Jeaninne skrev 2014-07-22 11:50:50 följande:
Näringsmässigt gör bröstmjölken varken till eller från när barnet är över året. Sedan är det en annan sak att jag och - många med mig - tycker att det ser konstigt och otrevligt ut med barn som går och talar, och fortfarande diar. Som är MEDVETNA om att de diar, och går själva och sliter upp mammans tröja, eller springer efter henne med en pall för att få henne att sätta sig...
Dessutom finns det risk att barn som är så gamla som två år - och till och med äldre - kommer att minnas amningen. Och det är nog inte meningen att man ska göra det, i relationen till sin mor. Själv skulle jag tycka att det var väldigt obehagligt att minnas det.
Jag vet såklart att det inte är ett säkert skydd, men ändå kan man - över hela den fruktsamma perioden - minska antalet graviditeter om man ammar länge. Det hade ju inte funkat för jägar-samlarna annars, när de måste bära barnen hela tiden.
Eh jo, näringen gör till även efter ett år. Eller du tillhör dem som kommer med argument som "efter halvåret är mjölken lika blaskig som vatten"? Informativ sida angående det:
kellymom.com/ages/older-infant/ebf-benefits/
Har du funderat på varför du tycker att det "ser illa ut" då? När det egentligen(eller borde vara snarare) att jämföra med att ge ungen ett äpple. Det är mat liksom. Att dra upp exempel på att gränsen är nådd när barnet kan dra upp tröjan eller själv fråga om amning är egentligen ganska löjligt då alla barn kan sådant i olika åldrar. Dra upp tröjan kunde min unge liksom gjort som halvårsunge, jag känner ungar som gick vid 8 månader och ungar som kunde prata några ord vid typ samma ålder. Så tja, löjliga argument som sagt.
Jag vet att du finner det mesta stötande och obehagligt och är superkänslig för det mesta, men om nu barnet hade kunnat minnas amningen och om barnet nu skulle tyckt att det var ett obehagligt minne så vad beror det på? Troligen inte att de fått med sig ett avslappnat förhållande till kropp och vet att bröst= mat osv.
Jag känner flera som minns amningen och tro det eller ej, men ingen är traumatiserad av det eftersom de vet vad det handlar om - mat och de var småungar liksom.
Jag själv blev visserligen knappt ammad alls, men kan komma ihåg en massa annat som borde falla inom samma fack som:Jag minns hur besatt jag var av min mammas bröst ett tag och klämde, gosade och lekte med dem så fort jag kom åt. Är det ett obehagligt minne? Nej, jag var typ fem år. Och varför skulle det vara ett obehagligt minne egentligen? Jag är glad att jag har ett mer avslappnat förhållande till kroppar än att jag får skamkänslor av det minnet.
Angående sista stycket: Du använde amning som p-medel som argument för att svenska tvååringar inte behöver ammas, well det argumentet funkar inte eftersom hela grejen med den p-metoden är att barnet ska vara högst sex månader.
