• Anonym (blyg)

    Så attraherad av min kollega......

    Jag är så attraherad av min "kollega" Jag längtar efter hen och vill att hen ska vara nära mig hela tiden.. Jag vet inte vart dessa känslor kommer ifrån men jag känner mig väldigt irriterad på dessa känslor........ Ena stunden är hen efterhängsen men att i nästa stund är otrevlig. Hälsar inte och tittar inte ens på mig... uppfattas som väldigt obekväm..

    dubbla signaler hela tiden ...

    Vad betyder detta? Känns jätte tråkigt att hen inte ens kan titta på mig eller vara trevlig åtminstone .. när vi båda arbetar ibland på samma ställe.. känner mig som ett UFO ibland. Är jag verkligen så konstig och hemsk att man inte ens kan titta på mig eller hälsa på mig?

    Vi har en del blickar mellan varandra ... Ibland.. och det känns som att det finns något där.. men som sagt... dubbla signaler..

  • Svar på tråden Så attraherad av min kollega......
  • Anonym (Henom)
    Anonym (blyg) skrev 2019-03-16 01:52:31 följande:

    Jag är så attraherad av min "kollega" Jag längtar efter hen och vill att hen ska vara nära mig hela tiden.. Jag vet inte vart dessa känslor kommer ifrån men jag känner mig väldigt irriterad på dessa känslor........ Ena stunden är hen efterhängsen men att i nästa stund är otrevlig. Hälsar inte och tittar inte ens på mig... uppfattas som väldigt obekväm..

    dubbla signaler hela tiden ...


    Hen är i förhållande, men gillar dig och tycker att hela situationen är krånglig.
  • Anonym (blyg)
    Anonym (Henom) skrev 2019-04-04 23:10:37 följande:

    Hen är i förhållande, men gillar dig och tycker att hela situationen är krånglig.


    varför tror du det? bara för att ngt är komplicerat behöver det inte betyda att man är i ett förhållande. Det kan finnas andra orsaker.....
  • Anonym (Henom)
    Anonym (blyg) skrev 2019-04-04 23:16:24 följande:
    varför tror du det? bara för att ngt är komplicerat behöver det inte betyda att man är i ett förhållande. Det kan finnas andra orsaker.....
    Vet du att hen garanterat är singel?
  • Anonym (blyg)

    Då svarar jag väl nej på den !


    Anonym (Henom) skrev 2019-04-04 23:21:25 följande:

    Vet du att hen garanterat är singel?


  • Anonym (LFA)
    Anonym (blyg) skrev 2019-04-04 23:06:36 följande:
    Han är lugn, stabil, trygg, smart och inlyssnande. Medellång smal/normal kroppsbyggnad. Väldigt manlig och självsäker .. ibland har jag märkt en nervositet hos honom också.. Jag kan inte direkt sätta fingret på exakt vad men det är och känns så otroligt starkt.. Jag är rätt förbannad över dessa härliga men frustrerande känslorna.. Det har tagit lite fokus från jobbet mitt ...

    du kan dricka kaffe, det brukar jag göra ;)

    Jag själv är rätt blyg i denna situation. Jag söker inte upp honom.. längtar dock och önskar att jag kunde få en glimt av honom varje dag. I dag fick jag en glimt av honom.. Vi var i samma rum .. ensamma. Men han skulle iväg. Men blir väldigt frustrerad över denna situation.. vill ha tid med honom.. lära känna honom. Men det känns aldrig läge för det.... Dock som sagt så är det är otroligt komplicerad situation vilket får mig att backa.. min blyghet kommer fram för att jag egentligen inte vet hur han känner eller vad han vill. han kanske känner något men han är en respektfull man och då lär det stanna där.........

    Jag hoppas inte på det men tror inte att han kommer att göra något impulsivt eller drastiskt med tanke på situationen..
    Jag förstår precis hur du känner och man vet varken in eller ut hur man skall göra, fast man vet ju precis vad som måste hända. Hon söker inte upp mig heller och det tolkar jag som att ett intresse inte finns. Även om hon skulle tänka som du gör, men det vet ja inget om, så därför ser jag det så, kanske han gör också. Jag sökte upp henne eller någon nära, för att få till ögonkontakt och lite prat med flera och ofta riktade in lite mera prat, skoj,  flört , reta, etc  med henne om allt möjligt utan att bry mig vad andra såg eller trodde.

    Men som kille kanske man förväntas göra det. Gå efter vad man vill ha. Det gjorde jag men tog inte sista steget, där vek jag mig pga jobbet och inte riktigt klara signaler att det finns ett högre intresse.

    Men man kan spekulera hit och dit, vem som skall ta det avgörande steget. Sammantaget är det svårt på arbetet, vad man jobbar med, positioner och rang, tjänsteman eller blåkläder , singlar eller ej osv..  Speciellt i vuxen ålder är det flera beslut som måste tänkas igenom. Det är ju inte så att man är ungdom och jobbar i en glasskiosk brevid söta Lisa som fnittrar lite röd om kinderna.

