Osjälvständig 13-åring

Ja för vi har ju verkligen satt diagnoser...Nej, föreslagit att det kan vara så och att det kan vara bra att vara uppmärksam. Hoppas verkligen inte att så är fallet men det där att vara hemmablind och tro att ens tonåring bara är lat/ouppmärksam/etc när det egentligen handlade om riktiga problem är vi många som fått erfara. Som varit tonåringen. Inte kul att bli utskälld för sånt man inte fixar, att inte få ihop vardagen :)

Det som får mig att fundera mest är det där att killen inte gjorde ett skvatt på en vecka, inte ens intresset. Men det är bara att stötta vidare och samtidigt försöka styra över så killen får ta mer ansvar.

Ja, han blir arg och bråkar och gormar. 

Men när jag är hemma händer det i princip aldrig. I morse till exempel så höll hans lillasyster på att sjunga och jag kunde se hur det irriterade honom. Jag började prata med lillasyster och fick henne intresserad av en annan aktivitet. Alltså väldigt små ingrepp tar helt udden av situationen.

Jag har läst dina svar. En ?vanlig? tonåring, lite sen i utvecklingen, lite lat o glömsk el ?diagnos??!?! Ja det är inte lätt. Och som nån sa, man utreder ju inte för att nån har svårt att duscha.

Min tös var lite sån. Avskydde att duscha och vi fick införa duschdagar. Tisdagar o lördagar. Alltid. Och ibland däremellan om det var träning el nåt annat. Varm svettig sommar typ. Hon hade otroligt lätt för sig i skolan, pluggade knappt och a i de flesta ämnen. Tills hon började gymnasiet.

Hon gick natur och för första gången fick hon börja ?plugga?. Det var skitsvårt. Hon fick ångest och det är en ganska stor omställning för någon som varit ganska blyg att börja gymnasiet.

Hon har alltid känt sig socialt otillräcklig, obekväm, med såna hon inte känner. Älskar sina nära vänner till döds och skulle göra allt för dom. Otroligt kärleksfull och väldigt rolig.

Men också trött. Enormt trött och även oföretagsam. Måste än idag ställa klockan för att duscha. Hon har påminnelser på allt i mobilen.

Hon blir lugn av datorspel och att sitta o pilla med mobilen. Helt hypet uan. Men pendlar mellan att vara supertrött o hyper.

Jag har mååååånga gånger undrat om hon är en lite ovanlig tonåring el om hon har nåt annat. Jag har själv adhd med stort h. Utbränd nu och inget h alls kvar.

När hon var 17 fick hon diagnosen. Adhd kan se ut på så många olika sätt och speciellt vid tjejer. Det florerar många felaktiga rykten på nätet tyvärr. Det var först i gymnasiet som det blev stora problem. Hon hängde inte med, kunde inte planera pluggandet osv. Innan hade hon ju inte behövt plugga. Förmodligen var även grundskolan lite ?slapp? så många gled igenom den. Men med mycket tuffare tempo på natur så blev det ohållbart.

Hon älskar skolan och att vara i skolan för det finns strukturer där. Ramar att förhålla sig till ett schema att utgå från. Hon vill bli lärare.

Ingen blir mer självgående av curling. Men det är skillnad på att curla och ?stötta?. Jag kan stötta mitt barn i tex köket. (Hon hatar att laga mat och struntar i att äta om hon inte orkar gå och göra en smörgås el smoothie tex). Då brukar jag ?följa med? och sitta vid köksbordet och stötta men hon får göra maten själv och plocka undan själv. Typ som ett boendestöd. Och hon har lärt sig sätta alarm på mobilen på allt, när hon ska duscha osv.

Jag tänker att om du inte skulle avvärja ev bråk osv, skulle det bli kaos då. Då är ju du en del av ?medicinen?, boendestödet och den som håller i strukturen så att livet faktiskt funkar. Ofta är barn/ människor med adhd otroligt smarta. Själv har jag både utbildning och eget företag. Men svårt med städningen hemma fast aldrig på jobbet. Svårt att sortera papper hemma men aldrig på jobbet. Där finns det ju liksom regler o ramar att följa och jag slipper tänka ut själv hur det ska vara.

