Frågan ställs alltför sällan så jag ställer den här i ett av världens rikaste länder där folk har extremt hög standard.
På vilket sätt skulle du kunna gå med på att sänka din vardagliga bekvämlighet och standard, om det gynnade miljön på sikt, och för framtida generationer?
Ta praktiska exempel som tex åka kollektivt, minska på elförbrukning, vatten, förändra din kost, bo mindre, åka mer tåg och mindre flyg och bil osv..
Gjorde ett långt test härom året som visade att jag redan lever på ett hållbart sätt. Vi kör inte bil i vardagen, äter inte kött, köper begagnat och ekologiskt, överkonsumerar inte, är sparsamma med elen, bor i flerfamiljhus mm. Det vi skulle kunna göra är att ta tåget de gånger vi hälsar på släkten. Men då kan vi inte åka iväg någonstans när vi är där och de måste köpa bilbarnstolar för att kunna hämta oss på stationen. Så det är tveksamt om jag är beredd att offra det faktiskt.
Däremot skulle vi kunna anstränga oss och köpa svenskodlade bönor som vi kokar och fryser in istället för de amerikanska vi nu köper i pappkonserv.
Att sänka standarden är riktigt jobbigt. Jag kämpar med att inte höja den, men även det är svårt. Även om jag fortfarande bor i flerfamiljshus, sopsorterar nitiskt, inte har bil, aldrig flyger etc. så konsumerar jag ändå på en helt annan nivå nu än när jag var fattig student. Det var mycket lättare att spara på jordens resurser när plånboken var tom.
Förutom att få världen att enas om ett gemensamt och världsomspännande 7-årigt födelsestopp; det bästa man kan göra för klimatet är att skaffa så få barn som möjligt med sin partner, samt att uppmana andra att göra samma sak; det är den mest effektiva lösningen, och den lösning som ger det absolut snabbaste och mest positiva resultatet för både klimat och miljö. ... Med vänlig hälsning, Pentra
Det håller jag absolut inte med om. Billiga alternativ är ofta mer miljöskadliga än dyrare och håller ofta betydligt kortare tid så att nytt måste köpas. Jag har också varit fattig, under flera års tid och min konsumtion var betydligt mer miljöskadlig då än nu.
Då storkunsumerade jag Gorbyspiroger och små panpizzor eftersom det var billigt, vill inte tänka på vad köttet i dem kom ifrån, men det var knappast svenskt.
Sådant skulle jag aldrig äta idag, när jag har andra valmöjligheter. Jag äter ofta annat än kött, men när jag köper kött blir det antingen svenskt viltkött, som faktiskt är klimatneutralt enligt Naturskyddsföreningen eller KRAV-märkt kött från någon gård inom några mils radie. Sådant kunde jag bara drömma om när jag var fattig.
Då köpte jag i princip alla mina kläder hos billiga kedjor och kvaliteten och livslängden på dem blev därefter. Herregud, vad tror man att man får för pengarna om man köper ett par jeans för 199 eller en tröja för 49? Och det var ingen idé att ge kläderna till återvinng heller när de spruckit i sömmarna en gång för mycket, eftersom jag själv har arbetat på en av de större second hand-kedjorna visste jag att de inte ville ha trasiga kläder ens för att skänka till välgörenhet utan att sådant kasseras direkt. Nu kanske det finns bättre system för att återvinna själva textilierna och använda dem till något annat, men det fanns det inte då. Oavsett vilket så är det inte klimat-och miljövänligt med vardagskläder som blir förstörda så att de inte går att använda redan efter tio tvättar.
På hösten /vintern köpte jag billiga stövlar i miljöovänligt PU.material och hade jag tur höll de en vinter men oftast fick jag köpa nya efter tre månader eftersom de slets ut så snabbt.
Min garderob idag är helt annorlunda. Jag har en baddräkt som varken blekts eller förlorat passform trots att jag använt och tvättat den minst en gång i månaden i två år Jag har skinnstövlar som hållit tre vintrar. Jag har finbyxor, kjolar och kavajer jag haft i sju år. Jag har en hög trosor som visserligen kostade 250 kronor styck i inköp men som hållit sig snygga i fem år och efter oräkneliga tvättar.
Jag skulle kunna fortsätta gå igenom område efter område, elektronik, barnvagnar, husgeråd, möbler... men jag tror att jag redan fått fram vad jag vill säga.
Att vara fattig är inte bara dyrt, det är ofta miljöovänligt också
Och det här med bil:
Även om jag inte hade bil själv när jag var fattig så bad jag ofta någon i min omgivning om skjuts till stormarknaden och det blir ju knappast mer miljövänligt för att det inte var jag som körde bilen eftersom personerna som körde aldrig hade gjort de där bilresorna om det inte varit för mig. Det var liksom inte så att jag passade på att hänga med när de änså skulle till Willys eftersom de skulle aldrig ha kommit på tanken att handla där själva.
...och Billypizzor kostar dubbelt så mycket som ärtsoppa, räknat per kcal.
Hela asien kanske... så vi gör skillnad på riktigt.
...och Billypizzor kostar dubbelt så mycket som ärtsoppa, räknat per kcal.
Jag offrar ganska mycket pengar till flygbiljetter och hotell för att ta mig till platser med ett varmare klimat.
Snart bär det av söderut igen, tredje gången i år!
