Forum Relationsproblem - Känsliga rummet
Varje medlem är ansvarig för sina inlägg.
  • Jag tror min man skäms över mig

    Tor 16 nov 2017 20:05 Läst 13177 gånger Totalt 61 svar
    Anonym (Jag)
    Visa endast
    Tor 16 nov 2017 20:05

    Vi har varit tillsammans i tolv år och det var saker redan från start, men jag köpte hans förklaringar och intalade mig att det bara satt i huvudet på mig..

    Bröllop, barnkalas, allt möjligt som hans vänner haft som vi varit bjudna till båda två har han tackat nej till.. Åter igen med bortförklaringar..

    Jag har ännu inte träffat en enda av hans vänner.

    Nu är han bjuden på julfest med jobbet och de får ta med ?sin andra hälft?.. Tror ni jag får följa med? Nepp. Men han ska gå, ?för det var ju så kul sist?..

    Den här gånger brast allt. Jag har efter min explosion låst in mig på badrummet och bara gråter. Jag känner mig så meningslös.

    Jag var bara 16 när vi träffades och han tio år äldre, så i början accepterade jag att han tyckte det var ?jobbigt?.. Jag var ju så kär.. Men nu är jag för helvete 28 år och har fött honom tre barn! Jag är nästan beredd att bara skita i allt och börja leta eget boende. Jag orkar inte mer nu.

  • Anonym (Hy)
    Visa endast
    Tor 16 nov 2017 20:44 #11

    Jag vet inte, men när jag var 16 år så hade jag absolut inte ens tänkt tanken på att bli ihop med en som var 10 år äldre. Då Max 5 år äldre resten var för gamla.

    Sen ville man gärna visa upp sin kille ute och hitta på saker med andra. Hade jag haft en kille då som gång på gång inte ville gå på nåt med mig, inte ville visa att jag fanns så hade jag tackat för mig.

  • Anonym (Jag) Trådstartaren
    Visa endast
    Tor 16 nov 2017 20:48 #12
    Anonym (Hy) skrev 2017-11-16 20:44:53 följande:

    Jag vet inte, men när jag var 16 år så hade jag absolut inte ens tänkt tanken på att bli ihop med en som var 10 år äldre. Då Max 5 år äldre resten var för gamla.

    Sen ville man gärna visa upp sin kille ute och hitta på saker med andra. Hade jag haft en kille då som gång på gång inte ville gå på nåt med mig, inte ville visa att jag fanns så hade jag tackat för mig.


    Jag tyckte inte han var gammal.

    Vi gjorde och gör massor.. Bara inte med hans vänner..
  • Anonym (Samma­)
    Visa endast
    Tor 16 nov 2017 20:49 #13

    Kunde nästan varit jag som skrev! Har haft exakt samma med min sambo sen dag 1. Jag var 17 när vi träffades, han 34. Nu har vi varit tillsammans i 5 år men jag har bara träffat en av hans vänner, inga syskon och bara en av hans föräldrar. Här finns inga barn med i bilden tack och lov. Men ja, precis som du säger, jag älskar honom.

    Blir så ledsen när jag hör din historia, är rädd att jag kommer sitta här och vara lika ledsen som du är nu om ytterligare 5 år. :(

  • Tor 16 nov 2017 20:54 #14

    Förmodligen vill han inte ha med dig för att om det kommer fram hur gammal du var när ni blev ihop kommer alla han känner döma honom hårt. Förmodligen kommer hans bror med flera vända honom ryggen helt. Han verkar fullständigt medveten om vad hans umgängeskrets tycker om såna som honom och han försöker så klart undvika konsekvenserna.


    Jag älskar kanske mindre än vad jag gjorde förr, men mer än du nånsin får veta
  • Anonym (Hy)
    Visa endast
    Tor 16 nov 2017 20:58 #15
    Anonym (Jag) skrev 2017-11-16 20:48:34 följande:

    Jag tyckte inte han var gammal.

    Vi gjorde och gör massor.. Bara inte med hans vänner..


