Mår dåligt av att amma.

Hej

För några veckor sedan fick jag mitt första barn.

Direkt efter förlossningen la dom upp honom på mitt bröst och sa att jag skulle ge honom bröstet.

Även om jag under tiden jag var gravid känt mig lite tveksam och obekväm kring det här med amning så tänkte jag inte så mycket på det där och då utan jag gav honom bröstet.

Det var ingen som tittade att han hade rätt sugteknik eller så vilket ganska snabbt resulterade i såriga bröstvårtor. Dagen/natten efter förlossningen försökte jag amma flera gånger och varje amning var verkligen en pina. Det var som att gå igenom ännu en förlossning, utan att överdriva. Det gjorde så ont!

De sista dagarna på BB fick jag i alla fall pumpa och ge i kopp för att få vila bröstvårtorna lite. Jag fick även testa att amma med amningsnapp vilket kändes lite bättre.

Nu dom senaste veckorna hemma har jag mått så himla dåligt. Nästan varje gång jag ska amma gråter jag och har ångest. Jag ammar fortfarande med amningsnapp men det gör ändå ont, framför allt i ena bröstet. Jag pumpar även och ger på flaska. Vi ger också ersättning då vår pojke inte blir helt nöjd på bara bröstmjölk.

På fem dagar har jag fått mjölkstockning och hög feber tre gånger vilket inte gjort  saken bättre. Trots att jag pumpat/ammat regelbundet, duschat varmt, masserat, haft på värmekudde...

Jag vet att bröstmjölk är det "bästa" för barnet och det är därför jag fortsätter. Men det känns inte alls så där underbart och mysigt att amma som alla säger. För mig är det mer en ångestfylld situation som jag fasar inför och funderar nästan på att sluta och bara ge ersättning... Hur ska jag klara det här i flera månader till liksom?!

Jag känner mig låst och vågar inte ta mig ut för tänk om han blir hungrig mitt i alltihop och jag måste slänga fram bröstet vilket jag inte är bekväm i.

Samtidigt mår jag dåligt över att jag känner just så här när jag ammar och att jag inte får det att fungera. Känner mig som en dålig mamma :(

Är jag hemsk som funderar på att gå över helt till flaska och ersättning istället?

Jag vet inte riktigt vad jag vill få ut av det här inlägget. Lite stöttning kanske? Någon som känner/har känt lika dant? Ska man må så här dåligt av att amma?

Eller är jag helt ensam i det här? :(

Hur går det, TS?

Jag tycker även att du ska prata med din bvc-sköterska om hur du känner, det låter lite som att det kan vara en förlossningsdepression på g (eller i grunden).

Tack ännu en gång för alla tips och stöttande svar!

jag har beslutat mig för att sluta amma och det känns bra. Är bara lite nojig ifall om min pojke får ex öroninflammation i framtiden. Då kommer jag säkert att anklaga mig själv för att jag inte ammat... Men det är ju som några av er säger - vissa ammade barn blir oftare sjuka än flaskmatade barn och tvärt om så det är ju lite av ett lotteri.

I tisdags när jag var på BVC tog jag lite försiktigt upp det här med amningen och att jag har skuldkänslor och ångest/är ledsen men sköterskan verkade inte uppmärksamma det särskilt mycket. Men det kan bero på att jag inte var tillräckligt tydlig.

Vad tråkigt att amningen inte fungerade men vad bra att ersättning finns. Det är möjligen så att det här med att bröstmjölk är det bästa för barnet stämmer men det betyder inte att amning är det bästa. Mår du dåligt av att amma eller inte vill amma för att du bara inte vill så slutar du. Punkt. Vad andra tycker om det är helt ovidkommande, det är som sagt ditt beslut.

Sedan gällande öroninflammationer så tänkte jag bara komma med en personlig anekdot. Jag har ammat mina barn länge. Långt över genomsnittet länge. 2 av 3 har varit öronbarn. 

