• Anonym (Dina)

    Hans barn försöker grina sig till att få följa med på vår romantiska weekend.

    Lever med min sambo och vårt gemensamma barn på heltid. Han har en tonårsdotter och jag har en tonårsson sedan tidigare som bor hos oss varannan vecka.

    Sambons dotter är 16 år men ibland så skulle jag vilja säga att hon ibland kan ses som betydligt mycket yngre. De veckor alla barnen är här så kräver hon full uppmärksamhet av sin pappa, visst accepterar och respekterar jag det även fast jag personligen kan tycka att en så stor tjej hellre borde vilja vara med vänner än att hela tiden hänga med sin pappa eller mamma men det är inte det jag vill diskutera.

    Igår så märker jag att min man skruvar lite på sig när han ska berätta en sak för mig. Denna jul så är min son och hans dotter hos mitt ex och hos hans ex. Därför har jag och sambon passat på att boka en tvådagars tripp på annandagen bara för att rå om varandra, vi har fixat så att mina föräldrar tar den minsta. Det här är första gången som vi gör nåt själva och det tycker jag att vi är så värda, vi har haft det kämpigt och nu behöver vi få vårda relation.

    Nu kröp det fram att min mesiga karl (är skit förbannad på honom) hade mottagit ett argt samtal från sitt ex som säger att deras dotter är helt knäckt över att vi ska åka på en weekend utan henne. Dottern kräver att hon ska följa med och hans ex är på honom om att hon borde få det. Min sambo som är en mes hade inte sagt ifrån utan sagt att han ska prata med mig om det och återkomma.

    Jag vägrar! Jag står hela tiden tillbaks och likaså gör vår gemensamma det som inte får mycket tid med sin pappa (han jobbar konstant men när dottern är här så ger han henne all tid). Jag tycker inte att hans dotter ska följa med, vi ska dessutom bo på ett romantiskt spa-hotell.

    Nu vill jag ha tips om bra argument på vad jag ska säga till min sambo. Igår tjafsade vi bara om det och jag känner att jag kokar över. Ge mig konkreta råd till varför han med gott samvete kan säga nej till att dottern följer med?

    Sedan om folk vill ha åsikter om varför hans dotter minsann bör få följa med får givetvis också tycka det. Däremot kommer jag inte lyssna på det örat.

    Tack på förhand/

    Den förbannade!

  • Svar på tråden Hans barn försöker grina sig till att få följa med på vår romantiska weekend.
  • Anonym (T)

    Har nyss hittat hit och jag hoppas du berättar hur det går för er och om ni kommer iväg ensamma bara ni två?!

  • Anonym (Skiljs)
    Anonym (Tyra) skrev 2018-12-01 08:07:54 följande:

    Känner igen mig i din historia ts, min man har TVÅ prinsessor och ett ex som talar för deras räkning. Horribelt. Exet lyckades tillslut och nu står vi här och är hatade som pesten. Den äldsta var precis som din 16 åring du beskriver och vi satte tydligt ner foten, det uppskattades inte. På många sätt. Då hade hon plötsligt ångest att komma, så kvar stod vi med en bonusdotter och efter ett par år samma visa där. Alltid var det också mamman som pratade för dom hur de kände. Ett sorts accepterande blir det ju faktiskt när man som mamma gör så och man binär hela situationen. Så nu har vi ingen bonusdotter som bor här, då de båda har ångest över oss. Varför? De fick som de ville under lång tid och plötsligt satte elaka styvmor gränser. Inget synd om dom. Jag hade liksom vårt gemensamma att tänka på och jag började som du pratar om, lämpa över han på mannen när döttrarna var här, varför skulle jag ta vår son OCH mina egna, medan han bara behövde ta sina egna. Det var inte chysst och hans resonemang var att han ville vara så bra som möjligt de veckor de var här. Jaha, men vrf göra vår son till v.v barn också! Vi ska inte straffas för hans skilsmässa, jag straffade ju inte honom för min. Så vi var påväg ifrån varandra, faktiskt. Så mitt råd är: sätt gränser tidigt och stå hårt bakom dom och var beredd att skiljas.

    Olika argument du kan föra:

    1. Du och jag behöver vara *namn* och *namn* inte bara mamma och pappa, fru och man, varannan vecka pappa och styvmor under ett vardagstak, vi behöver verkligen vara vi tillsammans som de personer vi är också, under ett semestertak, men när vi kommer hem även där under med. Denna resa har vi bokat i syfte att utvecklas tillsammans bara vi och inga barn, det är inget personligt. För om din dotter ska följa med, så ska alla barn med. Det är det eller inget, isåfall åker jag själv.

