• Anonym (Dina)

    Hans barn försöker grina sig till att få följa med på vår romantiska weekend.

    Lever med min sambo och vårt gemensamma barn på heltid. Han har en tonårsdotter och jag har en tonårsson sedan tidigare som bor hos oss varannan vecka.

    Sambons dotter är 16 år men ibland så skulle jag vilja säga att hon ibland kan ses som betydligt mycket yngre. De veckor alla barnen är här så kräver hon full uppmärksamhet av sin pappa, visst accepterar och respekterar jag det även fast jag personligen kan tycka att en så stor tjej hellre borde vilja vara med vänner än att hela tiden hänga med sin pappa eller mamma men det är inte det jag vill diskutera.

    Igår så märker jag att min man skruvar lite på sig när han ska berätta en sak för mig. Denna jul så är min son och hans dotter hos mitt ex och hos hans ex. Därför har jag och sambon passat på att boka en tvådagars tripp på annandagen bara för att rå om varandra, vi har fixat så att mina föräldrar tar den minsta. Det här är första gången som vi gör nåt själva och det tycker jag att vi är så värda, vi har haft det kämpigt och nu behöver vi få vårda relation.

    Nu kröp det fram att min mesiga karl (är skit förbannad på honom) hade mottagit ett argt samtal från sitt ex som säger att deras dotter är helt knäckt över att vi ska åka på en weekend utan henne. Dottern kräver att hon ska följa med och hans ex är på honom om att hon borde få det. Min sambo som är en mes hade inte sagt ifrån utan sagt att han ska prata med mig om det och återkomma.

    Jag vägrar! Jag står hela tiden tillbaks och likaså gör vår gemensamma det som inte får mycket tid med sin pappa (han jobbar konstant men när dottern är här så ger han henne all tid). Jag tycker inte att hans dotter ska följa med, vi ska dessutom bo på ett romantiskt spa-hotell.

    Nu vill jag ha tips om bra argument på vad jag ska säga till min sambo. Igår tjafsade vi bara om det och jag känner att jag kokar över. Ge mig konkreta råd till varför han med gott samvete kan säga nej till att dottern följer med?

    Sedan om folk vill ha åsikter om varför hans dotter minsann bör få följa med får givetvis också tycka det. Däremot kommer jag inte lyssna på det örat.

    Tack på förhand/

    Den förbannade!

  • Svar på tråden Hans barn försöker grina sig till att få följa med på vår romantiska weekend.
  • Anonym (Verkligen)
    Anonym (osann) skrev 2018-11-29 16:33:53 följande:

    Hela den här tråden är så fullkomligt osannolik. En så osund relation mellan en pappa och hans tonårsdotter borde du ju anmäla till socialtjänsten inte sitta och grina över nån weekend. En pappa som beter sig som du beskriver borde polisanmälas för pedofili och incest, men istället vill du resa bort med honom för att rå om honom. 

    Men faktum är att om din snubbe har den läggningen att han vill gosa med sin tonårsdotter så lär ju inte nån weekend i hela världen hjälpa upp det för er.

    I vanlig ordning lägger du också skulden på barnet för de fel som pappan begår. Klassiskt för styvmammor: männen är fantastiska oavsett hur värdelösa de är som pappor eller partners. Barnen och exen är från helvetet oavsett hur normala de är. 


    Håller med. Blir mörkrädd av alla svar som hackar på ett 16-årigt barn av omogna, VUXNA människor.

    Ts är VUXEN och väljer själv att vara i en relation med en man som hon djupt föraktar och kallar för ?jävla mes utan bollar?.

    Bara där borde hon själv gå i terapi. Uppenbarligen är mannen en jättedålig pappa och flickan har en så otrygg anknytning att hon är klängig och har gått i regression enligt ts och då blir hon ARG på BARNET! Jag läser även in att ts är svartsjuk på dottern som kvinna då hon hela tiden påpekar att hon är vuxen (det är hon inte), att hon har större bröst än ts, är längre osv. 16-åringar är fortfarande barn. Mycket osunt att vara svartsjuk på sin partners barn, antagligen är ts en stor, bidragande orsak till att flickan beter sig desperat för att behålla sin pappa.

