Prata om tidigare sexerfarenheter?

Tycker du är konstig ...varför ska man älta gamla sex relationer låter helt konstigt

Går du igång på det ...???

Skulle tröttna ur på en sån person ...lägg focus på henne och nutid å framtiden istället.

Tänk om hon säger ...du är sämst av alla i sängen och du har inte en chans att komma i närheten av mina ex ...men du har andra egenskaper som jag värdesätter högt.

Känns gränslöst att fråga såna saker. Själv vill jag inte veta detaljer, varken från eller framförallt från livspartner, och hade nog gått i taket om jag fått slängt det i ansiktet.

Okej.. Ett försök till förklaring.. Sex är för många väldigt intimt och privat och känslorna mellan mig och personen där och då är bara mellan oss. Det är ett eget minne som bara är för oss. Delar jag med mig av den upplevelsen så mister jag den särskilda magin och det blir bara ett minne i mängden. Även om jag skulle berätta en dråplig situation omkring sexet skulle det för MIG bli som att solka ner minnet.

Jag har varit med om en trekant som var otroligt häftig men ju mer min exman frågade om det ju mindre stjärnglans fanns kvar av minnet och nu känns det bara smutsigt. (han har inte tjatat om detaljer utan frågat ungefär samma sak många gånger och velat höra vad jag kände, varför vi gjorde det osv). Idag blir jag bara irriterad över frågan och mitt minne är bara en klinisk redogörelse över händelsen. Det finns liksom inget kvar för mig att känna och drömma sig bort till.

Fumligt tonårssex eller anekdoter om någons minipenis kan jag bjuda på men resten vill jag ha ifred för att jag vill behålla känslan i mina minnen.

Ok TS, för min egen del så handlar det inte om osäkerhet (som du och någon annan vill göra gällande - för de som tycker att detta tillhör det privata eller är historia).

För att använda dina egna ord - så är det möjligen så att jag anser det vara ointressant, och kanske oväsentligt. Låt oss ta det enkla exemplet; antal tidigare sex-partners? På diskussionsforum brukar det vara en klassisk frågeställning. Personligen så begriper jag inte intresset och fascinationen kring den frågan. Än i dag så har jag aldrig kunnat utläsa ett svar kring, vad är många? vad är få? vad är månne "rätt" antal? För de ingående parametrarna och omständigheterna är oändliga. Därför anser jag att den ingången till att lära känna sin partner faller platt till marken. Vad ska jag göra med den informationen liksom...

Jag träffade min sambo i vår kungliga huvudstad, vi kommer från olika födelseorter, vi var närmare 30 när vi träffades, bildade familj. Klart som korvspad att vi båda begrep att vi har haft tidigare relationer, vi har bägge varit sambos innan vi träffades, och levt singelliv i en stad med stort "utbud". Men vi har inte diskuterat detta i detalj. Det har liksom inte funnits någon anledning.

För mig så har jag levt under denna devis hela mitt liv. Även när jag var yngre så höll jag mina sexuella erfarenheter, och historia, för mig själv. Inte pga av osäkerhet, utan av respekt och integritet, mot mig själv och mot de personer som jag haft någon form av sexuell relation med, kort eller lång.

Vad min sambo gillar eller inte gillar i sex-väg, det har vi lyckats klura ut genom att ha sex med varandra (!), vi har inte behövt prata om tidigare erfarenheter eller komma in på anekdoter, oavsett om de varit roliga eller pinsamma, eller G.O.A.T.

Sen kanske det handlar om just erfarenheter. Jag har aldrig träffat en kvinna som fört upp detta ämne på ett rakt och rättframt sätt. Att prata om sex, absolut, att kunna förmedla vad man vill, vad man tycker om, absolut. Men att leka 10-tusenkronorsfrågan kring sexuell historik, nää, det har jag i princip aldrig stött på. Möjligen har även det format mig.

Mycket bra svar! Jag är inte riktigt av samma uppfattning, men det var ett konstruktivt och intressant svar.

När det gäller antalet tidigare sexpartners så anser jag att det kan vara intressant av den enkla anledningen att har man haft få så har man inte lika mycket erfarenhet som om man haft många. Exakt antal är inte intressant i sig, men jag ser heller inte vad som gör det problematiskt med att dela med sig av det.

För mig är det det här i princip inte konstigare än att fråga om personens erfarenheter av att resa. Varje resa har bidragit med unika erfarenheter för personen som format denne som "reseperson". Har den gjort många dagsresor, kanske några längre eller ett fåtal korta med långa uppehåll emellan, rest till exotiska resmål eller mest "basic" resor typ charter. Har det varit övervägande bra resor eller har några varit riktiga bottennapp, kanske till och med otäcka resor. Vad för typ av aktiviteter har dessa resor inneburit, värsta äventyren eller bara ligga i en solstol på stranden tillhörande ett "all inklusive"-hotell? All sådan information ger ju en bild av hur personens tidigare resor format dess preferenser inför kommande resor.

