Det verkar som många tror att alla har lika lätt att få jobb som ni som redan bor i storstadsregionerna, är unga, kan flytta med några dagars varsel och kan och vill frisera sanningen bara för att få ett jobb.
Är man medelålders med villa och allt annat och råkar ha bosatt sig i Dalsland som jag och familjen gjort. Och dessutom har man varit så dum att man stannat 23 år på samma företag och inte ens har godkänd gymnasieskola men har blivit en bra specialist inom detta område som man då jobbat inom.
Jag har läst igenom hela den här tråden innan jag skriver detta. Känslan jag får är att många som skriver här är unga <30 år och fortfarande är helt friska, eftersom ni verkar vara totalt empatilösa och har gått på denna politik "att alla som är arbetslösa fuskar och är parasiter". Jag snart jobbat längre än vad ni levt, så vad vet ni om att bli utsliten och ratad av arbetsgivaren, enbart för att du inte längre orkar köra i samma tempo och att väldigt många jobb har förändrat sig något kopiöst på denna tid. Både när det gäller innehåll och säkerhet/miljö.
Jag kanske inte vill slänga bort allt som man byggt upp under de senaste 25 åren med ordnad ekonomi, villa, vänner bara för att flytta 20-50 mil bara för att få ett vikariat eller praktikplats på några månader och sen är man arbetslös igen. Flytta ifrån familj och veckopendla, då kan jag lika gärna sluta leva helt.
För även i storstadsregionerna är det dåligt med jobb till 45+ som inte är helt friska och inte har någon utbildning och många säger att det bara är att studera men efter 45 blir CSN lånen/bidrag kortare. Sen får du inte låna om du är över 54 år.
Så det blir svårare att få en vettig utbildning (skola om sig till ett nytt yrke) som gör att det är värt studieskulderna som ska betalas på relativt kort tid om man jämför med yngre studerande.
Alltså får man ett jobb som gör att man kan leva på med dessa studielån som ska betalas innan du fyller 60 år?
Här är det räknat på 3.5 år studier, eftersom för många i min sitts måste läsa upp olika ämnen för att kunna gå på högskolan eller KY
45-åring
Antal år att betala 11 år
Din skuld efter studierna (9 januari 2015) 209 545 kronor
Expeditionsavgifter 1 320 kronor
Ränta 27 223 kronor
Du kommer sammanlagt att betala (inklusive avgifter och ränta) 238 088 kronor
50-åring
Antal år att betala 6 år
Din skuld efter studierna (9 januari 2015) 181 943 kronor
Expeditionsavgifter 720 kronor
Ränta 13 896 kronor
Du kommer sammanlagt att betala (inklusive avgifter och ränta) 196 559 kronor
Alltså samma årskostnad som ett vanligt lån på 200 000 på väldigt kort återbetalning
Så för många äldre känns inte studier som ett reellt alternativ.
– Du hoppas du klarar studierna den här gången, det gick ju inte så bra sist gång
- Att du får ett jobb som gör det möjligt att betala lånet, och att du får behålla anställningen.
För risken är stor att du kommer ut och fortfarande är arbetslös men du ska betala tillbaka flera tusen mer per månad.
taget från CSN blanketten
------------------------------------------------------------------------------------------------------------
För dig som fyller 45 år eller är äldre
Från det år du fyller 45
kan du inte få studielån
i lika många veckor som förut.
Tabellen visar hur många veckor du kan få
studielån när du börjar studera vid en viss ålder.
Räkna med de veckor du studerat tidigare med studielån.
Tidigare lån för att studera på grundskola
behöver du inte räkna med.
Om du har studerat tidigare på gymnasium
och tagit lån, ska du räkna med hälften av de veckorna.
Om du börjar studera det år du fyller 45 år.............220 veckor
Om du börjar studera det år du fyller 46 år.............200 veckor
Om du börjar studera det år du fyller 47 år.............180 veckor
Om du börjar studera det år du fyller 48 år.............160 veckor
Om du börjar studera det år du fyller 49 år.............140 veckor
Om du börjar studera det år du fyller 50 år.............120 veckor
Om du börjar studera det år du fyller 51 år.............100 veckor
Om du börjar studera det år du fyller 52 år...............80 veckor
Om du börjar studera det år du fyller 53 år...............60 veckor
Om du börjar studera det år du fyller 54 år...............40 veckor
-----------------------------------------------------------------------------------------------
Sen klarar alla inte att bo i stan, själv får jag astma och luftvägsinfektioner av för mycket avgaser.
