• Anonym (Behöver kärlek!)

    Är jag löjlig som vill ge min kille en puss när vi ses??

    Idag när jag träffade min kille på gymmet så går jag fram till honom för att ge honom en kram eller puss. Instinktivt tar han ett litet steg bakåt. En liten liten rörelse som man bara känner av. Steget borde tagits åt mig istället instinktivt, inte bort från mig. Det knöt sig i hela magen såklart. 

    Vi har spenderat hela natten ihop ätit frukost och myst. Vi är båda 40 år gamla. Har varit ett par i två år. Det har varit si sådär och uppbrott hit och dit. Främst för att jag inte tycker han klarat av att ha en seriös relation. Nu har jag sagt att jag behöver kärlek. För mig är det viktigt att känna kärlek just nu går igenom en liten kris och att ge mig en kram när vi ses eller puss är väl inte så mycket begärt eller? 

    Han blev arg då jag surt sa att han inte ger mig en kram för att hans vänner är på gymmet och att jag förväntar mig att han inte behandlar mig som en vanlig kompis längre ute. Han svarade med att säga att på gymmet tränar man och hemma kramas man. När jag frågade får jag inte ge dig en puss menar du svarade han inte på frågan utan bad mig lägga ner vi hade ju setts hela natten och morgonen. Kramas gör man när man inte setts på ett tag. 

    Jag mår dåligt av detta. Har han inga känslor för mig? Överdriver jag? Är det så hemskt att jag vill att han ger mig en puss eller kram när vi ses och när han går? 

    Instinktivt tycker jag det känns barnsligt av honom och inte av mig. Hans tjej vill ha en kram och han backar?! Beter sig en 40-årig man på detta vis eller vill han inte visa gymtjejerna att han är upptagen? 

  • Svar på tråden Är jag löjlig som vill ge min kille en puss när vi ses??
  • Anonym (Behöver kärlek!)
    Anonym (Eh) skrev 2016-10-26 14:55:49 följande:

    Oj gick in i tråden i tron om att få läsa om ett enkelt problem.

    Eftersom du inte klarar dig utan honom så får du ju lov att ta honom som han är.

    På orginalfrågan så är det fullt rimligt att inte vilja pussas och kramas ute. Jag och min man har alltid valt att göra sådant när vi är ensamma eftersom det snabbt blir obekvämt för resten av sällskapet om några håller på och kelar.

    Du erkänner dessutom att pussen handlade om så mycket annat än att visa kärlek. En puss borde endast vara en kärleksförklaring.

    Vad gäller allt annat du berättar om honom så verkar han vara en ganska dålig partner speciellt åt dig eftersom ni är så olika.

    Du är inte heller en ängel direkt eftersom du håller kvar vid ett förhållande, inte av kärlek utan för att slippa vara ensam...


    Jag har känslor för honom och om han visade känslor för mig skulle jag bli riktig kär vill ju vara med honom bara. Men när han är så kall är det inte roligt. Då vill jag lämna. Men känslorna och min situation gör att jag inte orkar. Jag utnyttjar inte honom som du påstår. 
  • Anonym (Behöver kärlek!)
    Kjell2 skrev 2016-10-26 13:29:48 följande:
    Om du gillar det fortsätt och acceptera läget. Annars dra. Han lär inte ändra på sig. Troligtvi har han dig som något praktiskt reservflickvän som ger närhet och familjeliv i lagom doser medan han sysslar med annat.
    Ja det är vad jag tror. Han undviker frågan om seriösa relationer ena dagen och andra dagen är vi ett par. När jag inte visar tillräckligt intresse är han mån om att säga att vi är ett par osv. 
  • Påven Johanna II
    Anonym (Behöver kärlek!) skrev 2016-10-26 17:10:11 följande:
    Det är det säkert men inte lika lätt.
    Allvarligt? Du föredrar att vara med en karl du inte är lycklig tillsammans med i stället för att gå en kurs, skaffa ett intresse och lära känna lite människor som du kan ha utbyte av?
  • Anonym (Behöver kärlek!)
    Anonym (Charlotte68) skrev 2016-10-26 16:59:51 följande:

    Utan att ha läst hela tråden:


    Det här är väl ett typiskt fall där man antingen är lika eller olika.

