Något jag ständigt förundras över är hur så många män i olika forum generellt är så lättkränkta? Det är klart att man kan ha olika åsikter om saker och ting, men det kan man väl ha utan att bli aggressiv och kränkt? Vad kommer denna ilska ifrån egentligen?
Lättkränktheten i detta land smittar väl av sig till både män såväl som till kvinnor.
Det stämmer säkert, men det är nog också för att kvinnorollerna har exploderat det senaste ~decenniumet. I alla årtionden innan dess har det *inte* funnits speciellt många kvinnliga karaktärer/skådisar att se upp till, på samma sätt som manliga. Och för varje kvinna som faktiskt nämns kan man nog räkna upp 100 manliga. Och det finns förmodligen 1000.
Haha ja, den frågan är svår att svara på. Jag tror det är en kombination av att dessa människor ofta är åsiktsstarka och rättframma och behöver en partner som står upp för sig själv/det kan säkert ligga en attraktion i det "psykologiska spelet" haha. Eller så ses misstas en viss typ av manliga egenskaper för makt, när det istället är en god självkänsla. Men naturligtvis finns det också feminister som inte lever som de lär i valet av partner.
Jag vet inte om den gruppen är så stor som den ofta framställs som. Alla (kvinnliga) feminister bland mina vänner har feministiska, "mjuka" män som pappor till sina barn. Litet urval, absolut, men jag tror i regel att de är (mycket) bättre pappor och livspartners än den typiska machomannen. Och jag tror att män ibland har lite tunnelseende; de utgår ofta ifrån hur de mest attraktiva tjejerna väljer och beter sig, eftersom det är dem de själva hade velat sluta upp med. De glömmer liksom bort de övriga får jag en känsla av. Alla kvinnor i olika åldrar i periferin på bussen som är trötta efter en lång arbetsvecka, har dålig hållning pga ryggproblem, inte klippt sig på ett år osv. De är också kvinnor, även om männen inte vill ligga med dem ;)
Jag personligen förknippar dessa män med makt med mina mobbare under skolåren, så för min del är de inte attraktiva över-huvud-taget. Tvärtom. Och deras kvinnosyn brukar inte vara mycket att hänga i granen heller.
Kvinnliga fotbollsexperter är bra! För att inte tala om hockey, vilken ju är ännu mer macho vill jag hävda. Den där Lena Sundqvist eller vad hon heter gör ett bra kommentatorsjobb.
Däremot köper jag inte fullt ut det där med skådespelare; de flesta tjejer jag känner lyfter bara fram kvinnliga skådespelare eller män de uppfattar som hjältemannamässiga, så jag vill nog påstå att det mer slår åt båda hållen där. Däremot inte i den mycket mansdominerade regissörsbranschen, förstås.
En väldigt stor utmaning är ju, apropå detta, hur vi får kvinnor (och män) att sluta se upp till män med mycket makt. Jag vet flera (heterosexuella) kvinnor som praktiskt taget andas jämställdhet varje sekund, men just när det kommer till attraktion och män så ser de alltid till dem med (traditionellt maskulin) makt. Samtidigt har alla rätt att attraheras av vem de vill, män kan ju välja tjejiga tjejer för förhållande också, såklart. Knepigt, knepigt... Hur ser du på detta?
Fast alla män som inte ser problemet är ju dessvärre en del av det. Detsamma gäller t ex kvinnor som inte ser att patriarkatet är ett stort problem även för män, som endast premierar en viss sorts manlighet och fullständigt stöter ut alla som inte passar in under den. Så antingen för du anpassa dig efter den, eller så blir du en outcast.
Och de lär knappast låta dig lämna den under fredliga former.
Jag har inga problem med att diskutera om detta, men låt då gärna bli att blanda in mig i något jag inte gjort.
Det är ungefär så jag menar. När folk uttrycker sig grovt generaliserande, som om det alltid gäller ALLA män (eller vad man nu diskuterar), så får det ofta motsatt effekt. Ingen gillar att bli anklagad för att vara något de inte är, eller få åsikter påprackad som de inte har..
Problemet med ordet kränkt är att det gar börjat användas som ett skällsord. Jag har märkt att man ibland blir kallad kränkt bara för att man uttrycker en åsikt som en annan inte håller med om.
Du får gärna ge några exempel på män som blivit kränkta så får jag se om jag håller med om det.
Nja, man kan inte bortse från privilegerade grupper i det här sammanhanget. Det är mycket mer osmakligt att män hatar kvinnor, när de dessutom diskriminerar, förtrycker, hotar, våldtar och dödad dem. Vad leder manshat till? Arga krönikor, på sin höjd. Och ska vi tala om fullkomligt legitimt hat så kan vi ju lite snabbt kika i sagda skribents inkorg. Efter varje publikation svämmar den över av kränkta män som kommer med EXTREMT, hårresande grova hot och personangrepp. I princip samtliga borde lagföras; ingen gör det. Och det ironiska är att männen protesterar mot det hon skriver, det finns inget strukturellt kvinnoförtryck och hon är en ***** **** som borde straff******* som ens antydde något sådant.
Det är inte ett fåtal. Nästan alla har nedblodade händer i den här frågan, det är bara att de allra mest extrema ("fåtalet" som du säger) har satt ribban så jäääävla lågt att de övriga kan snubbla över den och säga "jamen jag våldtar minsann inte, I'm not the bad guy here!" men ändå krydda vardagen med hur mycket slentriansexism som helst utan att ens vara medveten om det.
