Frågan ställs alltför sällan så jag ställer den här i ett av världens rikaste länder där folk har extremt hög standard.
På vilket sätt skulle du kunna gå med på att sänka din vardagliga bekvämlighet och standard, om det gynnade miljön på sikt, och för framtida generationer?
Ta praktiska exempel som tex åka kollektivt, minska på elförbrukning, vatten, förändra din kost, bo mindre, åka mer tåg och mindre flyg och bil osv..
Jag flyger så mycket som möjligt, även om det är korta resor, som ex. Danmark. Fast det är dyrt, så bidrar mina slantar till att finansiera positiv utveckling i form av allt miljövänligare teknologi.
inom danmark?
Offra och offra...
Jag gör massvis som anses miljövänligt (källsorterar, odlar egna grönsaker, föder upp mitt eget kött, köper närodlat och ekologiskt, reser aldrig utomlands, inreder med ärvda möbler, använder kläder tills de går sönder, stylar aldrig håret eller använder smink) men exakt INGEN av de sakerna är en uppoffring utan bara så som jag gör, min livsstil, som jag offrat just ingenting för.
Det är en intressant fråga, för när jag funderar på det inser jag att jag faktiskt inte är beredd att offra särskilt mycket alls för miljön (som i faktiskt offra och göra sådant som är obekvämt för mig personligen).
Tygblöjor på ungen, räknas det? Det känns lite som en uppoffring varje gång han bajsat faktiskt.
Offra och offra...
Jag gör massvis som anses miljövänligt (källsorterar, odlar egna grönsaker, föder upp mitt eget kött, köper närodlat och ekologiskt, reser aldrig utomlands, inreder med ärvda möbler, använder kläder tills de går sönder, stylar aldrig håret eller använder smink) men exakt INGEN av de sakerna är en uppoffring utan bara så som jag gör, min livsstil, som jag offrat just ingenting för.
Det är en intressant fråga, för när jag funderar på det inser jag att jag faktiskt inte är beredd att offra särskilt mycket alls för miljön (som i faktiskt offra och göra sådant som är obekvämt för mig personligen).
Tygblöjor på ungen, räknas det? Det känns lite som en uppoffring varje gång han bajsat faktiskt.
Inget.
Åka kollektivt? Finns ingen kollektivtrafik där jag bor.
Åker sällan flyg privat, men de få ggr jag reser utomlands blir det flyg. Alla är inte sponsrade med en 60-miljoners segelbåt med egen besättning...
Mat: nop, äter svenskt kött varje dag, och avser att fortsätta med det. Att man i kraftigt överbefolkade länder inte kan äta lika mycket kött som vi är inte mitt problem.
Vatten förbrukas inte, det omsätts, och vi har rätt gott om det i Sverige.
Minska elförbrukning? Med dagens elpriser (dvs skatter) slösar man inte i onödan oavsett, men springer inte och kontroller att lampor är släkta stup i kvarten heller.
Bo mindre är inte aktuellt på många år ännu, men när barnen flyttat ut blir det nog så. Men det är mer en städgrej än klimatåtgärd.
Sverige har så otroligt liten del av de globala utsläppen, så ser ingen som helst anledning att göra mer än vad vi redan gör.
Nu är visserligen frågan inriktad på ens personliga liv och vardag så det är ju inte märkligt alls att folk svarar därefter.
Men jag tycker det är konstigt generellt att folk automatiskt börjar tänka på sin personliga konsumtion, och enbart på den när det talas om att offra saker för klimatet.
Hur många är beredda att offra tid, kraft och engagemang på gemensamma lösningar för miljön och klimatet ?
Som att organisera sig kommunpolitiskt för att få bort brasilianskt kött, det kött som belastar miljön och klimatet allra mest från kummunala verksamheter som skola och äldreomsorg?
Eller genom att engagera sig i en Rekoring, en lokal sammanslutning som ger fler människor möjlighet att på ett enkelt sätt kunna köpa lokalproducerade livsmedel.?
Finns förstås många fler exempel.
Men det är alltså inte att stå på torget på fredagar i de lokala FFF-manifestationerna jag tänker på utan att aktivt delta i mer konkreta lösningar på gruppnivå.
