Får inte huset :(

TS, din far har sagt att du "ska få" huset när han inte längre mäktar med att ta hand om det, men har han verkligen sagt att du får det vederlagsfritt? Eller sa han att du ska få "ta över det" (utan att gå in på HUR det ska ske)?

Om det skulle ske vederlagsfritt vore du extremt naiv om du trodde att det INTE skulle räknas som ett förskott på arvet. Det skulle definitivt tas upp när din far är borta och kvarlåtenskapem efter honom skiftas.

Nej, din far har ingen skyldighet att fullfölja sitt löfte om att du ska få ta över egendomen. Det är hans tillgångar och han förfogar helt över dem. Du får prata med honom om huset.

Om du har inrättat ditt leverne (dvs inte sparat och inte köpt bostad) på grund av att du räknade med att du skulle få ett hus utan att betala en krona så tycker jag synd om dig. Det är också väldigt naivt.

Ska man se det så har han mycket mer pengar än vad huset är värt. Jag är inte naiv och på sikt skulle vi absolut kunna köpa ut dem om det nu vill sig så, men jag bryr mig inte om pengarna, det är hela grejen! Att plötsligt kan hennes son komma och ta över huset fast det UTTALAT är sagt att jag ska FÅ huset. Inte köpa, FÅ.

Självklart har vi sparande och vårt liv är inte på något sätt påverkat av att vi väntar på huset. Jag vet att det är hon som får honom att göra såhär.

Ska man se det så har han mycket mer pengar än vad huset är värt. Jag är inte naiv och på sikt skulle vi absolut kunna köpa ut dem om det nu vill sig så, men jag bryr mig inte om pengarna, det är hela grejen! Att plötsligt kan hennes son komma och ta över huset fast det UTTALAT är sagt att jag ska FÅ huset. Inte köpa, FÅ.

Självklart har vi sparande och vårt liv är inte på något sätt påverkat av att vi väntar på huset. Jag vet att det är hon som får honom att göra såhär.

Står det något om halvsyskon någonstans? Kvinnans barn (styvsyskon) har ju ingen arvsrätt efter pappan utan testamente, inte hans fru heller. (Utan testamente har hon rätt till bohag till värde av fyra basbelopp, två om de är sambo.)

Får hålla med ovanstående om att det faktiskt är lite naivt om du inte sparat med tanken att få ta över hus utan kostnad. Om inte annat behövs det pengar för att _ha_ hus (reserver vid nödvändiga reparationer etc). Jag själv "tvangs" ta över ett gammalt släkthus vid nära anhörigs oväntade bortgång och bara olja, el och försäkring har ätit upp mina få besparingar i racertakt och då är vi bara där på ledigheter.Törs inte tänka på när oljepannan lägger av, vattenledningar behöver bytas, om det blir en fuktskada, behövs dränering etc. Ja, jag var naiv jag också men vi bor bra i lägenhet med barnen, har aldrig strävat efter att bo i hus och trodde inte detta kunde bli aktuellt på tjugo år.

För även om du - som flera av oss tycker lite orealistiskt - skulle få huset till skänks under din pappas livstid - antar jag att du behöver stå för kostnaderna för det själv?

Tycker som inlägg ovan: Prata allvar med din pappa i enrum. "Du har lovat mig huset i åratal, nu talas det om att låta NN:s barn få köpa det. Hur är det du tänker? Jag behöver veta det." Kanske handlar det om ett missförstånd där du trott att det skulle vara en gåva och din pappa förväntat sig att bli utköpt, kanske har hans ekonomi ändrat sig, kanske har han ändrat sig om vem som bör ha det. Ingen vet innan du pratat med honom. Ni verkar ju inte ha talat konkret om detta innan utan det har(?) varit vaga uttalanden om att du skulle få ta över det.

Sedan vet du hans tankar och sätter med vetskap om dem igång att jobba mot vad du vill ha ut av livet.

Och, som sagt, detta är mellan dig och din pappa. Även om han låter sig påverkas av vad hans fru med barn tycker är det fortfarande hans beslut och mot honom ev besvikelse ska riktas.