Anonym (Hemmafru) skrev 2017-09-14 13:42:22 följande:
Ja eller så kan man fråga istället för att komma med massa förutfattade meningar?
Har levt med honom sen jag var 15 och aldrig jobbat. Där och då hade jag inga tankar på sånt alls, var bara glad att ha tagit mig hemifrån, sen har det bara fortsatt så.
Har genom åren försökt prata om det, men han är en mästare på att slingra sig ur det så jag glömmer vad det var jag ville komma fram till. Testat att skriva brev för att ha chansen att prata till punkt, det svarar han oftast inte på, utan "vi pratar om det ikväll".. Och så blir det samma sak igen.
Jag mår inte bra här, jag måste ta mig härifrån, men det är inte så lätt när allt känns oöverstigligt.
Börja bena ut saker:
Du måste kunna försörja dig efter skilsmässan och du måste ha någonstans att bo. Vad kan du jobba med? Vad har du för utbildning? Börja redan nu leta efter alternativ. Kanske kan du söka in till en utbildning nästa vår?
Hur ser bostadssituationen ut där du bor? Vid skilsmässa ska du som sagt ha hälften av allt, och då får du förhoppningsvis pengar att köpa en bostadsrätt för.
Eftersom du ändå inte har eget jobb och egen bostad nu, kan det vara klokt att söka sig till en annan kommun, för en helt färsk start.
Som sagt, jurister kostar, men du kommer ju att få pengar.