• Anonym (Behöver kärlek!)

    Är jag löjlig som vill ge min kille en puss när vi ses??

    Idag när jag träffade min kille på gymmet så går jag fram till honom för att ge honom en kram eller puss. Instinktivt tar han ett litet steg bakåt. En liten liten rörelse som man bara känner av. Steget borde tagits åt mig istället instinktivt, inte bort från mig. Det knöt sig i hela magen såklart. 

    Vi har spenderat hela natten ihop ätit frukost och myst. Vi är båda 40 år gamla. Har varit ett par i två år. Det har varit si sådär och uppbrott hit och dit. Främst för att jag inte tycker han klarat av att ha en seriös relation. Nu har jag sagt att jag behöver kärlek. För mig är det viktigt att känna kärlek just nu går igenom en liten kris och att ge mig en kram när vi ses eller puss är väl inte så mycket begärt eller? 

    Han blev arg då jag surt sa att han inte ger mig en kram för att hans vänner är på gymmet och att jag förväntar mig att han inte behandlar mig som en vanlig kompis längre ute. Han svarade med att säga att på gymmet tränar man och hemma kramas man. När jag frågade får jag inte ge dig en puss menar du svarade han inte på frågan utan bad mig lägga ner vi hade ju setts hela natten och morgonen. Kramas gör man när man inte setts på ett tag. 

    Jag mår dåligt av detta. Har han inga känslor för mig? Överdriver jag? Är det så hemskt att jag vill att han ger mig en puss eller kram när vi ses och när han går? 

    Instinktivt tycker jag det känns barnsligt av honom och inte av mig. Hans tjej vill ha en kram och han backar?! Beter sig en 40-årig man på detta vis eller vill han inte visa gymtjejerna att han är upptagen? 

  • Svar på tråden Är jag löjlig som vill ge min kille en puss när vi ses??
  • Anonym (Behöver kärlek!)
    Skogshuggaren skrev 2016-10-27 09:48:57 följande:

    Han kanske kände sig svettig och äcklig och hade inte lusta att kramas och pussas. Så kan jag känna när jag har tränat.


    Nej han kom nyss in på gymmet.
  • Anonym (Behöver kärlek!)
    Anonym (Tina) skrev 2016-10-26 20:29:10 följande:

    Hej TS!

    Ville bara säga att jag känner igen mig. Min kille är lite kylig rent fysiskt. Ryggar tillbaka osv. Vi är, strax över och under 40. Nu väntar jag vårat barn men jag hade funderat på att lämna honom annars. Det passar inte mig med en kylig person. Jag är fysisk, sensuell och sinnligt lagd. Det är oerhört kvävande att vara med någon som är kall då.


    Ja man får ont i hjärtat av sådant beteende :( 
  • Anonym (Behöver kärlek!)
    Zombie von Rymmen skrev 2016-10-26 20:28:45 följande:
    Mycket förvånad över folks svar här. Jag hade tagit det som ett klart avståndstagande att bokstavligen distansiera mig sådär. Och folk som hänvisar till åldern, blir man för gammal för närhet till sist eller vadå? Fy fan vad bittert. Jag får intrycket av att folk har något slags komplex över att visa kärlek för någon om någon annan kan se. Men så hänger här ju mest stockholmare, så jag antar att det är det. Folk är inte så rädda för varandra annorstädes. Människor behöver kramas och pussas mer, inte mindre.

    TS får leta efter en annan, han kan ju uppenbarligen inte möta TS behov och har dessutom uppträtt illvilligt.