    Vi får väl hoppas att tar steget för dig och då får överdriva dina kvinnliga signaler vid varje tillfälle, leka med håret , le och hålla blicken så länge du klarar , vara öppen i ditt kroppspråk. Mycket gör ni utan att veta om det, men försök att vara tydlig. Vi är rätt tröga.
  • Anonym (E)
    Anonym (LFA) skrev 2019-04-06 00:00:20 följande:
    Vi får väl hoppas att tar steget för dig och då får överdriva dina kvinnliga signaler vid varje tillfälle, leka med håret , le och hålla blicken så länge du klarar , vara öppen i ditt kroppspråk. Mycket gör ni utan att veta om det, men försök att vara tydlig. Vi är rätt tröga.
    Eller så kan hon vara lite rak och ta steg själv...som inte innefattar "kvinnliga signaler". Du kanske skulle testa att leka med ditt möjligtvis manligt korta hår själv LFA, vem vet vilka resultat du skulle kunna få. Hålla blicken utan att vika undan det minsta är det många av oss flickor som kan. 

    Alltså, en del saker jag läser på FL får mig att baxna en smula över vilka olika världar vi rör oss i...ser inte många av de blyga violer till kvinnor där jag är..
  • Anonym (rikareändig)
    Anonym (blyg) skrev 2019-03-16 01:52:31 följande:

    Jag är så attraherad av min "kollega" Jag längtar efter hen och vill att hen ska vara nära mig hela tiden.. Jag vet inte vart dessa känslor kommer ifrån men jag känner mig väldigt irriterad på dessa känslor........ 


    Jag vet var de känslorna kommer ifrån. Ditt kön. 
  • Anonym (Kollega)
    Anonym (blyg) skrev 2019-04-04 23:06:36 följande:

    Han är lugn, stabil, trygg, smart och inlyssnande. Medellång smal/normal kroppsbyggnad. Väldigt manlig och självsäker .. ibland har jag märkt en nervositet hos honom också.. Jag kan inte direkt sätta fingret på exakt vad men det är och känns så otroligt starkt.. Jag är rätt förbannad över dessa härliga men frustrerande känslorna.. Det har tagit lite fokus från jobbet mitt ...

    du kan dricka kaffe, det brukar jag göra ;)

    Jag själv är rätt blyg i denna situation. Jag söker inte upp honom.. längtar dock och önskar att jag kunde få en glimt av honom varje dag. I dag fick jag en glimt av honom.. Vi var i samma rum .. ensamma. Men han skulle iväg. Men blir väldigt frustrerad över denna situation.. vill ha tid med honom.. lära känna honom. Men det känns aldrig läge för det.... Dock som sagt så är det är otroligt komplicerad situation vilket får mig att backa.. min blyghet kommer fram för att jag egentligen inte vet hur han känner eller vad han vill. han kanske känner något men han är en respektfull man och då lär det stanna där.........

    Jag hoppas inte på det men tror inte att han kommer att göra något impulsivt eller drastiskt med tanke på situationen..


    Förstår att det är en jobbig situation för dig! Men om det är ett förhållande chef/kollega mellan er så tänker jag att det väl inte är konstigt om du begär ett möte med honom. Se bara till att välja en lite undanskymd lokal så ni båda kan känna er trygga och lugna när ni pratar. I längden blir det ett arbetsmiljöproblem inte minst för dig om ni inte tar detta samtal. I värsta fall om någon av er inte är beredd att ta nästa steg och starta en process mot ett liv ihop så är det så och då vet ni det båda. Blir det allt för jobbigt med ett sådant samtal så har ni säkert möjlighet till gemensamma samtal med kurator på företagshälsovården för att reda ut situationen mellan er.

    Mitt råd är att våga ta steget! Om du misstänker att han är här inne på forumet och läser så vet han ju mycket väl hur du ser på läget. Annars kan du alltid hänvisa honom att läsa denna tråd så förstår han dig säkert.

    Jag är själv i samma sits som du med en komplicerad attraktion till min chef. Har själv funderat mycket på vad jag vill och jag känner att jag helt klart är beredd att ta nästa steg om det skulle vara så att min chef skulle kalla in mig till ett sådant möte. Jag tror på att öppenhet och ärlighet är den bästa lösningen i sådana lägen. Är han så smart som du skriver så tar han det säkert på rätt sätt och förstår dig i hur du känner. Även om du tycker han är manlig så kanske han innerst inne känner sig som en blyg tonåring och själv inte vågar tro på att det är något mellan er...

    Men frågan du måste kunna svara på vid ett möte är om du själv är beredd att satsa och starta en relation med denna man? Är det komplicerat för er bägge så måste ni båda vara beredda på att vägen blir lång och jobbig innan ni är framme dit du vill vara. Hur känner du med detta?

    Tänk om det är mig du är attraherad av på jobbet!? Kanske det är.. Är i alla fall mycket av det du skriver här som stämmer in på min situation.