    Att han är en svindålig förälder och att ts inte passar som bonusförälder ligger på dom vuxna. Kurs i föräldraskap och psykologi för dom...
  • Anonym (Verkligen)
    Anonym (Skiljs..) skrev 2018-12-01 11:35:05 följande:

    Jag tror det är du som missförstår då "Tyra" kallar sig själv för elaka styvmodern, inte verkar velat göra någonting för att rädda relationen mellan mannens barn och deras pappa då det "inte är ett dugg synd om dem", detta trots att de får ångest av att befinna sig i sin egen pappas hem.

    Det ÄR tragiskt.


    Håller med. Äntligen någon vuxen i tråden som talar ifrån ett vuxenansvar istället för ett själviskt, omoget perspektiv.
  • Anonym (h)
    Anonym (Verkligen) skrev 2018-12-01 12:15:24 följande:
    Håller med. Blir mörkrädd av alla svar som hackar på ett 16-årigt barn av omogna, VUXNA människor.

    Ts är VUXEN och väljer själv att vara i en relation med en man som hon djupt föraktar och kallar för ?jävla mes utan bollar?.

    Bara där borde hon själv gå i terapi. Uppenbarligen är mannen en jättedålig pappa och flickan har en så otrygg anknytning att hon är klängig och har gått i regression enligt ts och då blir hon ARG på BARNET! Jag läser även in att ts är svartsjuk på dottern som kvinna då hon hela tiden påpekar att hon är vuxen (det är hon inte), att hon har större bröst än ts, är längre osv. 16-åringar är fortfarande barn. Mycket osunt att vara svartsjuk på sin partners barn, antagligen är ts en stor, bidragande orsak till att flickan beter sig desperat för att behålla sin pappa.

    Att han är en svindålig förälder och att ts inte passar som bonusförälder ligger på dom vuxna. Kurs i föräldraskap och psykologi för dom...
    Att 16åringen mår dåligt handlar ju om att de vuxna agerat fel så jag håller helt med dig.
  • Anonym (Verkligen)
    Anonym (h) skrev 2018-12-01 11:54:23 följande:

    Nej att du är helt döv inför de problem som ni skapar hos barnen har man ju förstått...


  • Anonym (Inte alltid en bonus)
    Anonym (Verkligen) skrev 2018-12-01 12:15:24 följande:

    Håller med. Blir mörkrädd av alla svar som hackar på ett 16-årigt barn av omogna, VUXNA människor.

    Ts är VUXEN och väljer själv att vara i en relation med en man som hon djupt föraktar och kallar för ?jävla mes utan bollar?.

    Bara där borde hon själv gå i terapi. Uppenbarligen är mannen en jättedålig pappa och flickan har en så otrygg anknytning att hon är klängig och har gått i regression enligt ts och då blir hon ARG på BARNET! Jag läser även in att ts är svartsjuk på dottern som kvinna då hon hela tiden påpekar att hon är vuxen (det är hon inte), att hon har större bröst än ts, är längre osv. 16-åringar är fortfarande barn. Mycket osunt att vara svartsjuk på sin partners barn, antagligen är ts en stor, bidragande orsak till att flickan beter sig desperat för att behålla sin pappa.

    Att han är en svindålig förälder och att ts inte passar som bonusförälder ligger på dom vuxna. Kurs i föräldraskap och psykologi för dom...


    Fast oavsett, dottern har inget med sin pappas romantiska resa att göra. Det är bara hans fru som ska med, inte en tjurig tonåring!
  • Anonym (Verkligen)
    Anonym (Annan) skrev 2018-12-01 12:13:43 följande:

    Det finns säkert pappor som kastar ut de gamla barnen när de får nya. Och det är sorgligt. Och det är främst pappornas ansvar när de gör det, inte styvmammans. Och i de fallen kanske separation är bra! Eller terapi.

    Men jag läser inte in en sådan situation här. Varken hos tyra eller ts. Jag läser in tonårsdöttrar som kräver bekräftelse av sina pappor att de är viktigare och bättre än hans andra barn och ska ha fördelar och annan behandling än de andra barnen i familjerna. Och ex, biomammor, som antingen inte gör något för att hjälpa till eller aktivt hejar på och försöker förstöra. Här ser jag inte att separation skulle hjälpa barnen. Det skulle ge tonårsflickorna en skev bild av hur relationer ska vara och fungera. Typ "pappa ska göra som jag och mamma säger och om styvhäxan talar emot ska hon ut". Det tror jag inte är hälsosamt för barn, att tro att det fungerar så. Styvmammor är också personer med fullt människovärde. Precis som styvbarn och biobarn och alla människor.