Tack ännu en gång för alla tips och stöttande svar!

jag har beslutat mig för att sluta amma och det känns bra. Är bara lite nojig ifall om min pojke får ex öroninflammation i framtiden. Då kommer jag säkert att anklaga mig själv för att jag inte ammat... Men det är ju som några av er säger - vissa ammade barn blir oftare sjuka än flaskmatade barn och tvärt om så det är ju lite av ett lotteri.

I tisdags när jag var på BVC tog jag lite försiktigt upp det här med amningen och att jag har skuldkänslor och ångest/är ledsen men sköterskan verkade inte uppmärksamma det särskilt mycket. Men det kan bero på att jag inte var tillräckligt tydlig.

TS du är inte ensam! För mig tog det 1 månad innan amningen funkade.

Började precis som du med fel tag och blodiga bröstvårtor. Därefter fick jag infektion i båda brösten som ingen upptäckte. Fick tillslut medicin efter hjälp på Amningsmottagningen och därefter funkade allt perfekt!

Jag förespråkar amning! Inte för att barnet inte klarar sig på ersättning utan för att det är så praktiskt för småbarnsföräldrar. Mat alltid nära till hands, rätt temperatur och slippa all disk. Kunna lägga barnet till bröstet på natten istället för att få upp och härja, värma etc.

Men om du känner att detta inte är din grej så gå över till flaska. Men rekommenderar verkligen amningsmottagningar.

Ja, det är verkligen olika. För mig har amningen varit det enkla. Det tar 10 sekunder att få igång amningen på natten och minst 5 minuter att blanda ersättning. Men det är inte det värsta. Om jag ammar min son medans han är nyvaken så somnar han om. Om han får hänga med ner till köket och blir vaken så tar det ofta 2 timmar att söva honom igen mitt i natten. Så, amma 10 minuter och sen somnar vi båda om eller 2 timmars vaggande...

Men om amningen inte funkar så är det självklart inte så enkelt. Undrar bara om ni som ger ersättning har de problemen med att få barnet att somna om mitt i natten?

Vi gav ersättning ( förutom amning) sonens första veckor och det var en mardröm om nätterna.

Ja, det är verkligen olika. För mig har amningen varit det enkla. Det tar 10 sekunder att få igång amningen på natten och minst 5 minuter att blanda ersättning. Men det är inte det värsta. Om jag ammar min son medans han är nyvaken så somnar han om. Om han får hänga med ner till köket och blir vaken så tar det ofta 2 timmar att söva honom igen mitt i natten. Så, amma 10 minuter och sen somnar vi båda om eller 2 timmars vaggande...

Men om amningen inte funkar så är det självklart inte så enkelt. Undrar bara om ni som ger ersättning har de problemen med att få barnet att somna om mitt i natten?

Vi gav ersättning ( förutom amning) sonens första veckor och det var en mardröm om nätterna.

Ja, det är verkligen olika. För mig har amningen varit det enkla. Det tar 10 sekunder att få igång amningen på natten och minst 5 minuter att blanda ersättning. Men det är inte det värsta. Om jag ammar min son medans han är nyvaken så somnar han om. Om han får hänga med ner till köket och blir vaken så tar det ofta 2 timmar att söva honom igen mitt i natten. Så, amma 10 minuter och sen somnar vi båda om eller 2 timmars vaggande...

Men om amningen inte funkar så är det självklart inte så enkelt. Undrar bara om ni som ger ersättning har de problemen med att få barnet att somna om mitt i natten?

Vi gav ersättning ( förutom amning) sonens första veckor och det var en mardröm om nätterna.

Min son sover hela nätterna från att han var cirka två månader. Oftast 23-09. Ersättningen gör jag på kranvatten som värms 30-40 sekunder. Sätter i rätt antal mått pulver, skakar flaskan. Byter alltid blöja innan måltiden, sätter mig i soffan med honom.

Matning + rapning tar 45 minuter om jag vill bara säker på att han inte kräks. Sedan brukar han somna om cirka 2 timmar så då lägger jag honom i sängen och får tid att göra saker här hemma. Det hela är ju inte så omständigt då man sovit hela natten.