Långt svar men lite tankar så här i natten från mig som inte kan sova :)

Jag har läst dina svar. En ?vanlig? tonåring, lite sen i utvecklingen, lite lat o glömsk el ?diagnos??!?! Ja det är inte lätt. Och som nån sa, man utreder ju inte för att nån har svårt att duscha.

Min tös var lite sån. Avskydde att duscha och vi fick införa duschdagar. Tisdagar o lördagar. Alltid. Och ibland däremellan om det var träning el nåt annat. Varm svettig sommar typ. Hon hade otroligt lätt för sig i skolan, pluggade knappt och a i de flesta ämnen. Tills hon började gymnasiet.

Hon gick natur och för första gången fick hon börja ?plugga?. Det var skitsvårt. Hon fick ångest och det är en ganska stor omställning för någon som varit ganska blyg att börja gymnasiet.

Hon har alltid känt sig socialt otillräcklig, obekväm, med såna hon inte känner. Älskar sina nära vänner till döds och skulle göra allt för dom. Otroligt kärleksfull och väldigt rolig.

Men också trött. Enormt trött och även oföretagsam. Måste än idag ställa klockan för att duscha. Hon har påminnelser på allt i mobilen.

Hon blir lugn av datorspel och att sitta o pilla med mobilen. Helt hypet uan. Men pendlar mellan att vara supertrött o hyper.

Jag har mååååånga gånger undrat om hon är en lite ovanlig tonåring el om hon har nåt annat. Jag har själv adhd med stort h. Utbränd nu och inget h alls kvar.

När hon var 17 fick hon diagnosen. Adhd kan se ut på så många olika sätt och speciellt vid tjejer. Det florerar många felaktiga rykten på nätet tyvärr. Det var först i gymnasiet som det blev stora problem. Hon hängde inte med, kunde inte planera pluggandet osv. Innan hade hon ju inte behövt plugga. Förmodligen var även grundskolan lite ?slapp? så många gled igenom den. Men med mycket tuffare tempo på natur så blev det ohållbart.

Hon älskar skolan och att vara i skolan för det finns strukturer där. Ramar att förhålla sig till ett schema att utgå från. Hon vill bli lärare.

Ingen blir mer självgående av curling. Men det är skillnad på att curla och ?stötta?. Jag kan stötta mitt barn i tex köket. (Hon hatar att laga mat och struntar i att äta om hon inte orkar gå och göra en smörgås el smoothie tex). Då brukar jag ?följa med? och sitta vid köksbordet och stötta men hon får göra maten själv och plocka undan själv. Typ som ett boendestöd. Och hon har lärt sig sätta alarm på mobilen på allt, när hon ska duscha osv.

Jag tänker att om du inte skulle avvärja ev bråk osv, skulle det bli kaos då. Då är ju du en del av ?medicinen?, boendestödet och den som håller i strukturen så att livet faktiskt funkar. Ofta är barn/ människor med adhd otroligt smarta. Själv har jag både utbildning och eget företag. Men svårt med städningen hemma fast aldrig på jobbet. Svårt att sortera papper hemma men aldrig på jobbet. Där finns det ju liksom regler o ramar att följa och jag slipper tänka ut själv hur det ska vara.

Långt svar men lite tankar så här i natten från mig som inte kan sova :)

Jag, som vuxen mogen kvinna, kan bli irriterad på en femåring som sjunger. Om jag är trött eller har huvudvärk eller får höra samma melodi för femtielfte gången....

Det förvånar mig inte det minsta att en 13-åring inte kan tolerera det emellanåt. Det som jag däremot ber om råd om är att han har svårt att själv kunna avstyra situationen, ta sig utom hörhåll eller distrahera sig själv.