• Anonym (Kejsarsnitt)

    Vilja om kejsarsnitt

    Hej på er. 
    Jag är gravid i vecka 35 (34+3) och idag ska jag på mitt första Aurora-samtal. Jag är så sinnessjukt nervös och kunde knappt sova någonting inatt. 
    Jag har aldrig varit på ett sånt samtal förut så jag vet inte riktigt hur det fungerar och hur det går till.
     Mitt mål med samtalet är att försöka få en bokad tid till en läkare och få ett snitt beviljat. Hur det nu skulle gå till.. Jag har hört att det är väldigt svårt att få ett snitt beviljat utan medicinsk anledning. 
     Jag är väldigt rädd för att genomgå en vaginal förlossning och det finns inte på världskartan för mig att föda vaginalt. 
     Jag känner ändå att det är MIN kropp, MIN förlossning. Så varför skulle det beslutet, om hur jag känner mig tryggast och bekvämast i att föda, ligga i en läkares händer? Varför ska rätten om min kropp, läggas i en läkares händer? 
      JA, jag är medveten om att ett kejsarsnitt kostar mer än en vaginal förlossning. Men jag känner ändå att rätten om min kropp och min trygghet väger tyngre än pengar i detta. VARFÖR ska inte JAG få välja själv hur mitt barn ska förlösas. 

    Men men, nog om det. Nu frågar jag er som fått beviljat snitt utan medicinsk anledning, att ge mig lite tips och råd inför detta samtal. Det skulle uppskattas till max. 

    Tack på förhand! 

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2019-01-09 11:01
    Och anledningen till att jag vill ha snitt är för att jag har en kronisk tarmsjukdom som påverkar ändtarmen och är rädd för de skador en vaginal förlossning kan ge.

  • Svar på tråden Vilja om kejsarsnitt
  • Ignoramus

    Tur att vi har familjelivsdomstolen ständigt på jour, som kan avgöra om kvinnornas skäl är goda nog.

    Nähä. Oavsett får vi vår vilja igenom, jag skiter väl i vad de tycker och tänker.


    Anonym (J) skrev 2019-01-08 21:51:11 följande:

    Hade ts nämnt sin sjukdom i trådarbeten så hade troligen tråden låtit annorlunda.Kan upplysa dig om att ingen läkare beviljar snitt utan medicinsk indikation för att de tror att det är det bästa för mor och barn. De gör det för att de inte orkar stå emot er ;). Det är jag som hör hur det talas om er sen ;).


  • Anonym (J)
    LadyMommy skrev 2019-01-08 21:55:32 följande:

    Jag håller tummarna att det går bra för dig. Jag sa till min bm att bevilja snittet redan första besöket annars skulle jag göra abort eller föda utomlands och själv bekosta allt. Med tiden trodde de att jag skulle vänja mig vid tanken av en normal förlossning men det blev bara värre o värre. Blev nekad första besöket med en fruktansvärd läkare i Malmö som på plats sågade mig. Tittade på mina höfter och min längd, och sa att jag inte ska böla utan jag var gjord för att föda barn. Anmälde henne till lex maria, fick träffat en ny läkare och psykolog som förstod att jag menade allvar. (Mina höfter blev btw inte bredare, bakifrån kunde man inte ens se att jag var gravid- hela vägen fram tills bf dagen. Trots +15kg)

    Fick snittet beviljat 1 mån innan med satt datum. Under tiden fick jag ångestattacker och kunde inte njuta av graviditeten. Visste att jag inte var gjord för en vaginal förlossning samt att många bekanta som skrämt upp mig (omedvetet) efter deras egna förlossningar gjorde inte saken bättre.

    Är ingen kontrollfreak men det är en stor del av mina snitt-bekanta som fick sina snitt igenom när dem gick pushade för sina snitt, att de vill ha kontroll över förlossningen.

    Jag hade en rädsla och hotade som jag skrev tidigare med dra utomlands eller skada mig själv (inget jag eg skulle göra) för att få fram budskapet. (Då det var sent att hota med abort längre fram i graviditeten).