    2. Din dotter är viktig, men alla barn är LIKA VIKTIGA. Vi kan inte särbehandla henne för det sänder ut tydliga signaler till de andra två om att de absolut inte är det. Jag som mor till dessa två måste prata för deras räkning, så som ditt ex för ert, men här sätter jag gränsen. Detta är mitt liv och inte ditt ex, här styr jag och inte hon. Tål du inte det, så behöver vi omfördela var vi står någonstans.

    3. Den här resan är för oss två som ett par, take it or leave it. Din dotter behöver få tydliga gränser mellan vad man gör med föräldrar och vad man låter föräldrar göra på egen hand.

    Förklara, om det ens går, för dottern att hon är viktig men att alla är lika viktiga.


    Fy så tragiskt. Kan verkligen inte förstå hur din man kunnat välja dig före sina egna barn. Att skylla på mamman istället för att se sin egen del i situationen är bara så bedrövligt.

    Ja er son borde bli varannan vecka unge så att ALLA barn får ha bägge föräldrar i sitt liv.
  • Anonym (Annan)
    Anonym (Skiljs) skrev 2018-12-01 10:25:51 följande:

    Fy så tragiskt. Kan verkligen inte förstå hur din man kunnat välja dig före sina egna barn. Att skylla på mamman istället för att se sin egen del i situationen är bara så bedrövligt.

    Ja er son borde bli varannan vecka unge så att ALLA barn får ha bägge föräldrar i sitt liv.


    Hej "skiljs"! Jag tror du missförstår "tyra". Hon har inte bett sin man att välja henne eller det gemensamma barnet före hans egna barn. Utan att mannen ska visa att alla hans barn är viktiga och värda lika mycket. Då valde tonårsflickorna bort att komma.

    Det är svårt att vara tonåring och särskilt när man har skilda föräldrar med en konflikt mellan sig. Ofta känner barnen en press att "välja sida" och ofta väljer de den svagare förälderns parti mot den andra. I ts och tyras fall verkar tonårsflickorna ha valt mammornas sida, för att det var för jobbigt att stå mitt i konflikten.
  • Anonym (Skiljs..)
    Anonym (Annan) skrev 2018-12-01 11:27:10 följande:
    Hej "skiljs"! Jag tror du missförstår "tyra". Hon har inte bett sin man att välja henne eller det gemensamma barnet före hans egna barn. Utan att mannen ska visa att alla hans barn är viktiga och värda lika mycket. Då valde tonårsflickorna bort att komma.

    Det är svårt att vara tonåring och särskilt när man har skilda föräldrar med en konflikt mellan sig. Ofta känner barnen en press att "välja sida" och ofta väljer de den svagare förälderns parti mot den andra. I ts och tyras fall verkar tonårsflickorna ha valt mammornas sida, för att det var för jobbigt att stå mitt i konflikten.
    Jag tror det är du som missförstår då "Tyra" kallar sig själv för elaka styvmodern, inte verkar velat göra någonting för att rädda relationen mellan mannens barn och deras pappa då det "inte är ett dugg synd om dem", detta trots att de får ångest av att befinna sig i sin egen pappas hem.
    Det ÄR tragiskt.
  • Anonym (Nej)
    Anonym (Skiljs) skrev 2018-12-01 10:25:51 följande:

    Fy så tragiskt. Kan verkligen inte förstå hur din man kunnat välja dig före sina egna barn. Att skylla på mamman istället för att se sin egen del i situationen är bara så bedrövligt.

    Ja er son borde bli varannan vecka unge så att ALLA barn får ha bägge föräldrar i sitt liv.


    Nu var det ju inte så att mannen valde men ja... Pappan borde iprincip ha satt hårt mot hårt, anmält mamman för barnmisshandel och tagit sina barn (och sambo) till andra sidan jordklotet och förbjudit all kontakt med mamman tills hon genomgått en rejäl psykologisk undersökning och fått hjälp.

    Bittra separerade mammor är lika farliga som våldsamma alkisföräldrar, så det borde absolut kunna bli lättare att få bort sina barn från såna.
  • Anonym (Dina)
    Tom Araya skrev 2018-12-01 01:21:58 följande:

    Eftersom han har sin dotter varannan vecka och hon är hos sin mamma när ni planerat resan, så anser jag inte att han väljer bort sin dotter genom att resa utan henne.

    Däremot anser jag att han prioriterar bort dig (TS) och ert förhållande, om han viker sig för dotterns och mammans påtryckningar, vilket är helt oacceptabelt.

    Det tycker jag är ett bra argument.