Ska jag ge mig ut på en livslång resa med någon är det ju intressant att veta vad denna person har för tidigare erfarenheter av att resa.

Slutsatsen jag drar av svaren jag fått i den här tråden hittills är att jag helt enkelt skiljer mig från de flesta (inklusive min fru, men det visste jag ju redan) i synen på hur laddat tidigare sexerfarenheter är. För mig är det nästan lika avdramatiserat som att prata om tidigare reseerfarenheter, medan för andra är det mycket mer privat. Jag fetstilade "nästan", för visst är det skillnad mellan ämnena även för mig. Jag skulle t ex inte sitta och prata om tidigare sexerfarenheter med vänner eller kollegor. Det är dock mest av respekt för dem och min fru. Skulle jag vara singel och satt och samtalade med någon som jag visste hade samma inställning som jag, så hade jag inte haft några problem alls att dela med mig av mina tidigare erfarenheter...det har faktiskt hänt flera gånger, det var dock innan jag träffade min fru.

Beror väl också på hur man väljer att tolka just erfarenhet. Antal är ju inte mer än just en siffra. Kanske kan man säga att den som legat med 20 personer är mer erfaren än den som legat med 6 personer. Men vill man utveckla det så kan det ju likaväl vara så att den som legat med 20st personer endast har haft sex i missionärsställningen, medan den som legat med 6st personer kanske har prövat fler ställningar - och därmed är mer erfaren, och kanske vet mer om vad man gillar, vilka ställningar som känns mer, mindre, är skönare etc. Exempelvis...

Vem är då mest erfaren..?

Jag kan köpa din analogi med resor, men samtidigt kan jag också konstatera att många utvecklas. Jag och min sambo gillar sol och värme, när det gäller resor. Det visste vi bägge när det var dags att börja fundera på gemensamma resor. Min sambo var inte sååå förtjust i week-end resor till storstäder i början av vårt förhållande, eller det låg inte högt upp på listan iaf. Nu har det ändrats och vi har åkt på ett antal mysiga week-end resor till storstäder.

Så min poäng där är att erfarenhetsbaserad information, behöver inte nödvändigtvis diktera hur det ska se ut inför kommande resor, eller ens framtida sex-och samliv... *host*

Huruvida du skiljer dig åt från de flesta, kan jag inte uttala mig om. Snarare handlar det väl om att vi kan alla vara olika. Somliga kanske vill vet allt om sin partner, verkligen allt, andra kanske nöjer sig med mindre vetskap, somliga kanske inte vill veta saker som handlar om tidigare relationer, och somliga kanske inte vill delge vissa saker som handlar om tidigare relationer, vare sig det handlar om sex eller relationen i stort.

Givetvis är det så...men om den andre kategoriskt inte vill förmedla något överhuvudtaget så är det ju rätt svårt att få någon uppfattning om dennes erfarenhet, oberoende om vi pratar kvantitet eller kvalitet.

Sen pratar jag inte bara om den rena sexuella erfarenheten, utan allt som rör interaktion med partners. Det finns ju många som bara har haft en partner. De har ju inte tillskansat sig någon erfarenhet av hur olika relationer kan se ut. Om de då skulle bli singel senare i livet har de bara en referens. (Jämför med någon som bara rest till samma resmål hela livet.)

För mig kändes det bra att den kvinna som blev min fru hade haft relationer innan mig, för då visste jag att hon hade ett bredare perspektiv än om hon bara hade haft en enda relation innan.
Jag har aldrig påstått att den erfarenhetsbaserade informationen ska diktera någonting. Däremot anser jag att den kan ge en större förståelse för den andre.

Precis som du skriver att du och din sambo visste redan innan ni planerade första gemensamma resan att hon inte var så sugen på week-end-resor till storstäder. Ni hade väl pratat om det innan? Du kanske frågade sambon varför hon inte gillar den typen av resor...ifall hon hade dåliga erfarenheter av någon storstadsresa tidigare i livet? För jag har svårt att tro att du bara köpte en resa och så att säga "testade" henne...  

Självklart ska en relation utvecklas...men jag förstår inte riktigt varför information om  livet innan den inleddes skulle vara menligt för det. Jag kanske missförstår dig...

Återigen måste jag skriva att inser att analogin med resor haltar rejält pga att man ju självklart inte kan likställa resor med sex med avseende på respekt, integritet, skam och diverse andra djupt rotade känslor.

Precis som signaturen Ursula så tycker jag att det är gränslöst. Privat är privat.

