Ni som lever i sexlösa förhållanden, hur undviker ni att er "bitterhet" spiller över på resten av förhållandet?

Har kanske inte läst allt så noga så du har kanske redan svarat, hur som. Jag satte till slut ner foten och sa att jag seriöst funderade på att lämna vår relation om vi inte fick det bättre. Det är jävligt jobbigt att ta tag i problemen men riktigt skönt efteråt. Var säker att vi skulle skiljas ett tag. Vad är ert problem med just sex och är det relaterat till annat i ert samliv? Måste hon ta allt ansvar för barn mat etc, har hon ett krävande jobb och är trött jämnt? Ställ krav på varandra, tyvärr är ett förhållande mycket som en förhandling, båda parter måste vara beredda offra sig. Jag krävde ett bättre sexliv eller så får det va, hon krävde andra saker, båda har tänkt efter. Nu får vi se hur det går.

Jag är bitter för att jag är 29 och varit ihop med en kille sedan jag var 26. Han är 48, stor åldersskillnad men märks inte, han är ungdomlig, på både gott och ont. Vi hade tre veckor med normal mängd sex, dock kände inte jag att vi klickade sexuellt men så är det ofta med nya partners, man måste lära känna varandra. Efter tre veckor titulerades jag som hans flickvän och där slutade sexet från hans sida. Istället upptäckte jag att han konsumerade porr rätt stort. Han såg till att tillfredsställa sig själv innan han/jag kom hem och där stod jag - sugen och frustrerad.

Efter att ha försökt göra honom medveten om problemet samt lösa porrproblemet (det ÄR ett problem när det blir substitut för ens flickvän. Som dessutom är häften så gammal. Och dessutom snygg, smal och välklädd.) men utan resultat slutade jag ta initiativ till sex och då gick sexet ner från att ha skett 1-2 ggr i månaden (OBS! Sedan månad 2 ihop!) till 1 gång varannan månad. Jag var otrogen och ångrar det inte.

Än idag är det porr som gäller men han döljer det bättre idag. Blir förbannad, jag är snygg, högutbildad och villig till att vara hans våtaste dröm, men han föredrar äckliga porrgrejer. Så tacky. Ska tillägga att jag inte haft något problem med porrens existens tidigare men nu hatar jag det och kan inte fatta hur alla fula billiga porrskådisar kan vara med intressant. Jag hatar samhället som är så uppbyggt på sex. Hatar reklamannonser, hatar sexscener på tv.

Jag är 29 och så besviken. Mellan 20-25 träffade man dåliga killar som man hade korta dåliga förhållanden med. Letade efter den rätta så mitt liv kunde sätta igång med allt som jag tyckte hörde till. Tänkte att vi 25-26 kommer det. Hade inte haft mer än 10-12 sexpartners och de flesta var dåliga. Tänkte att det kommer.

Nästa år fyller jag 30 och min kropp kommer inte alltid vara så här. Vil njuta av den nu!! När den ännu är tiptop! Slösar bort mina viktigaste år här. Kan lämna honom nu men skadan är redan skedd, lär inte ha ny partner före 30 så alltså - mina bästa år är förlorade.

Dessutom är jag nu deprimerad (sedan samma år vi blev ihop, ungefär 6 månader in i förhållandet) och har nyligen kommit fram till följande slutsats: antideppmedicin för serotonin hjälpte inte. Jag har brist på dopamin och denna typ av medicin hjälper mig. Hur får man fart på dopaninet, jo - sex är det som frigör det. Konstigt att jag är deprimerad pga slut på dopamin i min kropp? Tänker därför att min depression är direkt påverkad av mitt obefintliga sexliv. Jag är såå bitter! Behöver ett gott råd om någon har det. Gärna en man.

Hej, tråkigt att höra måste jag säga. Inga barn som ställer till det?

