Anonym (Ledsen) skrev 2016-07-25 13:26:17 följande:
Inte ny info, jag sa SEN jag var liten, alltså pågående, inte NÄR jag var liten = dåtid.
Ge dig... Du skrev inget om ett halvår sedan, och "sen jag var liten" kan innebära att inget har yttrats de sista 10 åren. Men ska man hålla på att klyva ord så kan man ju undra varför du menar att det är pågående är det hände sist för ett halvår sedan. Skulle du inte då skrivit "Förr sa han..."?
...men skit samma. Med mer info om hur det ligger till så tycker jag att du ska ta detta med dem båda (pappa och hans nya) och säga följande:
Sedan jag var liten har jag varit här och det betyder jättemycket för mig. Detta vet pappa, och därför har han lovat mig att jag, hans egen dotter, ska få ta över när tiden är inne. Jag förstår att jag kanske inte kan få detta, men min far har rätt att sälja, eller till och med ge bort huset till vem han vill om han vill. Och vill han hålla ett löfte till mig så har han sin fulla rätt att ge mig förtur att köpa vare sig köpeskillingen är 1 krona eller fem miljoner.
--och så vänder du till tanten--
På samma sätt har du rätt att göra vad du vill med din egendom och din son. Varken jag eller min pappa har juridisk eller moralisk rätt att lägga oss i om du vill ge ditt eget kött och blod något som du vet ligger honom varmt om hjärtat. Varför anser du inte att min pappa ska få ge sin dotter förtur och hålla ett löfte han givit mig långt innan du fanns med i bilden?
Därefter får din far bekänna färg. Har han någon form av skam i kroppen så bör han ge dig förtur och vara generös med det ekonomiska. Kanske kan ni avtala om att du ska ha betalt hela köpeskillingen först om 10 år, och att du fram tills dess gör avbetalningar varje månad på huset. Du tar då en liten risk att du fortfarande om tio år inte har möjlighet att ta ett lån, men då får du väl sälja huset.