    Dagen kom, 1v innan bf snittades jag, fick en gosse på 4500g!!!!! FATTA KLÄMMA UT DET DÄR?! De sa själva att det skulle sluta i snitt så det var bra att det var planerat. Tänk om jag inte hade fått snittet och hade gått över tiden?

    Under alla ultraljud sa de att barnet skulle väga ca 3,5kg.

    Så ingen förvarning med andra ord.

    Andra barnet, fick snittet på direkten, 1,5år efter. Även hon, 4600g veckan innan bf.

    Stå på dig, lita på din magkänsla. Hota om behövs och kräv ditt snitt! Därför betalar vi skatt!

    Lycka till!!!


    4,5kg ligger inom det normala och ungar i den storleken föds problemfritt varje dag. För att veta om man är bäckentrång måste man röntga. Det går liksom inte att se utanpå ;).
  • Anonym (Sarah)
    Anonym (J) skrev 2019-01-08 21:51:11 följande:

    Hade ts nämnt sin sjukdom i trådarbeten så hade troligen tråden låtit annorlunda.Kan upplysa dig om att ingen läkare beviljar snitt utan medicinsk indikation för att de tror att det är det bästa för mor och barn. De gör det för att de inte orkar stå emot er ;). Det är jag som hör hur det talas om er sen ;).


    Mmm, eller hur! Ditt påstående är så ologiskt dumt att man blir full i skratt.

    Och vilka är "er" menar du? Mina snitt gjordes av medicinsk anledning.

    Du låtsas att du är insatt i ämnet, men du avslöjar för varje inlägg du skriver att du egentligen inte har en aning om vad du snackar om. Pinsamt värre!
  • Anonym (J)
    Anonym (Sarah) skrev 2019-01-08 22:08:31 följande:

    Mmm, eller hur! Ditt påstående är så ologiskt dumt att man blir full i skratt.

    Och vilka är "er" menar du? Mina snitt gjordes av medicinsk anledning.

    Du låtsas att du är insatt i ämnet, men du avslöjar för varje inlägg du skriver att du egentligen inte har en aning om vad du snackar om. Pinsamt värre!


    ;) jobbat inom obstetriken i en massa år och jo lilla du, det är helt sant. Hade du medicinska skäl för sectio, så vad tjafsar du om? Klart det beviljas då! Det tillhör inte ens diskussionen.

    Den enda som är pinsam är du själv. Okunskap blir lätt pinsam. Kvinnor som ska ha snitt till varje pris utan anledning ses inte direkt med blids ögon på av vården. Vad du än tror.
  • Ignoramus

    Och kvinnor som fått sina underliv förvandlade till stora gapande hål ser inte med speciellt blida ögon på förlossningsvården...


    Anonym (J) skrev 2019-01-08 22:14:02 följande:

    ;) jobbat inom obstetriken i en massa år och jo lilla du, det är helt sant. Hade du medicinska skäl för sectio, så vad tjafsar du om? Klart det beviljas då! Det tillhör inte ens diskussionen.

    Den enda som är pinsam är du själv. Okunskap blir lätt pinsam. Kvinnor som ska ha snitt till varje pris utan anledning ses inte direkt med blids ögon på av vården. Vad du än tror.


  • Anonym (J)
    Ignoramus skrev 2019-01-08 22:42:44 följande:

    Och kvinnor som fått sina underliv förvandlade till stora gapande hål ser inte med speciellt blida ögon på förlossningsvården...


    Nej för det är ju vårdens feel att de ser till att bli gravida. Buhuu
  • LadyMommy
    Anonym (J) skrev 2019-01-08 22:02:10 följande:

    4,5kg ligger inom det normala och ungar i den storleken föds problemfritt varje dag.

    Eeeeh, jag har faktiskt under dessa 7 åren som jag varit mamma och haft kontakt med x antal föräldrar genom åren, aldrig stött på någon som fått en unge över 4kg (om jag nu ska höfta högt). Så nja kanske inom det normala men inte inom det vanliga så att säga.

