Hans barn försöker grina sig till att få följa med på vår romantiska weekend.

Som vuxen i samma rum som barn har man alltid ett vuxenansvar. SPECIELLT i en familj man gått in i och bildat.

Ts, du är med o uppfostrar alla barnen i ert hushåll.

I detta fallet hade jag ringt upp mannens ex o frågat henne om hon verkligen tycker det är lämpligt att flickan följer med eftersom ni tänker pippa järnet då ni ligger efter på den fronten o ni vill inte ha publik.

Jag undrar om jag inte hade sagt det till flickan också...att *jag tänker kn*lla skiten ur din pappa så det är inte lämpligt att du följer med*

Sen tror jag ni alla hade mått bra av lite familjeterapi o planerad ensamtid för alla barnen med sina respektive föräldrar.

 

 

Ts, du är med o uppfostrar alla barnen i ert hushåll.

I detta fallet hade jag ringt upp mannens ex o frågat henne om hon verkligen tycker det är lämpligt att flickan följer med eftersom ni tänker pippa järnet då ni ligger efter på den fronten o ni vill inte ha publik.

Jag undrar om jag inte hade sagt det till flickan också...att *jag tänker kn*lla skiten ur din pappa så det är inte lämpligt att du följer med*

Sen tror jag ni alla hade mått bra av lite familjeterapi o planerad ensamtid för alla barnen med sina respektive föräldrar.

 

 

Jag är glad för det = jag sitter inte och spyr hat över en tonårstjej och mannen jag själv valt att vara tillsammans med. Gud vad du projicerar! Jag fantiserade inte ihop en massa saker, jag svarade bara på vad du själv skrivit i tråden och redan lämnat ut. (Att du ser på din man som en ?jävla mes utan ballar?, och hatar hans dotter samt beskriver att hon har större bröst än dig och att du känner kvinnlig svartsjuka när hon håller sin pappa i handen).

Du däremot hittar på en massa saker om mig som stämmer in på det du berättat om dig själv men INTE på det jag lämnat ut om mig. Mina barn har ingen bonusmamma, jag är ingen bonusmamma. Mitt ex har ingen partner och inte heller barn, jag är bara gift en gång med min nuvarande. Som sagt ser jag på honom med stor respekt och kärlek. Och jo jag har en mentorsroll för en ung tjej som haft det tufft. Känner liksom inte konkurrens med tonåringar utan snarare moderskänslor och vill dom väl...

Med tanke på hur vidrigt du bemöter kritiker i tråden undrar jag hur du låter hemma när du upplever din mans dotter som ett hot...

Tack för att du delar med dig.

Om vi ska tala om annat än just resan så känner jag igen mycket av det du skriver om att mamman ringer och ska föra sina barns talan.

Jag lägger mig inte i det men jag reagerar starkt på att dottern kan ringa sin mamma och snacka skit om vad pappa sagt eller gjort. Då ringer mamman och skäller ut min sambo som blir väldigt ledsen och går sen och smörar dottern ännu mer. Jag har sagt till min sambo att han måste tala med sin dotter och förklara för henne att hon inte ska ringa sin morsa för att snacka skit utan är det nåt så ska hon tala med honom om det. Föräldrar har ringt min sambo för att dottern har spridit ut rykten i skolan om deras barn och det kan han och hans ex inte tro på.....men det är ju dem som hejar på det dåliga beteendet.

Hans ex har hållet på och ringt och tjafsat rätt mycket sista månaderna och inte bara om vår resa. Jag ska ut på julbord nästa fredag så sambon får snällt ta vår lilla även fast tonåringarna är här, det har dotterns mamma vart på min sambo om också. Att han borde prioritera dottern under sina veckor men va fasen ska jag göra? Be min chef att planera in julbord efter de veckor som min sambos dotter inte är hemma hos oss? : )

Alla barn ska behandlas lika och håller med dig i allt du skriver.