Säljjobb, ja ifall man slipper "ljuga", lura på folk saker de inte egentligen vill ha. Men det verkar inte vara många säljjobb där ärlighet och kundtillfredställelse
Så det många säger "gilla läget" betyder det att folk ska vara tvingade till att bli sjuka för att alla ska jobba?
eller att man ska börja städa, jobba inom snabbmatskedjorna fast man redan har förslitningsskador från industrin och kommer i bästa fall klara dessa jobb i några månader innan man blir sjukskriven igen.
Många har hänvisat till att det finns jobb inom dessa branscher, det gör det men orsaken är ofta att det var någon eller några som har fått gå/gått frivilligt och är nu arbetslösa igen, så det är inga nya jobb som minskar arbetslösheten.
Lite siffror om arbetslösheten.
AF påstås ju att ha mellan 20-33% av jobben, de redovisar ca 48 000 jobb nu (sen hur många av dem som är heltid med vettig lön(>11000kr netto) vet jag inte).
150 000 - 240 000 arbeten finns tillgängliga enligt denna hypotes, men det finns mellan 400 000 - 700 000 arbetslösa.
så till mellan 160 000 och 450 000 personer finns det inga jobb till i nuläget, hur man än vänder och vrider på det och det är detta regeringen har velat oavsett parti sen 90-talet, eftersom "hungriga vargar jagar bättre".
Fast ena blocket dolde det med AMS-jobb/förtidspensioner och nuvarande med JUG/fas3. Men grundproblemet kvarstår, DET FINNS INTE JOBB SÅ DET RÄCKER TILL ALLA, och alla vill dölja detta faktum för folket.
En stor del av jobben som är lågkvalificerad har försvunnit till Kina/asien, och utan arbetare behövs det inte lika många arbetsledare/tjänstemän och denna utveckling lades grunden till under novemberrevolutionen 1985 med avregleringen av banker och att finans sektorn fick expandera till helt monstruösa proportioner, som är grunden till både penningflykt och att många företag har försvunnit. Så ska vi skylla på någon så är det väl näringsliv och finanssektorn som flyttar pengar till utländska konton eller sina egna fickor, egentligen så kan man påstå att de förskingrar Sveriges kapital som tillhör befolkningen och detta med de senaste 20-års regeringar godtycke.
Så sluta jaga de olyckliga som är arbetslösa/sjuka eftersom de bara är symptomen på ett sjukt samhälle och fundera på om det kanske är dags för ett system där alla har en grundtrygghet utan motkrav, där alla kan bidra med det de klarar av och kan, istället för att bli ratade av samhället och utpekade som parasiter.
Pengar finns om vi kan börja behålla dem i landet.
Men det kräver ju utbyggnad av ekorotel och skattemyndigheten som särskilt borgarna har varit pigga på att skära ner.
Sluta tyck en massa saker innan ni har tillräckligt med fakta. För vissa verkar alltid vilja skylla på enskilda personen.
Enligt det resonemanget så kan man ju till och med få en sak som judeutrotningen att vara deras eget fel, "de kunde ju ha flyttat i tid, till länder som de hade varit säkra i".
Dumt exempel, men vissa tror att alla har samma möjligheter att kunna utveckla sig, och gör de inte det så måste det ju vara deras fel.
Det värsta är att de som har haft tur eller kommer i gräddfilen, vill gärna att det är så enkelt för då slipper de själva fundera på vad som kan hända om lyckan vänder.
Blev icke önskad av arbetsgivaren i dec 2008 efter ha jobbat där i 23 år, pga. av förslitningsskador . Som en del av rehabiliteringen blev man skickad på stationer som helt friska inte ens vill köra. Så då kunde de ju säga upp mig eftersom de” inte kunde” erbjuda jobb som jag kunde klara av.
Lite roligt med tanke på att man har skött hela avdelningar och utrustningar för många miljoner och även omprogrammeringar av utrustningen.
Så att vara en ratad industriarbetare utan någon formell utbildning och 45+och kanske en bristande social kompetens med gammalt hedersbegrepp, då är man iskall på dagens arbetsmarknad
Sen råkar man då bo i fel del av Sverige som är baserad på fordonsindustrin i en kommun där 10 % av befolkningen försvunnit på 2 år (alla yngre flyr).