Anonym (Sara) skrev 2019-07-10 14:17:37 följande:
Det är intressant att få läsa era tankar men många av er skriver om mor-och farföräldrar som jag sa att vi skulle bortse ifrån just pga att majoriteten av mor-och farföräldrar har och vill ha en nära relation med barnbarnen. (Och kanske är "skyldiga" lite mer än andra släktingar.)
Men är det lika självklart att din bror/svåger/svägerska/kusin/syster ska ställa upp och ta hand om barnen under 1-2 veckor? Är inte det ett privilegium om du får skicka dit barnen? Många av er skriver om mindre barn men jag tänkte mer på barn mellan 10-18 år och inte små barn.
Tänk er också att ni inte byter barn och veckor och på så vis gör varandra en tjänst utan att det bara är din släkting som ställer upp men att du inte behöver göra en tjänst tillbaka.
Det beror ju helt på vilken relation man har. Millimeterrättvisa är en märklig inställning tycker jag. När jag tar emot mina barns kusiner ser inte jag det som att jag gör kusinerna eller deras föräldrar en tjänst, och inte heller tycker jag att de är skyldiga mig något efter det.
Om något av min mans syskon som vi inte träffar lika ofta och/eller inte har lika nära relation med, skulle behöva att någon tog hand om deras barn ett tag, kanske jag skulle se det som att vi ställde upp, men gladeligen. Man hjälper varandra, liksom. Om jag inte ställer upp för andra som behöver min hjälp, varför skulle jag hoppas på att i min tur få hjälp när jag behöver det?
Men, skulle min bror inte ens säga tack, eller inte fråga i förväg om de eller de veckorna passar oss, eller på annat sätt inte bete sig respektfullt, då skulle det nog inte vara lika självklart att hjälpa. Det handlar som sagt om vilken relation man har.