Skaffa barn för man är uttråkad?
Jag är en tjej på 30+, gift med en toppenkille, har ett kul jobb där jag arbetat i fem år, vi bor stort, bra kontakt med vänner och familj, har rest och festat för en livstid etc. Allt det där som man brukar se som fördelar när det gäller att få barn, menar inte att låta skrytsam! Så det praktiska är på plats, men jag har ingen barnlängtan. Alls. Gillar barn och barn verkar gilla mig, så det är inte så att jag är anti barn på nåt sätt. Önskar jag kunde känna av den där biologiska klockan, då vore beslutet enklare. Nu är jag nöjd men uttråkad liksom, allt rullar på i samma bekväma hjulspår. Bekvämt men tråkigt. Längtar efter något meningsfullt. Är barn svaret på denna vardagstristess eller är det en dum anledning att försöka få barn?