    Sunt resonemang. Det här inlägget skulle jag vilja visa min sambo.
  • Anonym (Annan)
    Anonym (Skiljs..) skrev 2018-12-01 11:35:05 följande:

    Jag tror det är du som missförstår då "Tyra" kallar sig själv för elaka styvmodern, inte verkar velat göra någonting för att rädda relationen mellan mannens barn och deras pappa då det "inte är ett dugg synd om dem", detta trots att de får ångest av att befinna sig i sin egen pappas hem.

    Det ÄR tragiskt.


    Oj. Jag tolkar Tyras inlägg som att döttrarna anser att hon är elaka styvmodern, inte att hon på riktigt är en elak styvmoder för att hon vill att alla barn i familjen ska vara värda lika mycket. Jag kan inte se något elakt i det, tvärtom.

    Och så tror jag, precis som jag skrev tidigare, att det är konflikten mellan mannen och hans ex som frestar på mannens relation med döttrarna och som ger döttrarna ångest. Det är väldigt jobbigt att leva mitt i en sådan konflikt. Och den konflikten är knappast tyras fel eller ansvar.

    Men det är väldigt lätt att lägga ansvaret för allt som inte funkar i en styvfamilj på "elaka styvmor". Barn är ofta väldigt lojala med sina biologiska föräldrar så styvmor är ofta en mycket otacksam roll att ha.
  • Anonym (h)
    Anonym (Dina) skrev 2018-11-30 20:58:22 följande:
    Jag har barn sen tidigare och mitt ex har skaffat sig en barnlös brutta o skaffar de barn så kommer jag inte ha några problem med det.
    Nej att du är helt döv inför de problem som ni skapar hos barnen har man ju förstått...
  • Anonym (Skiljs..)
    Anonym (Annan) skrev 2018-12-01 11:50:15 följande:
    Oj. Jag tolkar Tyras inlägg som att döttrarna anser att hon är elaka styvmodern, inte att hon på riktigt är en elak styvmoder för att hon vill att alla barn i familjen ska vara värda lika mycket. Jag kan inte se något elakt i det, tvärtom.

    Och så tror jag, precis som jag skrev tidigare, att det är konflikten mellan mannen och hans ex som frestar på mannens relation med döttrarna och som ger döttrarna ångest. Det är väldigt jobbigt att leva mitt i en sådan konflikt. Och den konflikten är knappast tyras fel eller ansvar.

    Men det är väldigt lätt att lägga ansvaret för allt som inte funkar i en styvfamilj på "elaka styvmor". Barn är ofta väldigt lojala med sina biologiska föräldrar så styvmor är ofta en mycket otacksam roll att ha.
    Nej jag lägger inte det minsta ansvar på "Tyra", utan enbart på pappan.
    Det är han (förhoppningsvis med stöd av Tyra) som ska ordna situationen med sina döttrar. Går inte det så är det även hans ansvar att bryta upp från Tyra för att döttrarna inte ska förlora sin pappa.
    Men i såna här situationer blir pappor ofta flata och nya ungar betyder mest, de gamla kastas ut.
  • Anonym (Annan)
    Anonym (Skiljs..) skrev 2018-12-01 11:55:57 följande:

    Nej jag lägger inte det minsta ansvar på "Tyra", utan enbart på pappan.

    Det är han (förhoppningsvis med stöd av Tyra) som ska ordna situationen med sina döttrar. Går inte det så är det även hans ansvar att bryta upp från Tyra för att döttrarna inte ska förlora sin pappa.

    Men i såna här situationer blir pappor ofta flata och nya ungar betyder mest, de gamla kastas ut.


    Det finns säkert pappor som kastar ut de gamla barnen när de får nya. Och det är sorgligt. Och det är främst pappornas ansvar när de gör det, inte styvmammans. Och i de fallen kanske separation är bra! Eller terapi.

    Men jag läser inte in en sådan situation här. Varken hos tyra eller ts. Jag läser in tonårsdöttrar som kräver bekräftelse av sina pappor att de är viktigare och bättre än hans andra barn och ska ha fördelar och annan behandling än de andra barnen i familjerna. Och ex, biomammor, som antingen inte gör något för att hjälpa till eller aktivt hejar på och försöker förstöra. Här ser jag inte att separation skulle hjälpa barnen. Det skulle ge tonårsflickorna en skev bild av hur relationer ska vara och fungera. Typ "pappa ska göra som jag och mamma säger och om styvhäxan talar emot ska hon ut". Det tror jag inte är hälsosamt för barn, att tro att det fungerar så. Styvmammor är också personer med fullt människovärde. Precis som styvbarn och biobarn och alla människor.

    Jag gissar att du och jag har olika livserfarenheter bakom oss som tolkar situationen så olika.
Svar på tråden Hans barn försöker grina sig till att få följa med på vår romantiska weekend.