Jättetråkigt att relationen till barnen har blivit så dålig. Hur känner din partner över att barnen inte längre vill komma till er?

Ha ha ha. Jag garvar ihjäl mig. Du tror visst att livet är ristat i sten?

Får hålla tummarna att du slipper uppleva en separation och en ny brutta som barnens far blir ihop med. : )

Och en sak till borde du lära dig, givetvis finns jag tillhands om hans dotter vill ha mina råd och mitt stöd men ta inte för givet att alla föräldrar vill att man ska klampa in för mycket och lägga sig i hur deras barn sköts. Bara ett litet tips på vägen. Du borde lära dig lite ödmjukhet och dämpa din förmätenhet..den lyser igenom. Hela din värld skulle rämna ifall den du säger dig vara mentor till kommer revoltera mot dig, ta det som en vuxen isåfall för det är fullt normalt att tonåringar är nyckfulla.

Du är extremt självgod!

Ts, du är med o uppfostrar alla barnen i ert hushåll.

I detta fallet hade jag ringt upp mannens ex o frågat henne om hon verkligen tycker det är lämpligt att flickan följer med eftersom ni tänker pippa järnet då ni ligger efter på den fronten o ni vill inte ha publik.

Jag undrar om jag inte hade sagt det till flickan också...att *jag tänker kn*lla skiten ur din pappa så det är inte lämpligt att du följer med*

Sen tror jag ni alla hade mått bra av lite familjeterapi o planerad ensamtid för alla barnen med sina respektive föräldrar.

 

 

Dito, du är extremt självgod. Du skriver själv en tråd med grovt, nedsättande språk om din man och hans 16-åriga dotter (samt detaljer om hennes bröststorlek vs din bröststorlek). Du kan inte ta kritik utan går till attack då och skriver att nån som tog barnets parti måste vara änka (?! Det var inte alls vad hon skrev) och att andra är bittra. Och jag är ?självgod? för att jag är mentor till en tonårstjej som haft det tufft, ?självgod? för att jag till skillnad från dig älskar och respekterar min man (har aldrig refererat till honom som en jävla mes utan ballar). Så i din värld har bara du rätt och dom som INTE är svartsjuka på tonårsdöttrar är självgoda, dom som INTE kraschat sina äktenskap/relationer med sina barns pappor är extremt självgoda?

Det låter som en väldigt hälsosam, mogen och intelligent attityd hos en medelålders kvinna som borde ha hunnit få livserfarenhet och perspektiv.

Du snackar också en massa skit (projektioner igen) om hur jag skulle hantera ?en revolt?. Jag har jobbat med utagerande ungdomar i 10 år så där har du, igen, helt fel. Det är verkligen som att du pratar om dig själv varje gång du bemöter kritik.

Det är DU som svär som en galning och bråkar med din man över din bonusdotters ?revolt? trots att ?revolten? bara är att hon vill ha kärlek och uppmärksamhet från sin pappa, herregud! Hur kan du inte känna empati med henne i det läget utan istället se henne som en sexuell (!!!) konkurrent till dig?!

Han är hennes PAPPA, ursäkta mig men det är en mycket större och viktigare relation för en människa (speciellt ett barn) än ?mammas nya kille?. Jag tycker att det är sjukt att du skrivit flera ggr i tråden att du ser deras relation som incestuös.

Varför i h-e är du tillsammans med och slåss för en romantisk weekend med en man som du beskriver som pedofil?!!

Helt galet.

Ok, så är det hemma hos er, men inte hos alla. Det är inte en femåring som det rör sig om, utan en tonåring som är på väg ut i vuxenlivet. En flicka som med all säkerhet fått vara den som bestämmer agendan hemma. Den biten har föräldrarna helt på sitt ansvar.

Jag lät med varm hand föräldrarna sköta uppfostran av sonens halvsyskon.

