig om du slutade (för en period iaf, tills man fått sexlivet att rulla på igen)?
  • Anonym (AB)
    Anonym (På riktigt bittrast av precis ALLA) skrev 2016-01-23 10:17:28 följande:
    Det har ju blivit en ond spiral för oss, eftersom hans sätt att hantera sexlivet gjort att jag tappat lusten till honom. Känner mig mer sviken än kåt, känner mig mer äcklad än kåt, känner mig mer osäker än kåt. Så jag nekar de få gånger han vill ha sex. Jag tycker han gör fel och inte gör något för att få mig på det humöret, dvs uppvaktar eller gör de små saker som planterar in tanken på sex i min hjärna, något som andra killar inte haft problem med. Igår sa han "jag är sugen på sex" (första gången på 4 månader) och vad kan jag svara... Ett försiktigt men uppriktigt "det är inte jag" (lite vädjande typ, snälla kåta upp mig lite) varpå han svarade "då får väl jag göra dig kåt då". Allt väl så långt. Men så degar han i soffan och gör ingenting. På hela kvällen. Jag dricker lite vin och känner att jag kommer sova så skönt på det. Så 23:40 lägger vi oss. Han springer upp, jag hör hur han duschar och jag förstår att han förbereder sig för sex. Men hallå, klockan är 24 och jag ligger och slumrar! Han vet att jag tycker det är märkligt att de fem gånger han tagit initiativ till sex på tre år är alltid nattetid när man ska sova. Vafan, jag är sminkad och piffig och skitsnygg hela dagen, varför ska han vänta till mitt i natten när jag borstat tänderna och gått och lagt mig?

    Så, jag nekar ju de få oinbjudande gångerna han vill ha sex vilket resulterar i att han kommer porrsurfa och då mår jag dåligt och vill ännu mindre. Så på det sättet har det utvecklats till att vi är två som inte vill, men om han bara slutade porrsurfa då tror jag hans intresse för mig skulle öka och min sexlust skulle definitivt inte hämmas.

    Hade du kunnat avhålla dig helt från porr i det läget du var i om din partner sa att alla problem med sex skulle lösa sig om du slutade (för en period iaf, tills man fått sexlivet att rulla på igen)?
    Han kanske inte går igång på din kropp utan på dig som person. Vad gör du för att kåta upp honom som inte är visuellt? Jag tänker att han är en  person som vill ha något annat än en snygg kropp för att komma igång. 
  • Anonym (På riktigt bittrast av precis ALLA)
    Anonym (AB) skrev 2016-01-23 10:48:29 följande:

    Han kanske inte går igång på din kropp utan på dig som person. Vad gör du för att kåta upp honom som inte är visuellt? Jag tänker att han är en  person som vill ha något annat än en snygg kropp för att komma igång. 


    Frågade min kille och fick svar att utseende är ju a och o litegrann men den som inte har så sexig kropp kan ju kompensera med en sexig personlighet. Och jag frågade om jag behöver kompensera mitt utseende med att göra/vara något. Eller ja, vara/göra något för att han ska tända till. Han sa nej, men han har sagt hundra gånger att han blivit kär i mig pga min person och inte i första hand mitt utseende (ett tag sa han det så mycket så jag behövde poängtera att jag uppskattar att få höra att han tycker jag är vacker också, inte bara smart, rolig, kvinnlig, generös, djup osv) så jag känner inget tvivel om att han skulle kunna tända på min person.

    Förstår ju att han inte skulle tända på en monsterbitch med perfekt kropp men han verkar ju inte ha några klagomål på den jag är och det jag gör. Jag upplever honom helt enkelt som för bekväm. Han har det för bekvämt i soffan. Alternativt porrimpotent, dvs konsumerat så mkt porr att det blir svårt att tända på riktiga kvinnor. Att han behöver en riktigt porrskådis med hela paketet som går i porrutstyrslar hela dagarna och beter sig som på film, driver sexet och tar alla initiativ. Tvivlar inte på att han skulle ha sex då faktiskt. Ja jag skulle också kunna göra så men då blir jag som sexslav om min tanke jämt ska vara vad som tänder honom och att jag ska vara så maxat tilldragande. Han då, tänker jag... Min lust dog ut just för att det har varit min strävan tidigare. Jag behöver få tillbaka nu.
  • Man 78
    Anonym (På riktigt bittrast av precis ALLA) skrev 2016-01-23 10:17:28 följande:
    Det har ju blivit en ond spiral för oss, eftersom hans sätt att hantera sexlivet gjort att jag tappat lusten till honom. Känner mig mer sviken än kåt, känner mig mer äcklad än kåt, känner mig mer osäker än kåt. Så jag nekar de få gånger han vill ha sex. Jag tycker han gör fel och inte gör något för att få mig på det humöret, dvs uppvaktar eller gör de små saker som planterar in tanken på sex i min hjärna, något som andra killar inte haft problem med. Igår sa han "jag är sugen på sex" (första gången på 4 månader) och vad kan jag svara... Ett försiktigt men uppriktigt "det är inte jag" (lite vädjande typ, snälla kåta upp mig lite) varpå han svarade "då får väl jag göra dig kåt då". Allt väl så långt. Men så degar han i soffan och gör ingenting. På hela kvällen. Jag dricker lite vin och känner att jag kommer sova så skönt på det. Så 23:40 lägger vi oss. Han springer upp, jag hör hur han duschar och jag förstår att han förbereder sig för sex. Men hallå, klockan är 24 och jag ligger och slumrar! Han vet att jag tycker det är märkligt att de fem gånger han tagit initiativ till sex på tre år är alltid nattetid när man ska sova. Vafan, jag är sminkad och piffig och skitsnygg hela dagen, varför ska han vänta till mitt i natten när jag borstat tänderna och gått och lagt mig?