    Visst, men iaf för en annan så är det en viktig del att kunna umgås ihop med vänner också och inte bara på tu man hand.
  • Anonym (Jag) Trådstartaren
    Visa endast
    Tor 16 nov 2017 20:59 #16
    Aniiee skrev 2017-11-16 20:54:38 följande:

    Förmodligen vill han inte ha med dig för att om det kommer fram hur gammal du var när ni blev ihop kommer alla han känner döma honom hårt. Förmodligen kommer hans bror med flera vända honom ryggen helt. Han verkar fullständigt medveten om vad hans umgängeskrets tycker om såna som honom och han försöker så klart undvika konsekvenserna.


    Fast hans bror vet nu och vi har jättebra kontakt.. Står hela hans släkt väldigt nära..

    Vad menar du med ?såna som honom??
  • Anonym (;))
    Visa endast
    Tor 16 nov 2017 21:00 #17

    Men klart du får gå på julfesten. Du behöver inte hans tillåtelse. Du är inget barn (längre). Gå ut och köp en snygg klänning och hälsa din man att den ska du ha på julfesten. 

    Jag tror rent ut sagt att det blivit någon konstig maktbalans i och med att du bara var ett barn och han en vuxen man när ni träffades. Han säger åt dig vad du får och inte får göra och du går inte emot honom. 

    Och jag kan säga att om jag fick reda på att min vän (man eller kvinna spelar ingen roll) blivit tillsammans med ett sextonårigt barn när han/hon själv var närmare trettio år så hade jag avslutat den vänskapen. Det kan vara det han är rädd för, att hans vänner ska avsluta bekantskapen med honom.

  • Anonym (Jag) Trådstartaren
    Visa endast
    Tor 16 nov 2017 21:00 #18
    Anonym (Hy) skrev 2017-11-16 20:58:49 följande:

    Visst, men iaf för en annan så är det en viktig del att kunna umgås ihop med vänner också och inte bara på tu man hand.


    Vi bodde inte i samma stad första året, så när vi väl träffades hade jag inget intresse av att umgås med andra samtidigt. Det var inget jag öht funderade på förens vi flyttat ihop.
  • Anonym (Jag) Trådstartaren
    Visa endast
    Tor 16 nov 2017 21:03 #19
    Anonym (;)) skrev 2017-11-16 21:00:24 följande:

    Men klart du får gå på julfesten. Du behöver inte hans tillåtelse. Du är inget barn (längre). Gå ut och köp en snygg klänning och hälsa din man att den ska du ha på julfesten. 

    Jag tror rent ut sagt att det blivit någon konstig maktbalans i och med att du bara var ett barn och han en vuxen man när ni träffades. Han säger åt dig vad du får och inte får göra och du går inte emot honom. 

    Och jag kan säga att om jag fick reda på att min vän (man eller kvinna spelar ingen roll) blivit tillsammans med ett sextonårigt barn när han/hon själv var närmare trettio år så hade jag avslutat den vänskapen. Det kan vara det han är rädd för, att hans vänner ska avsluta bekantskapen med honom.


    26 är väl inte direkt 30 dock..

    Jag säger visst emot, ständigt, men säger han nej så kan jag inte direkt tvinga mig på, hur skulle det leda till något bra?
  • Anonym (;))
    Visa endast
    Tor 16 nov 2017 21:07 #20
    Anonym (Jag) skrev 2017-11-16 21:03:22 följande:
    26 är väl inte direkt 30 dock..

    Jag säger visst emot, ständigt, men säger han nej så kan jag inte direkt tvinga mig på, hur skulle det leda till något bra?
    Nej, men det är ändå en vuxen man som blir tillsammans med ett barn och jag, personligen, skulle valt att avsluta den vänskapen. 

    Men sluta säg emot då och fråga varför, och godtag inte några underliga bortförklaringar. Säg "eftersom du tycker julfesten var så trevlig förra året så skulle jag gärna vilja följa med nu i år". Säger han nej, så frågar du varför. Märker du att han börjar svamla om en massa nonsens så får du stå på dig och återigen fråga varför. Om du frågar "varför?" ett antal gånger kommer han tvingas säga sanningen till slut.
Logga in
Bli medlem
Svara i tråden...

Innehåll