    Jag gissar att du och jag har olika livserfarenheter bakom oss som tolkar situationen så olika.


    Man ska inte skaffa fler barn än man räcker till för och det har ts man gjort. Man ska heller inte gå in i en relation med en person som har barn om man ska bli svartsjuk på att barnen går först och är barn medan man själv är vuxen.
  • Anonym (Dina)
    Anonym (Tyra) skrev 2018-12-01 08:07:54 följande:

    Känner igen mig i din historia ts, min man har TVÅ prinsessor och ett ex som talar för deras räkning. Horribelt. Exet lyckades tillslut och nu står vi här och är hatade som pesten. Den äldsta var precis som din 16 åring du beskriver och vi satte tydligt ner foten, det uppskattades inte. På många sätt. Då hade hon plötsligt ångest att komma, så kvar stod vi med en bonusdotter och efter ett par år samma visa där. Alltid var det också mamman som pratade för dom hur de kände. Ett sorts accepterande blir det ju faktiskt när man som mamma gör så och man binär hela situationen. Så nu har vi ingen bonusdotter som bor här, då de båda har ångest över oss. Varför? De fick som de ville under lång tid och plötsligt satte elaka styvmor gränser. Inget synd om dom. Jag hade liksom vårt gemensamma att tänka på och jag började som du pratar om, lämpa över han på mannen när döttrarna var här, varför skulle jag ta vår son OCH mina egna, medan han bara behövde ta sina egna. Det var inte chysst och hans resonemang var att han ville vara så bra som möjligt de veckor de var här. Jaha, men vrf göra vår son till v.v barn också! Vi ska inte straffas för hans skilsmässa, jag straffade ju inte honom för min. Så vi var påväg ifrån varandra, faktiskt. Så mitt råd är: sätt gränser tidigt och stå hårt bakom dom och var beredd att skiljas.

    Olika argument du kan föra:

    1. Du och jag behöver vara *namn* och *namn* inte bara mamma och pappa, fru och man, varannan vecka pappa och styvmor under ett vardagstak, vi behöver verkligen vara vi tillsammans som de personer vi är också, under ett semestertak, men när vi kommer hem även där under med. Denna resa har vi bokat i syfte att utvecklas tillsammans bara vi och inga barn, det är inget personligt. För om din dotter ska följa med, så ska alla barn med. Det är det eller inget, isåfall åker jag själv.

    2. Din dotter är viktig, men alla barn är LIKA VIKTIGA. Vi kan inte särbehandla henne för det sänder ut tydliga signaler till de andra två om att de absolut inte är det. Jag som mor till dessa två måste prata för deras räkning, så som ditt ex för ert, men här sätter jag gränsen. Detta är mitt liv och inte ditt ex, här styr jag och inte hon. Tål du inte det, så behöver vi omfördela var vi står någonstans.

    3. Den här resan är för oss två som ett par, take it or leave it. Din dotter behöver få tydliga gränser mellan vad man gör med föräldrar och vad man låter föräldrar göra på egen hand.

    Förklara, om det ens går, för dottern att hon är viktig men att alla är lika viktiga.


    Tack för att du delar med dig.

    Om vi ska tala om annat än just resan så känner jag igen mycket av det du skriver om att mamman ringer och ska föra sina barns talan.

    Jag lägger mig inte i det men jag reagerar starkt på att dottern kan ringa sin mamma och snacka skit om vad pappa sagt eller gjort. Då ringer mamman och skäller ut min sambo som blir väldigt ledsen och går sen och smörar dottern ännu mer. Jag har sagt till min sambo att han måste tala med sin dotter och förklara för henne att hon inte ska ringa sin morsa för att snacka skit utan är det nåt så ska hon tala med honom om det. Föräldrar har ringt min sambo för att dottern har spridit ut rykten i skolan om deras barn och det kan han och hans ex inte tro på.....men det är ju dem som hejar på det dåliga beteendet.