    Du har ju riggat en fälla för dig själv. Du har slagit fast att enda sättet för dig att må bra och övertyga dig själv om ditt värde är att förmå en otrogen skitstövel att behandla dig som drottning. Vem försöker du lura egentligen? 
    Senare förstärker du det med att mena att hela din existens hänger på detta. Och så har du ett barn. Betyder inte det något för dig?
    Att du inte har andra vänner är ren kodynga och bara ett sätt för dig att låsa in dig själv. Öppna käften och snacka med någon på ditt jobb, din sysselsättning, fan t.o.m. i mataffären eller på busshållplatsen eller nåt annat random. Blir det awkward så blir det en kul grej som du kan berätta för nästa person du stöter på. Har du fortfarande inga vänner i slutändan så har du då material till en hel bok som du kan skriva och bli berömd genom. Du har barn, det är ju en perfekt ursäkt att träffa folk på. Häng på när ungen ska till lekplatsen om hen är i den åldern, massvis med morsor softar ihop på lekplatser. Och då har jag inte ens nämnt kontaktsidorna. Kära du, möjligheterna är enorma, du är bara du som sätter gränser för dig :)
    Jag vet, jag tänker på honom hela tiden, hur jag ska bete mig för att han ska vilja att det bara blir vi...vill han? vill han inte? får dubbla budskap hela tiden. Mina barn är allt för mig, därför har jag så få vänner kvar har inte spenderat tid med många andra än mina barn. Men behöver även ett privatliv och saknar en man i mitt liv. Han är den som inte bryr sig om att jag knappt har fritid och det känns som han "står ut" med min lilla tid för honom. Är rädd att ingen annan kommer hålla fast vid mig så länge som han gjort när jag knappt har tid att träffas. :( Vet inte om du förstår. 
  • Anonym (Behöver kärlek!)
    Gung Ho skrev 2016-10-27 07:45:41 följande:
    Jag vet att man behöver vänner i sin närhet. Men den typen av "vänner" som inte förstår och stöttar om man är ensamstående med ett litet barn är inte mycket att ha!
    Googlade på 'nya vänner' och försökte hitta annat än de vanliga dejtingsajterna...
    Fanns en del, bl.a. www.tjejkompis.se
    Har ingen aning om hur bra det är men...
    Du ska inte vara beroende av honom, det är nog ännu sämre
    Tack för tipsen <3 känner mig dock så kraftlös och orklös just nu att ta kontakt med främlingar :( 
  • Anonym (Behöver kärlek!)
    Kjell2 skrev 2016-10-26 19:58:50 följande:
    Du vet nog exakt hur läget är, han har varit otrogen, han förnekar ert förhållande, han spanar efter andra men du accepterar allt. Så sluta bråka om det eller gör slut.
    Ja det är så jag tror att det är :( han säger att det inte är så jag vill tro på honom. Bör jag bara glömma honom men hur gör jag det?! :((
  • pyssel
    Anonym (Behöver kärlek!) skrev 2016-10-26 17:10:50 följande:

    Ja. Bara att nu känns det förnedrande att ta upp det till diskussion. 


    Den förnedringen tar slut när du gör slut.
    Alla hästar hemma
  • Kjell2
    Anonym (Behöver kärlek!) skrev 2016-10-27 15:27:15 följande:
    Ja man får ont i hjärtat av sådant beteende :( 
    Sluta häng upp dig på detljer. Lägg fokus på det riktiga problemet, din sk pojkvän ser dig som ett bra kk och inget mera. 
  • MaryM

    TS: du är väldigt needy och klängig och låter dig behandlas illa. Det måste du bryta .

    Skälet till att du inte orkar försöka hitta vänner är att du lägger all din energi på att oroa dig över honom och klänga på honom.

    Gör slut med honom och fråga ditt barns kompis mamma om ni ska fika när barnen leker.

    Gå med i en dejtingsite .


    She knows she's more than just a little misunderstood. She has trouble acting normal when she's nervous.
  • Anonym (Behöver kärlek!)
    MaryM skrev 2016-10-27 16:31:26 följande:

    TS: du är väldigt needy och klängig och låter dig behandlas illa. Det måste du bryta .

    Skälet till att du inte orkar försöka hitta vänner är att du lägger all din energi på att oroa dig över honom och klänga på honom.

    Gör slut med honom och fråga ditt barns kompis mamma om ni ska fika när barnen leker.

    Gå med i en dejtingsite .


    Ja! Precis hela dagarna går åt till att fundera på honom och kring det "vi har"! Jag är själv less på deta! Han ger mig dåligt samvete för att jag ställt krav och ifrågasatt honom, han säger att han får ångestattacker av det typ. Så mycket energi och lite aptit just nu på grund av honom! Jag får inte bort honom ur mitt huvud! :(((  mitt i allt känner jag mig taskig! Vet inte längre om jag är taskig eller om han rör om i mitt huvud och manipulerar eller vad det nu är han gör jag förstår ingenting. Är jag dum mot honom?! Jag vet ingenting längre! :((( 

    Har gått med i dejtingsidor men de ger mig bara ångest jag känner inget intresse för någon :( 
  • Kjell2
    Anonym (Behöver kärlek!) skrev 2016-10-27 22:10:37 följande:
    Ja! Precis hela dagarna går åt till att fundera på honom och kring det "vi har"! Jag är själv less på deta! Han ger mig dåligt samvete för att jag ställt krav och ifrågasatt honom, han säger att han får ångestattacker av det typ. Så mycket energi och lite aptit just nu på grund av honom! Jag får inte bort honom ur mitt huvud! :(((  mitt i allt känner jag mig taskig! Vet inte längre om jag är taskig eller om han rör om i mitt huvud och manipulerar eller vad det nu är han gör jag förstår ingenting. Är jag dum mot honom?! Jag vet ingenting längre! :((( 

    Har gått med i dejtingsidor men de ger mig bara ångest jag känner inget intresse för någon :( 
    Så din stora kärlek och trygghet i livet gör att du mår illa, tappar aptiten, inte har energi för något annat och får dåligt samvete? Samt att ingen föränding är i sikte!

    Slutsats?


Svar på tråden Är jag löjlig som vill ge min kille en puss när vi ses??