    Så, jag nekar ju de få oinbjudande gångerna han vill ha sex vilket resulterar i att han kommer porrsurfa och då mår jag dåligt och vill ännu mindre. Så på det sättet har det utvecklats till att vi är två som inte vill, men om han bara slutade porrsurfa då tror jag hans intresse för mig skulle öka och min sexlust skulle definitivt inte hämmas.

    Hade du kunnat avhålla dig helt från porr i det läget du var i om din partner sa att alla problem med sex skulle lösa sig om du slutade (för en period iaf, tills man fått sexlivet att rulla på igen)?
    Hej, tråkigt att det ska vara som det är för dig. 
    Hur mycket har du förklarat för honom hur du upplever det? Vi gick till familjerådgivning och det hjälpte oss att börja prata och då blev även sexlivet bättre. Min fru tycket också att jag inte visade henne tillräcklig uppmärksamhet och jag tyckte väl egentligen samma sak. Efter att ha pratat så inser vi nog båda att vi är skyldiga båda två. Jag kan också känna att när du svarar att du inte är kåt så skulle jag tänka ok ja då blir det inget. Säg rakt ut att du inte är det men vill gärna bli det. Jag funkar så jag vill ha klara svar, jag är ingen tankeläsare. Din kille kanske är likadan. Men det var ju trist att han skulle vänta till sovdags innan han agerade, det håller jag med om. Och har han bara tagit initiativ fem gånger så håller jag med dig - va fan!

    Vad gäller porren så är det såklart helt fel att välja den före sex med dig. Jag tycker att man har rätt till ett privat sexliv så att säga och jag förstår inte tjejer som ska förbjuda sina män att kolla på porr och onanera. Nu tolkar jag dig som om det inte är problemet utan att han väljer porr före dig och det är som sagt fel. Eller har jag fel?

    Hade våra problem med sexlivet bottnat i porrmissbruk från min sida så hade jag såklart velat komma ur det, med hjälp om det hade behövts. Men det var inte vårt problem, jag valde porr eftersom sexlivet var så dåligt. Nu kollar vi ibland porr tillsammans i stället.

    Hoppas det var nån hjälp.
  • Anonym (thedeal)

    Är det så att när ett förhållande blir för uppstyrt och strukturerat så tappar somliga helt enkelt lusten?

    Exempelvis för "På riktigt bittrast av alla..":s sambo verkar det ju vara så. Hon är (utgår jag faktiskt ifrån) intelligent, attraktiv, driven och medveten och vill hålla igång ett bra sexliv, medan hennes man trots detta verkade tappa intresset efter ett par veckor som officiellt par.

    Själv upplever jag samma sak; jag vill fortfarande, långt in i förhållandet, ha sex, upptäcka nya saker, vara lekfull osv, men min partner verkar totalt ointresserad av själva grejen. Jag tycker att hon fortfarande är riktigt sexig, trots graviditeter, ålderstecken m m, sånt har väldigt liten betydelse eftersom sex i sig är roligt och det absolut viktigaste är en villig och lekfull partner. Min partner verkar mer tänka att "nu när man är 30+ och förbrukad så slipper man ha sex".

    Det verkar liksom finnas två typer av människor (grovt sagt): de som tycker sex är intressant när det handlar om att attrahera en partner, och de som tycker att sex är intressant och trevligt i sig, som en aktivitet man aldrig förlorar intresset för?

Svar på tråden Ni som lever i sexlösa förhållanden, hur undviker ni att er "bitterhet" spiller över på resten av förhållandet?