Dålig tonårssömn kan öka risken för nervsjukdom

För lite och för dålig nattsömn i tonåren är kopplat till ökad risk att drabbas av nervsjukdomen ms senare i livet, enligt en ny svensk studie.
– Ytterligare en anledning att hjälpa tonåringar att värna sin sömn, säger forskaren Torbjörn Åkerstedt.

Tonåringar sover allt sämre och digitala vanor ses som en bidragande orsak. Arkivbild.

Tidigare forskning har visat ett samband mellan skiftarbete och ökad risk för ms, särskilt när det gäller skiftarbete i tonåren. Nu ville forskarna gå vidare och undersöka den eventuella kopplingen mellan störd sömn och den kroniska sjukdomen.

I studien har drygt 2 000 svenska patienter med ms jämförts med runt 3 100 kontrollpersoner ur resten av befolkningen som matchats till kön och ålder. Deltagarna fick svara på frågor om sina sömnvanor bakåt i tiden, hur länge de sovit och hur de skattade sin sömnkvalitet på en skala.

Det visade sig att personer som uppgav att de sov mindre än sju timmar per natt under tonåren löpte högre risk att drabbas av ms jämfört med dem som uppgav mellan sju och nio timmar. Även kvaliteten på sömnen påverkade risken att insjukna.

– Sambanden var väldigt tydliga, säger Torbjörn Åkerstedt, professor vid institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska institutet.

Påverkar immunförsvaret

Han är en av forskarna bakom studien som publiceras i tidskriften Journal of Neurology Neurosurgery and Psychiatry.

Studien kan inte slå fast ett orsakssamband, det skulle även kunna vara så att neurologiska skador bidrar till dålig sömn snarare än tvärtom. Samtidigt vet man att bristande sömn påverkar kroppens immunförsvar och inflammatoriska processer som kan bidra till att bryta ner nervceller.

Dålig sömn ökar även risken för exempelvis depression och ångest. Samtidigt är otillräcklig eller störd sömn ett ökande problem bland tonåringar, där digitala vanor och aktivitet på sociala medier nära inpå läggdags anses ha ett finger med i spelet. Att ha mobilen liggande på sängbordet gynnar knappast nattsömnen.

– Längre bakåt i tiden, på 1970 och 80-talet, sov ungdomar ganska bra. Men på 1990-talet började problemen öka och nu är tonåringarna ikapp oss vuxna när det gäller dålig sömn. Framför allt har flickorna problem, säger Torbjörn Åkerstedt.

Ljusbehandling kan hjälpa

Att sova så kort som under sju timmar är ovanligt i tonåren, då man oftast sover uppåt tio timmar per natt, enligt Åkerstedt.

– Om en tonåring sover så lite så är det något av en varningssignal.

Torbjörn Åkerstedt framhåller att det finns flera fördelar med att behandla sömnproblem hos tonåringar på ett tidigt stadium.

– Till exempel kan ljusbehandling hjälpa för att komma till rätta med sena vanor, som vi vet har samband med sämre sömn, säger Torbjörn Åkerstedt.

Ljusbehandling går ut på att man utsätts för kraftigt ljussken till exempel på morgonen för att påverka dygnsrytmen.