Såhär i efterhand vet jag inte om det var lustgasen som gjorde att jag snackade som jag gjorde, eller om det var smärtorna som gjorde att jag förlorade omdömet lite...Nåväl, när jag beordrat barnmorskorna att tillkalla narkosläkaren för EDA, tänkte jag att nu måste jag skärpa till mig och inte säga något dumt! (Hade nog denna tråd i åtanke lite..) När han väl kommer och ska rädda mig, tar BM och sambon tag i mig så att jag kan sitta på sängkanten, varpå jag klart och tydligt deklarerar att "jag har aldrig varit schåå häär full"!
Läkaren lovar effekt inom 10 minuter. Jag tillhör givetvis det fåtal som inte EDA:n funkar på, så efter ytterligare en eller två timmars plågor får jag nog; " fattar ni att jag håller på att dö här? Ni tar hit en läkare NU, för jag SKA ha kejsarsnitt"! Jodå, in kommer så småningom en ( i mina ögon) läkarlegitimerad gubbjävel och tittar oförstående på mig. Där ligger man helt utslagen och sluddrar och ska försöka övertala denna människa att rädda en - inte så jäkla lätt att vara övertygande. Jag erbjuder honom dock att landstinget minsann kan fakturera mig på kejsarsnittet och att jag skriver på vilket papper som helst i "hela världen", bara jag får ett snitt! "Alltså jag förstår om jag inte verkar så trovärdig, bara för att jag sluddrar så mycket, men jag håller faktiskt på att dö". Läkaren säger bara kort "nej", och sedan är han ute ur rummet.
På något vänster lyckas jag iallafall komma fram till krystvärkarna, även om det kändes som en evighet.... Jag har inte ätit eller druckit på 12 timmar, så barnmorskorna är ganska angelägna om att jag får i mig något. Uskan kommer fram med ett glas, varpå jag fräser "jag är fan här för att föda barn, inte dricka juice"! Tar dock och gurglar med lite vätska, och spottar sedan ut den på henne...hehe, trevligt liksom. När det sedan är dags att krysta skriker jag "nu tar ni fram sax och sugklocka, för den här ungen ska ut NU"! BM föreslår istället att jag åtminstone ska prova att krysta. Bebisen kom ut utan ovanstående redskap...Det första jag frågar är om jag bajsade på mig, men det hade jag tydligen inte gjort... Efteråt låg jag kvar och sög i mig av lustgasen, och jag vet inte hur många gånger jag upprepade " fattar ni, jag är bäst!!!" Alla i rummet höll lydigt med...
Jag som trodde att jag skulle vara blyg och kontrollerad under förlossningen, blev istället en liten bitch, hehe. Bad om ursäkt några timmar senare, men de sa att de var vana.
envisades med att typ åka ut 2cm o sen glida in 1cm igen. Jag blev skitförbannad och vrålade till bm