Som jag uppfattade det så var det även mamman som gick i taket, så flickan har sin mor bakom sig, försök gå in där och var glad om du överlever den fighten

Dito, du är extremt självgod. Du skriver själv en tråd med grovt, nedsättande språk om din man och hans 16-åriga dotter (samt detaljer om hennes bröststorlek vs din bröststorlek). Du kan inte ta kritik utan går till attack då och skriver att nån som tog barnets parti måste vara änka (?! Det var inte alls vad hon skrev) och att andra är bittra. Och jag är ?självgod? för att jag är mentor till en tonårstjej som haft det tufft, ?självgod? för att jag till skillnad från dig älskar och respekterar min man (har aldrig refererat till honom som en jävla mes utan ballar). Så i din värld har bara du rätt och dom som INTE är svartsjuka på tonårsdöttrar är självgoda, dom som INTE kraschat sina äktenskap/relationer med sina barns pappor är extremt självgoda?

Det låter som en väldigt hälsosam, mogen och intelligent attityd hos en medelålders kvinna som borde ha hunnit få livserfarenhet och perspektiv.

Du snackar också en massa skit (projektioner igen) om hur jag skulle hantera ?en revolt?. Jag har jobbat med utagerande ungdomar i 10 år så där har du, igen, helt fel. Det är verkligen som att du pratar om dig själv varje gång du bemöter kritik.

Det är DU som svär som en galning och bråkar med din man över din bonusdotters ?revolt? trots att ?revolten? bara är att hon vill ha kärlek och uppmärksamhet från sin pappa, herregud! Hur kan du inte känna empati med henne i det läget utan istället se henne som en sexuell (!!!) konkurrent till dig?!

Han är hennes PAPPA, ursäkta mig men det är en mycket större och viktigare relation för en människa (speciellt ett barn) än ?mammas nya kille?. Jag tycker att det är sjukt att du skrivit flera ggr i tråden att du ser deras relation som incestuös.

Varför i h-e är du tillsammans med och slåss för en romantisk weekend med en man som du beskriver som pedofil?!!

Helt galet.

Dito, du är extremt självgod. Du skriver själv en tråd med grovt, nedsättande språk om din man och hans 16-åriga dotter (samt detaljer om hennes bröststorlek vs din bröststorlek). Du kan inte ta kritik utan går till attack då och skriver att nån som tog barnets parti måste vara änka (?! Det var inte alls vad hon skrev) och att andra är bittra. Och jag är ?självgod? för att jag är mentor till en tonårstjej som haft det tufft, ?självgod? för att jag till skillnad från dig älskar och respekterar min man (har aldrig refererat till honom som en jävla mes utan ballar). Så i din värld har bara du rätt och dom som INTE är svartsjuka på tonårsdöttrar är självgoda, dom som INTE kraschat sina äktenskap/relationer med sina barns pappor är extremt självgoda?

Det låter som en väldigt hälsosam, mogen och intelligent attityd hos en medelålders kvinna som borde ha hunnit få livserfarenhet och perspektiv.

Du snackar också en massa skit (projektioner igen) om hur jag skulle hantera ?en revolt?. Jag har jobbat med utagerande ungdomar i 10 år så där har du, igen, helt fel. Det är verkligen som att du pratar om dig själv varje gång du bemöter kritik.

Det är DU som svär som en galning och bråkar med din man över din bonusdotters ?revolt? trots att ?revolten? bara är att hon vill ha kärlek och uppmärksamhet från sin pappa, herregud! Hur kan du inte känna empati med henne i det läget utan istället se henne som en sexuell (!!!) konkurrent till dig?!

Han är hennes PAPPA, ursäkta mig men det är en mycket större och viktigare relation för en människa (speciellt ett barn) än ?mammas nya kille?. Jag tycker att det är sjukt att du skrivit flera ggr i tråden att du ser deras relation som incestuös.

Varför i h-e är du tillsammans med och slåss för en romantisk weekend med en man som du beskriver som pedofil?!!

Helt galet.