Jag uppskattar inte heller när vänner berättar privata saker om sina respektive, eller om sina ex, även om det inte rör sex.

Tack TS, för en intressant tråd!

Jag och min fru vet allt om varandras tidigare sexliv, tidigare relationer, vilka de var, vad de hette, vad de gör nu, vad de gjorde då, vilka ställningar vi hade, vad vi inte gjorde, vilka platser vi hade det på, etc.

Varför har vi så hemskt brutit mot integriteten i detta och berättat sådana saker öppet för varandra? Är vi kanske gränslösa, moraliskt förkastliga personer?

Nej, jag kan inte minnas att jag skrev på något tystnadslöfte innan jag hade sex men mina ex. Jag kan inte heller se hur det kan skada dem, eller att de ens skulle bry sig om de fick veta.

Vi är heller inte gränslösa socialt eller har psykiska problem. Vi tycker det är viktigt att kommunicera och tror inte att det är farligt att prata om relationer, f.d. sexpartners, människor som vi attraheras av på jobbet idag, etc. Vi tror nog båda att öppenhet i en relation ger oss en större medvetenhet om vilka vi är, vilka vi var och vilka vi vill vara i framtiden. Det är ett ställningstagande som vi har gjort.

Jag tycker vår öppenhet har lönat sig och skulle inte vilja ha det på något annat sätt. Det är inte jobbigt för någon av oss att introducera nya sexleksaker, testa nya ställningar eller vilja det ena eller det andra. Dock har det kanske blivit lite för lite sex på den senaste tiden, men det har andra orsaker vill jag hoppas (Läs: barn)

Vi har inte heller upplevt att våra tidigare sexupplevelser har väckt obehag eller svartsjuka hos någon av oss. Tvärtom har det gjort att vi litar mer på varandra och behöver inte gå runt och undra vad den andre tycker.

När det gäller ditt problem, att det är lite friktion i ert sexliv så ser jag givetvis att det blir ett problem eftersom ni verkar ha haft svårt att kommunicera kring det. Men bra att ni kommit överens om att öppna upp en kommunikationskanal om ert sexliv och hur ni kan förbättra det! Jag tror att det handlar om att bara börja prata om det, och göra det så ofta att det till slut upplevs som en självklarhet. Blygheten och genansen kommer förstås slipas bort om det blir en vardaglig sak.

Tråkigt att hon inte vill öppna upp sig om sitt sexliv? Finns det andra ämnen förutom sex som hon också har låst sig kring? Hur förklarar hon sin låsta syn på sexet, kan hon t.ex. formulera i ord att hon skulle vilja kunna prata om det, eller tycker hon att det är privat, eller vad säger hon?

Jag tänker att du kan fortsätta vara dig själv och prata om dina tidigare sexuella erfarenheter, dra kopplingar mellan den personen du var då och nu, fortsätta vara öppen också med andra saker kring relationen som känslor och reflektioner kring den, så kanske hon till sist kommer smittas och bli mer öppen hon med. Om du visar att man faktiskt kan prata öppet om sex utan att tycka att det är något särskilt kan det ju hända att hon själv börjar tycka det också.

Men givetvis ska du respektera henne om hon säger att hon inte vill prata om en sak, men jag tycker att hon då kunde motivera varför. Om man inte kan prata om det intima när allt är bra, så kommer man sannolikt inte kunna göra det när det uppstår problem och när kommunikationen är det enda sättet att lösa dem.

Måste säga att TS i mitt tycke framstår som mycket märklig både i resonemang och oförmågan att förstå vad som är privata minnen och vad som är offentliga minnen.

Att skilja på vad som är privat och intimt är inte samma sak som att inte ha en avdramatiserad syn på sex och minnen runt sex.

Jag pratar gärna om sex och tidigare erfarenheter och vad jag tycker om och vad jag inte tycker om med min flickvän men det kan jag göra utan att tala om med vem, var och när och gå in på intima och privata detaljer.

Det jag känt och upplevt är min känslor och mina upplevelser och inget som jag talar om med någon inte ens med min flickvän.

För mig räcker det att säga nej en gång. Visar man inte respekt för mina gränser utan tjatar och ligger på då är det en person jag omedelbart skulle avsluta relationen med.

För mig är gränser heliga och okränkbara och jag har väldigt klara gränser för vad som är mitt privatliv och mina privata minnen och erfarenheter och vad som är vårt gemensamma liv och som tur är har jag en flickvän som är lika noga med sin integritet och vad som är privat.

Som svar på TS funderingar runt sina försöka att förstå sin fru är svaret enkelt. Hon har helt enkelt en integritet och en förmåga att skilja på vad som är privat och inte privat som TS saknar.