    För att veta om man är bäckentrång måste man röntga. Det går liksom inte att se utanpå ;).


    Hon hade väl röntgensyn. Tyckte själv att det var väldigt arrogant. Hon hade väl bestämt sig fr början att neka mig så hon använde alla medel hon tyckte sig ha rätt till. Riktig b*tch om jag får säga så.
  • Anonym (Lena)

    Menar ingenting illa nu. Bara undrar hur man tänker när man blir gravid och sen säger att man aldrig i livet tänker föda vaginalt. Vad händer då om man skulle bli nekad snitt? Vad gör man?

  • Anonym (mor)
    Anonym (Lena) skrev 2019-01-09 05:32:13 följande:

    Menar ingenting illa nu. Bara undrar hur man tänker när man blir gravid och sen säger att man aldrig i livet tänker föda vaginalt. Vad händer då om man skulle bli nekad snitt? Vad gör man?


    Undrar detsamma. Man kan ju inte heller liksom ställa ultimatum och *typ* vägra föda för barnet kommer ju ut vare sig man vill eller inte. Läkarna vet ju också att EFTERÅT är mamman så lycklig så hon glömmer allt det som ev. var hemskt.
  • Anonym (Stackare)

    Hej!

    Jag ska vara bedrövligt ärlig. Men tiden är knapp så de är det du behöver.

    Jag var förstföderska för ett år sen. Jag har varit rädd för förlossning i hela mitt liv.

    Jag försökte på första mvc mötet tala om det. Bestämt och utan tecken på att ge efter för något annat.

    Jag fick träffa en norea barnmorska och de pratades enbart om guld o gröna skogar. De är så fint och bra.

    Jag fick åka 2 timmar enkel väg och prata med en läkare på förlossningen som lovade mig ett kontrakt som skulle följas slaviskt. Jag skulle få allt jag behövde. Van personal. Samma personal. Alla bedövninbg jag ville. Och ville jag avbryta för snitt. Så skulle jag få det.

    Inget blev som de lovade. De alla var skit otrevliga efteråt. När bebisen var ute. Och jag fick förlossnings mardrömmar. Kunde ej sova på en månad efter förlossningen. Satt och skakade i soffan och grät. Så fort jag stängde ögonen kom fruktansvärda mardrömmar upp. Lika sanndrömmar. Exempelvis drömde jag att en man kom in i vårat sovrum. Jag kunde ej röra mig. Då jag låg paralyserad och tittade på när han klev upp i spjälsängen hoppade jämfota på vårat nyfödda barn. Sååå sjukt drömde jag. Olika hemska scenarier.

    Så jag fick bokas till ett möte till förlossningen till den där läkaren jag pratat med innan. Som lovade mig kontraktet.

    Jag grät och förklarade att allt blev tvärtom de han lovat. Jag g var så förnedrad så jag kände mig som sämre än sämst.

    Hans svar? "ja men pojken är frisk. Sluta nu tänka på sånt där. Gå vidare och var glad att du fått barn nu."

    Och när jag sa att jag kommer aldrig göra om det. Ingen kan tvinga mig att göra om detta. Nu är jag inte förstföderska nå mer. Som han hade som motivation. Att barn nr 2 kan jag få snitt. Om jag vill DÅ.

    då skrattade han och sa" näää haha de får vi se då. Du får genomgå dessa möten igen så ska du se att de går bra.

    Förslossningsvärlden är grisig. Till och med min man har fått gråta för han fick se på hur de gjorde allt fel. Han fick skrika och veva med nävarna och knappt ens då fick jag bedövning.

    Du måste slås med näbbar och klor. Du måste gråta hysteriskt och säga att du vägrar. Du måste verkligen göra allt i din makt. Och din karl måste följa med dig och stå vid din sida och säga att de är erat val. Du måste kämpa stenhårt. Ringa varje dag. Säga att du inte kan sova.

    Låt oss få veta hur de går. Men jag tror du är för sent ute.

Svar på tråden Vilja om kejsarsnitt