    Är man OLIKA kan man kommunicera kring hur öppen man vill/bör/ska vara med sin relation i offentliga sammanhang. Kan man inte jämka i den kommunikationen så får man acceptera att man är olika, eller tyvärr avsluta relationen. Men är allt annat bra så är det ju ett väl drastiskt steg.

    Är man LIKA är det ju jättebra. Och där måste jag tillägga att jag personligen har en utmärkt självkänsla och dito självförtroende. Och likaså min partner (sambo). Vi behöver inte bekräftas. Men vi älskar båda att göra det. Vi är båda jättestolta över varandra och vår relation och älskar att vara fysiska och gulliga mot varandra. (Vilket så klart inte betyder att vi hånglar upp varandra mot en lyktstolpe) Sist vi sågs på stan kom han nästan springandes och pussade och kramade mig. Fast vi setts på morgonen. Och ja, vi är över 40... :). Kaka söker ... trivs bäst med ... maka.


    Det låter ju underbart om man kan var så lika. Problemet är att jag inte får höra vad han vill. Visst indirekt med hans handlingar ser jag ju. Men när jag tar upp det till diskussion svarar han nästan argt att han bara träffar mig och inte vill träffa någon annan. Magkänslan säger dock att det inte stämmer. Kanske dels på grund av hans tidigare otrohet och att han ljugit en del för mig förut. Känner helt enkelt att jag inte riktigt får ärliga svar. Som om han säger det jag vill höra för stunden. Vet inte. 
    Anonym (Charlotte68) skrev 2016-10-26 16:59:51 följande:

    Utan att ha läst hela tråden:


    Det här är väl ett typiskt fall där man antingen är lika eller olika.

    Är man OLIKA kan man kommunicera kring hur öppen man vill/bör/ska vara med sin relation i offentliga sammanhang. Kan man inte jämka i den kommunikationen så får man acceptera att man är olika, eller tyvärr avsluta relationen. Men är allt annat bra så är det ju ett väl drastiskt steg.

    Är man LIKA är det ju jättebra. Och där måste jag tillägga att jag personligen har en utmärkt självkänsla och dito självförtroende. Och likaså min partner (sambo). Vi behöver inte bekräftas. Men vi älskar båda att göra det. Vi är båda jättestolta över varandra och vår relation och älskar att vara fysiska och gulliga mot varandra. (Vilket så klart inte betyder att vi hånglar upp varandra mot en lyktstolpe) Sist vi sågs på stan kom han nästan springandes och pussade och kramade mig. Fast vi setts på morgonen. Och ja, vi är över 40... :). Kaka söker ... trivs bäst med ... maka.DD


  • Kjell2
    Anonym (Behöver kärlek!) skrev 2016-10-26 17:13:25 följande:
    Ja det är vad jag tror. Han undviker frågan om seriösa relationer ena dagen och andra dagen är vi ett par. När jag inte visar tillräckligt intresse är han mån om att säga att vi är ett par osv. 
    Du vet nog exakt hur läget är, han har varit otrogen, han förnekar ert förhållande, han spanar efter andra men du accepterar allt. Så sluta bråka om det eller gör slut.


  • Zombie von Rymmen
    Mycket förvånad över folks svar här. Jag hade tagit det som ett klart avståndstagande att bokstavligen distansiera mig sådär. Och folk som hänvisar till åldern, blir man för gammal för närhet till sist eller vadå? Fy fan vad bittert. Jag får intrycket av att folk har något slags komplex över att visa kärlek för någon om någon annan kan se. Men så hänger här ju mest stockholmare, så jag antar att det är det. Folk är inte så rädda för varandra annorstädes. Människor behöver kramas och pussas mer, inte mindre.

    TS får leta efter en annan, han kan ju uppenbarligen inte möta TS behov och har dessutom uppträtt illvilligt.
    Anonym (Behöver kärlek!) skrev 2016-10-26 07:26:02 följande:
    Du har helt rätt. Mitt välbefinnande är i hans makt just nu. Jag har känslor för honom och önskar att han vill vara bara med mig. Oron ligger dock och gnager och jag har svårt att lita på honom efter det som hänt. Jag vet att han inte är värd mig egentligen. Men vet inte om jag klarar vara själv just nu när jag mår så dåligt. Jag är rädd att jag kommer må ännu sämre om jag lämnar honom. Jag har inga andra vänner nästan.