    Hans ex har hållet på och ringt och tjafsat rätt mycket sista månaderna och inte bara om vår resa. Jag ska ut på julbord nästa fredag så sambon får snällt ta vår lilla även fast tonåringarna är här, det har dotterns mamma vart på min sambo om också. Att han borde prioritera dottern under sina veckor men va fasen ska jag göra? Be min chef att planera in julbord efter de veckor som min sambos dotter inte är hemma hos oss? : )

    Alla barn ska behandlas lika och håller med dig i allt du skriver.

    Jättetråkigt att relationen till barnen har blivit så dålig. Hur känner din partner över att barnen inte längre vill komma till er?
  • Anonym (Verkligen)
    Anonym (Dina) skrev 2018-12-01 12:25:29 följande:

    Tack för att du delar med dig.

    Om vi ska tala om annat än just resan så känner jag igen mycket av det du skriver om att mamman ringer och ska föra sina barns talan.

    Jag lägger mig inte i det men jag reagerar starkt på att dottern kan ringa sin mamma och snacka skit om vad pappa sagt eller gjort. Då ringer mamman och skäller ut min sambo som blir väldigt ledsen och går sen och smörar dottern ännu mer. Jag har sagt till min sambo att han måste tala med sin dotter och förklara för henne att hon inte ska ringa sin morsa för att snacka skit utan är det nåt så ska hon tala med honom om det. Föräldrar har ringt min sambo för att dottern har spridit ut rykten i skolan om deras barn och det kan han och hans ex inte tro på.....men det är ju dem som hejar på det dåliga beteendet.

    Hans ex har hållet på och ringt och tjafsat rätt mycket sista månaderna och inte bara om vår resa. Jag ska ut på julbord nästa fredag så sambon får snällt ta vår lilla även fast tonåringarna är här, det har dotterns mamma vart på min sambo om också. Att han borde prioritera dottern under sina veckor men va fasen ska jag göra? Be min chef att planera in julbord efter de veckor som min sambos dotter inte är hemma hos oss? : )

    Alla barn ska behandlas lika och håller med dig i allt du skriver.

    Jättetråkigt att relationen till barnen har blivit så dålig. Hur känner din partner över att barnen inte längre vill komma till er?


    Helt sjukt. Självklart ska hon kunna tala öppet med sin mamma om allting!
  • Anonym (Dina)
    Anonym (h) skrev 2018-12-01 11:54:23 följande:

    Nej att du är helt döv inför de problem som ni skapar hos barnen har man ju förstått...


    Hur menar du?
  • Anonym (Dina)
    Anonym (Verkligen) skrev 2018-12-01 12:26:44 följande:

    Du skriver som en tjurig tonåring. Det här handlar ju om något djupare. Så mycket förakt som ts dryper av inför både pappan och dottern (som är 16 år och alltså FÅR vara ?omogen? till skillnad från ts som kanske är i 40-årsåldern minst) så är det inte konstigt att flickan är otrygg hemma hos dom. Hon protesterar/reagerar väl på sitt sätt och oavsett beror allt det här på hur pappan agerat under hennes uppväxt eftersom man nu ser i hennes anknytningsmönster att det inte är tryggt.

    Ts spär bara på alltihop. Pappan är en frånvarande pappa som skaffat massa barn men ändå ska jobba jättemycket, samtidigt ger han kärlek ibland och hans barn klamrar sig fast vid den kärlek dom kan få.

    Jag ser inte att ts och mannen behöver en romantisk weekend, hon hatar ju honom och ser ner på honom in i märgen.

    Ts är ganska otäck faktiskt som visar så mycket hat trots sin ålder och det faktum att hon är förälder själv.

    Jag hade INTE velat byta med den 16-åriga dottern och ha en bonusmamma som hatar min pappa och mig.


    Fy så otrevlig du verkar vara.

    Jag har svårt att tänka mig att du har några vänner överhuvudtaget ifall du klipper huvudet av folk på det här viset. Har du vänner så vågar de iallafall inte komma till dig för att prata om sina känslor och relationsproblem.

    Jag kan ta att folk inte tycker som mig i den här tråden men du är väldigt elak.
Svar på tråden Hans barn försöker grina sig till att få följa med på vår romantiska weekend.