    Säg att det är dig som jag är attraherad av, vad skulle jag då vilja få fram till dig? Kanske att jag gillar och uppskattat dig riktigt mycket och att jag trivs väldigt bra och alltid blir glad i ditt sällskap. Trots att jag är i ett långvarig förhållande så är mina tankar hos dig mest hela dagarna, vardag som helg.

    Våga! Tänk inte för mycket, gör det bara! Så känner jag i alla fall.
  • Anonym (Kollega)
    Anonym (blyg) skrev 2019-04-04 23:06:36 följande:

    Han är lugn, stabil, trygg, smart och inlyssnande. Medellång smal/normal kroppsbyggnad. Väldigt manlig och självsäker .. ibland har jag märkt en nervositet hos honom också.. Jag kan inte direkt sätta fingret på exakt vad men det är och känns så otroligt starkt.. Jag är rätt förbannad över dessa härliga men frustrerande känslorna.. Det har tagit lite fokus från jobbet mitt ...

    du kan dricka kaffe, det brukar jag göra ;)

    Jag själv är rätt blyg i denna situation. Jag söker inte upp honom.. längtar dock och önskar att jag kunde få en glimt av honom varje dag. I dag fick jag en glimt av honom.. Vi var i samma rum .. ensamma. Men han skulle iväg. Men blir väldigt frustrerad över denna situation.. vill ha tid med honom.. lära känna honom. Men det känns aldrig läge för det.... Dock som sagt så är det är otroligt komplicerad situation vilket får mig att backa.. min blyghet kommer fram för att jag egentligen inte vet hur han känner eller vad han vill. han kanske känner något men han är en respektfull man och då lär det stanna där.........

    Jag hoppas inte på det men tror inte att han kommer att göra något impulsivt eller drastiskt med tanke på situationen..


    Förstår att det är en jobbig situation för dig! Men om det är ett förhållande chef/kollega mellan er så tänker jag att det väl inte är konstigt om du begär ett möte med honom. Se bara till att välja en lite undanskymd lokal så ni båda kan känna er trygga och lugna när ni pratar. I längden blir det ett arbetsmiljöproblem inte minst för dig om ni inte tar detta samtal. I värsta fall om någon av er inte är beredd att ta nästa steg och starta en process mot ett liv ihop så är det så och då vet ni det båda. Blir det allt för jobbigt med ett sådant samtal så har ni säkert möjlighet till gemensamma samtal med kurator på företagshälsovården för att reda ut situationen mellan er.

    Mitt råd är att våga ta steget! Om du misstänker att han är här inne på forumet och läser så vet han ju mycket väl hur du ser på läget. Annars kan du alltid hänvisa honom att läsa denna tråd så förstår han dig säkert.

    Jag är själv i samma sits som du med en komplicerad attraktion till min chef. Har själv funderat mycket på vad jag vill och jag känner att jag helt klart är beredd att ta nästa steg om det skulle vara så att min chef skulle kalla in mig till ett sådant möte. Jag tror på att öppenhet och ärlighet är den bästa lösningen i sådana lägen. Är han så smart som du skriver så tar han det säkert på rätt sätt och förstår dig i hur du känner. Även om du tycker han är manlig så kanske han innerst inne känner sig som en blyg tonåring och själv inte vågar tro på att det är något mellan er...

    Men frågan du måste kunna svara på vid ett möte är om du själv är beredd att satsa och starta en relation med denna man? Är det komplicerat för er bägge så måste ni båda vara beredda på att vägen blir lång och jobbig innan ni är framme dit du vill vara. Hur känner du med detta?

    Tänk om det är mig du är attraherad av på jobbet!? Kanske det är.. Är i alla fall mycket av det du skriver här som stämmer in på min situation.

    Säg att det är dig som jag är attraherad av, vad skulle jag då vilja få fram till dig? Kanske att jag gillar och uppskattat dig riktigt mycket och att jag trivs väldigt bra och alltid blir glad i ditt sällskap. Trots att jag är i ett långvarig förhållande så är mina tankar hos dig mest hela dagarna, vardag som helg.

    Våga! Tänk inte för mycket, gör det bara! Så känner jag i alla fall.
  • Anonym (blyg)

    Jag tror inte längre det kommer att bli ett arbetsmiljöproblem. Men jag tackar för dina råd.

    Jag var på väg och hade tänkt att nu, nu säger jag som det är. Jag hejdade mig dock, som tur är.

    Skulle nog aldrig hänvisa honom till denna tråd. Det är som att blotta sig själv helt och hållet. Skulle han dock se det så får jag väl skämmas, massor.

    Jag tror inte att det är dig jag är attraherad av.. eftersom du berättar att du är attraherad av din chef. Jag befinner mig i samma situation som dig......

    Men berätta mer.. Hur har du gjort ? Jag tänker med tanke på att vi befinner oss i nästan samma situation?

Svar på tråden Så attraherad av min kollega......