Att till exempel alternativ till palmolja i fler och fler produkter blivit allt vanligare och mer lättillgängliga är ju just ett resultat av ett engagemang på gruppnivå och inte av enskilda individers konsumtionsval.
Handlar det om en allmän individualisering av det svenska samhället att miljö- och klimatdebatten så ofta ensidigt fokuserar på vår individuella konsumtion och vår individuella livsstil?
Medlemsskap i politiska partier och fackföreningar har ju blivit allt ovanligare de senaste 10- 15 åren. Tror vi svenskar inte längre på att gå ihop i grupp och kämpa för konkreta gemensamma lösningar på problem?
Ber om ursäkt för ett långt inlägg, men detta är något av en hjärtefråga och samtidigt är jag dålig på att formulera mig koncist.
Jag är beredd att offra rätt så mycket. Någon gång kanske den dagen kommer då vi inte heller har något val. Ändringar jag gjort hittills i livet är följande (med reservation för att jag kanske glömmer något nu):
- Cyklar till vardags istället för kollektivtrafik eller bil. Men det händer ca fyra gånger i året att jag åker tåg, det händer att jag tar bussen om det t.ex. är snöstorm eller liknande, och det händer att jag lånar mina föräldrars bil om jag är på besök hos dem (de bor långt ute på landet där det inte finns kollektivtrafik och där det skulle ta ett par timmar att cykla till närmaste stad).
- Äter inte kött, mjölk och ägg (också av djuretiska skäl). Gör mitt bästa för att undvika livsmedel som importerats till Sverige via flyg (t.ex. sockerärtor och en del exotiska frukter). Låter bli att handla livsmedel som jag vet är väldigt resurskrävande att odla, t.ex. avokado. Köper inte produkter som innehåller icke-certifierad palmolja (även om det kanske mer handlar om djuretik och miljö, snarare än klimat).
- Sopsorterar.
- Flyger inte. Men reser ibland, men då med tåg.
- Har börjat ändra mina konsumtionsvaror ganska mycket med avseende på hur mycket jag konsumerar. Har börjat handla mer kläder på second hand, har börjat laga trasiga kläder och saker så gott jag kan istället för att köpa nytt, har börjat leva mer minimalistiskt och försöker klara mig med sakerna jag har istället för att hela tiden köpa nytt.
Vad jag vill bli bättre på är framförallt följande:
- Att använda mindre vatten. Jag tycker framförallt att jag tar för lång tid på mig att duscha och det är något jag borde bli bättre på.
- Att konsumera färre klädesplagg. Jag har alltid varit klädintresserad men mitt mål är att bara köpa ca 3-5 nyproducerade klädesplagg (som inte är typ trosor och strumpor) i året. Men då krävs det lite mer ansträngning från min sida.
- Att bli ännu bättre på att handla klimatsmart mat. Det som står i vägen just nu är framförallt okunskap. Jag vill veta mer om hur jag bör handla för att det skall vara klimatsmart.
När det gäller barn så är jag tudelad. Jag har inga barn i dagsläget, men vill gärna ha ett barn i framtiden. Å ena sidan tänker jag att orsaken till att barn anses vara så negativt för klimatet är för att barnen anammar våra dåliga vanor. Ju fler människor, desto sämre är det för klimatet, så länge vi lever som vi gör i dagsläget. Å andra sidan är jag väl något av en optimist, antar jag, för jag hoppas att vi en dag lär oss leva på ett hållbart sätt, så att vi inte måste utrota oss själva för klimatets skull.
Jag har börjat studera livsmedelsteknik med förhoppningen om att en dag kunna vara med och utveckla klimatsmarta livsmedel. Jag tror ju nämligen att lösningen på klimatproblemet kommer att ha med teknik att göra. Det verkar naivt att tro att vi som art, på en omfattande, global nivå, kommer att vara beredda att offra en hög livskvalitet för klimatets skull. Med hjälp av teknik kan vi förhoppningsvis kombinera en hög livskvalitet med en hållbar livsstil. De val jag gör i dagsläget (som att utesluta kött) gör jag främst för att skynda på utvecklingen genom att sätta press på marknaden att investera mer i klimatsmarta produkter. Som enskild individ kan jag inte påverka särskilt mycket, men förhoppningen är ju att man samtidigt inspirerar andra att göra samma sak.