    Du har ju riggat en fälla för dig själv. Du har slagit fast att enda sättet för dig att må bra och övertyga dig själv om ditt värde är att förmå en otrogen skitstövel att behandla dig som drottning. Vem försöker du lura egentligen? 
    Senare förstärker du det med att mena att hela din existens hänger på detta. Och så har du ett barn. Betyder inte det något för dig?
    Att du inte har andra vänner är ren kodynga och bara ett sätt för dig att låsa in dig själv. Öppna käften och snacka med någon på ditt jobb, din sysselsättning, fan t.o.m. i mataffären eller på busshållplatsen eller nåt annat random. Blir det awkward så blir det en kul grej som du kan berätta för nästa person du stöter på. Har du fortfarande inga vänner i slutändan så har du då material till en hel bok som du kan skriva och bli berömd genom. Du har barn, det är ju en perfekt ursäkt att träffa folk på. Häng på när ungen ska till lekplatsen om hen är i den åldern, massvis med morsor softar ihop på lekplatser. Och då har jag inte ens nämnt kontaktsidorna. Kära du, möjligheterna är enorma, du är bara du som sätter gränser för dig :)
  • Anonym (Tina)

    Hej TS!

    Ville bara säga att jag känner igen mig. Min kille är lite kylig rent fysiskt. Ryggar tillbaka osv. Vi är, strax över och under 40. Nu väntar jag vårat barn men jag hade funderat på att lämna honom annars. Det passar inte mig med en kylig person. Jag är fysisk, sensuell och sinnligt lagd. Det är oerhört kvävande att vara med någon som är kall då.

  • Zombie von Rymmen
    Anonym (Behöver kärlek!) skrev 2016-10-26 13:23:38 följande:
    Han springer efter mig som en galning när jag är arg på honom. När jag är glad och vill träffas verkar jag mest jobbig. Han verkar inte uppskatta den kärlek jag vill ge när jag mår bra. Men när jag är ledsen och drar mig bortåt lite känslomässigt är han på mig och uppvaktar. Känns som katt och rått ibland. 
    Anonym (Behöver kärlek!) skrev 2016-10-26 17:13:25 följande:
    Ja det är vad jag tror. Han undviker frågan om seriösa relationer ena dagen och andra dagen är vi ett par. När jag inte visar tillräckligt intresse är han mån om att säga att vi är ett par osv. 

    Det där är inte kärlek och omtanke, det är manipulation. Han gör bara vad som krävs för att du inte ska försvinna så han kan ha "tillgång" till dig, men skiter i dig som person.
  • Gung Ho
    Anonym (Behöver kärlek!) skrev 2016-10-26 13:22:23 följande:
    Jag blev ensamstående väldigt tidigt mitt barn var väldigt litet. Ingen barnvakt då jag inte har släktingar i närheten. Blev svårt att få fritid, vänner droppade av, inbjudningar till gemensamma föreställningar slutade komma då jag var ensam. Tidigare blev vi bjudna hem till andra par men när jag blev ensam blev jag inte det längre. Inte ens till mina vänner. De bjuder bara andra par. Jag har när jag haft firitd kontaktat mina vänner. Men det räcker inte. De tycker jag aldrig har tid att ses och en del har till och med brytit kontakten med mig för att de tycker det är "dålig stil" att inte komma på födesledagsfester osv. Trots att jag velat. 

    Efter många om och men har jag gett upp och inte orkat övertyga mina vänner om att jag vill ses men inte kan så ofta. Han (killen) är den enda jag har kvar som jag kan ringa som kommer och som har tid för mig nu. Känner mig väldigt sårbar om han försvinner ;(
    Jag vet att man behöver vänner i sin närhet. Men den typen av "vänner" som inte förstår och stöttar om man är ensamstående med ett litet barn är inte mycket att ha!
    Googlade på 'nya vänner' och försökte hitta annat än de vanliga dejtingsajterna...
    Fanns en del, bl.a. www.tjejkompis.se
    Har ingen aning om hur bra det är men...
    Du ska inte vara beroende av honom, det är nog ännu sämre
Svar på tråden Är jag löjlig som vill ge min kille en puss när vi ses??