Fast majoriteten är inte skötsamma, det är det som är problemet. Visst, lägger man ribban vid mord och våldtäkt så stämmer det du säger. Men det är väl ganska ovärdigt att inte ställa högre krav än så? Och då har de flesta män(niskor) en kass kvinnosyn. Då talar jag alltså alltifrån det nedlåtande "lilla gumman" till "hora". Och den strukturella diskrimineringen? Att människor de facto bemöts och värderas olika *endast* baserat på deras namn, och i förlängningen deras kön? Att män uppfattas som bättre trots att de presterar sämre?
Det gnälls väldigt mycket över metoo, men satte ni er faktiskt ner de (mååånga) timmarna som krävdes och läste alla uppror? Berördes (och förskräcktes) ni inte av grannar som smyger in i sovrummet och antastar småflickor. Mor- och farfädrar som tafsar. Barnvakter som vaknar av att pappan förgriper sig på dem. Gympalärare som utför duschkontroller. Systrars pojkvänner som kryper ner i sängen. Kollegor som klär av sig nakna och tar sig in i sovrummet på affärsresor. Läkare som antastar tonårsflickor. Patienter som varje dag ofredar sjuksköterskorna. Överallt. Femåringar såväl som sjuttiofemåringar, bland både offer och förövare. Och det mesta av det här har varit så normaliserat att flickorna och kvinnorna PÅ RIKTIGT tänkt att det inte är något att anmäla, för det är bara såhär verkligheten ser ut. Man får finna sig i att män beter sig såhär.
Självklart ska män bli förbannade när feminister tar ut vad en liten minoritet män gör för att skuldbelägga majoriteten skötsamma män för att på så sätt rättfärdiga sitt manshat.
Detta feministiska tänk kan jämföras med att man i sin närhet har en person som förtalar och ljuger om en,självklart agerar man för att få slut på personens spridande av lögner.
Förövrigt är det intressant att feminister i Sverige menar att kvinnor med makt ska hyllas som hjältar och inte kritiseras pga det s.k systerskapet,medans män med makt ska kritiseras och hatas på dvs det handlar inte om att personer med makt ska kritiseras utan endast om vilket kön personen har,kan det bli mer uppenbart hur ojämställd och sexistisk feminismen är.
Män som skriver till en specifik person och uttryckligen hotar om våldtäkt och/eller död borde absolut spärras in, ja. Det är inte riktigt samma sak som att säga att man hatar män (för att de har förtryckt en hela livet) till sina tjejkompisar va. Och väldigt sällan är de här krönikorna ens hatiska, utan endast kritiska. Men ge gärna exempel på hatiska texter med stor spridning och hundratusentals läsare.
Vafan yrar du om. Alla har inte nedblodade händer. Om man publicerar en hatisk krönia som läses av hundratusen så kommer säkert 100 stenkorkade individer att reagera på helt fel sätt. Fattar du inte det? Det betyder INTE att alla har nedblodade händer.
Du tycker alltså att män som uttrycker sig förjävligt i skrift borde låsas in.
Tycker du detsamma gäller med kvinnor som förtalar män på sina tjejträffar?
Okej. Lite exempel på strukturer: pojkar på dagis som blir retade för att de har klänning och vill leka med dockor eller hästar, eller för att de gillar att dansa. Pojkar som inte får någon uppmärksamhet när de är tysta och försiktiga, men däremot när de är bråkiga. Pojkar som lär sig att det är omanligt att gråta och att de behöver tuffa till sig. Pojkar som inte kan prata känslor utan blir utåtagerande istället.
Unga män som hela tiden hör att tjejer inte gillar snälla killar. Unga män som får lära sig att tjejen bara spelar svår när hon säger "nej". Att man faktiskt har rätt att ligga när man vill när man är i ett förhållande, och att det är okej - ibland nödvändigt - att tjata till sig sex. Som lär sig att om en tjej inte aktivt säger nej så är det fritt fram - oavsett om hon sover, är redlös eller för rädd för att säga nåt. Ja, osv. Naturligtvis blir män också offer för de här skadliga könsrollerna, och det är såklart väldigt synd om dem också. Speciellt de små pojkarna som inte har en chans att värna sig mot det. Vad jag inte förstår är varför ni i regel inte vill hoppa på det här tåget?
Som sagt, det är lättare att "ta skit" när man är högst upp i hierarkin. Med det sagt ska kvinnor naturligtvis inte heller komma med oanständiga kommentarer, men liksom att kvinnor också mördar, slåss och våldtar så gör de inte heller detta i samma utsträckning som männen.
En annan fin kvinnlig struktur: "Jag ska gifta mig rikt". Hur ofta hör ni en man säga något sånt?
Det beror nog på att män tjänar mer. Eller inte vill ha en driven yrkeskvinna, för folk (både män och kvinnor) tillskriver dem betydligt mer osmickrande egenskaper än drivna män. Med det sagt tycker jag naturligtvis inte att det är en speciellt bra egenskap att gå in för att gifta sig rikt eller leva på någon annan på det där viset.
En annan fin kvinnlig struktur: "Jag ska gifta mig rikt". Hur ofta hör ni en man säga något sånt?