Annars ser jag ingen anledning till att inte kunna lämna. Fattar inte att du stått ut så länge som du gjort. Du är inte ens 30 än, du har massor med tid kvar, helt allvarligt, jag är 37 och trodde väl som du att livet började dala efter 30, men nej då det finns mycket kvar. Om du vill kan jag svara mer utförligt senare, klockan är mycket just nu så jag måste sova snart (jag är ju så gammal haha). 

Jag är bitter för att jag är 29 och varit ihop med en kille sedan jag var 26. Han är 48, stor åldersskillnad men märks inte, han är ungdomlig, på både gott och ont. Vi hade tre veckor med normal mängd sex, dock kände inte jag att vi klickade sexuellt men så är det ofta med nya partners, man måste lära känna varandra. Efter tre veckor titulerades jag som hans flickvän och där slutade sexet från hans sida. Istället upptäckte jag att han konsumerade porr rätt stort. Han såg till att tillfredsställa sig själv innan han/jag kom hem och där stod jag - sugen och frustrerad.

Efter att ha försökt göra honom medveten om problemet samt lösa porrproblemet (det ÄR ett problem när det blir substitut för ens flickvän. Som dessutom är häften så gammal. Och dessutom snygg, smal och välklädd.) men utan resultat slutade jag ta initiativ till sex och då gick sexet ner från att ha skett 1-2 ggr i månaden (OBS! Sedan månad 2 ihop!) till 1 gång varannan månad. Jag var otrogen och ångrar det inte.

Än idag är det porr som gäller men han döljer det bättre idag. Blir förbannad, jag är snygg, högutbildad och villig till att vara hans våtaste dröm, men han föredrar äckliga porrgrejer. Så tacky. Ska tillägga att jag inte haft något problem med porrens existens tidigare men nu hatar jag det och kan inte fatta hur alla fula billiga porrskådisar kan vara med intressant. Jag hatar samhället som är så uppbyggt på sex. Hatar reklamannonser, hatar sexscener på tv.

Jag är 29 och så besviken. Mellan 20-25 träffade man dåliga killar som man hade korta dåliga förhållanden med. Letade efter den rätta så mitt liv kunde sätta igång med allt som jag tyckte hörde till. Tänkte att vi 25-26 kommer det. Hade inte haft mer än 10-12 sexpartners och de flesta var dåliga. Tänkte att det kommer.

Nästa år fyller jag 30 och min kropp kommer inte alltid vara så här. Vil njuta av den nu!! När den ännu är tiptop! Slösar bort mina viktigaste år här. Kan lämna honom nu men skadan är redan skedd, lär inte ha ny partner före 30 så alltså - mina bästa år är förlorade.

Dessutom är jag nu deprimerad (sedan samma år vi blev ihop, ungefär 6 månader in i förhållandet) och har nyligen kommit fram till följande slutsats: antideppmedicin för serotonin hjälpte inte. Jag har brist på dopamin och denna typ av medicin hjälper mig. Hur får man fart på dopaninet, jo - sex är det som frigör det. Konstigt att jag är deprimerad pga slut på dopamin i min kropp? Tänker därför att min depression är direkt påverkad av mitt obefintliga sexliv. Jag är såå bitter! Behöver ett gott råd om någon har det. Gärna en man.

Hmm, ja lite känner jag igen mig, från början var min tjej mer nyfiken, slog på porr och hittade på en del. Hon hade väl inte testat så mycken innan men hon var i alla fall mer öppen. Sen hände något, inge bara hennes fel vet egentligen inte vad som gick snett. Två barn senare och så börjar jag tröttna och vi börjar väl nysta i vårt förhållande, det går upp och ner. Hur som verkar hon ha hittat tillbaka till att faktiskt vilja få igång ett fungerande sexliv igen så vi får se. Ni går inte till någon familjerådgivning eller så? Tror det blev en ögonöppnare för oss båda när vi la korten på bordet och erkände för varandra att vi faktiskt riskerade att skiljas. 

Hej

Tidigare i tråden finns en del info kring mina tankar, vad skulle du vilja veta från ett manligt perspektiv?