När ditt barn inte vill äta fast föda

Rätt tid för start

1. När barnet ammas:

Socialstyrelsen rekommenderar att spädbarn bör få modersmjölk som enda näring under de första sex levnadsmånaderna. När spädbarnet är sex månader gammal, bör fast föda gradvis introduceras som tillägg till modersmjölken, så att behovet av energi och näringsämnen täcks upp. En del barn kan be behov av fast föda före sex månaders ålder, men introduktion bör ske tidigast vid fyra månaders ålder.

2. När barnet får modersmjölksersättning:

Om din baby inte får modersmjölk, kan han introduceras till fast föda vid 4-6 månaders ålder, enligt socialstyrelsens rekommendationer.

Ätfärdigheter behöver tränas upp

Men vad gör du om din baby visar stor skepsis till den nya maten?

— Barnets kosthållning ska gradvis utveckla sig från att bara bestå av modersmjölk eller ersättning till att bli mycket mer varierad. Var beredd på att tillvänjningen till fast föda kan gå ganska sakta. Och bli inte förtvivlad om maten kommer ut ur barnets mun igen. De flesta barn behöver tid på att öva upp ätfärdigheterna i början. Om barnet inte vill smaka på fast föda kan du vänta några dagar innan du försöker igen, säger näringsfysiolog Ingvild Steen Nøding.

LÄS OCKSÅ: Så vet du om babyn äter tillräckligt

Ny mat behöver helst erbjudas upprepade gånger innan barnet tycker om det.

Introduktion av fast föda är en gradvis tillvänjning och allt eftersom kommer barnet börja att äta mer mat. Börja därför med små smakportioner, där nya matvaror introduceras en efter en.

Tvinga aldrig barnet att äta!

— Generellt bör man undvika att tvinga mat i barnet, säger Steen Nøding.

Hon får stöd av näringsfysiolog Caroline Heggen.

— Tvinga inte in mat i en stängd mun, det gör att barnet vägrar mer, säger hon.

Det är stora individuella skillnader

Steen Nøding förtydligar att det alltid kommer vara individuella skillnader i ätutvecklingen hos barn. En del börjar med fast föda tidigt, andra börjar sent. En del barn använder lång tid för att vänja sig vid ny mat, andra använder kort tid. Medan några barn är nyfikna och ivriga på maten, kan andra vara skeptiska och små i maten.

— Allt detta är normalt. Visar barn litet intresse för att bli introducerade till fast föda eller äter väldigt lite, är det klart att man som förälder är orolig för att barnet inte får i sig tillräckligt med mat. I dom flesta fall är det dock väldigt ovanligt att det finns orsak att oroa sig för barnets näringsintag, så länge barnet verkar friskt och har en normal viktökning. Är man ändå osäker på om barnet får i sig tillräckligt med näring, kan man ta kontakt med läkare eller vårdcentral, säger näringsfysiologen.

Barnstyrd mattillvänjning

Barnmatsentusiasm och författare Margit Vea rekommenderar föräldrar att överväga barnstyrd mattillvänjning om barnet visar litet intresse för mat.

— Barn tycker ofta om att styra själva, så varför inte låta dom äta själva? Det kan vara bra hjälp att låta dom hålla något medan de äter – till exempel en sked när de blir matade med gröt, eller en broccolibukett medan de får middag. När de äter själva kan de öva upp tuggmuskulaturen och styr matintaget själv

LÄS MER: Babystyd mattillvänjning: Lerke (5 mån) äter själv!

Kan man inte bara fortsätta att helamma?

Om barnet i stort sett är nöjd med att ammas, är det då så viktigt att det äter fast föda? Kan man inte vänta tills barnet är 8-9 månader?

Introduktion av fast föda är nödvändig, som tillägg till modersmjölken, så att barnets behov av energi och näringsämnen täcks. Barn växer nämligen snabbt på kort tid och har ett stort behov av olika näringsämnen.

I andra levnadshalvåret är det speciellt viktigt att maten innehåller tillräckligt med järn. Med hänsyn till behovet av järn under andra levnadshalvåret rekommenderas användning av modersmjölksersättning som drickmjölk och i gröt fram till 12 månaders ålder om det finns behov av annan mjölk än modersmjölk. Socialstyrelsen rekommenderar användning av järnberikad gröt, grovt bröd, magert kött och andra järnrika matvaror.

Hur mycket bör barnet äta?

Kom ihåg att börja med små mängder, bara ett par teskedar de första gångerna. Detta för att mage och matsmältning, som bara är van att få mjölk, behöver få vänja sig vid att få fast föda innan du gradvis ökar portionerna.

— När barn ska introduceras för fast föda är det viktigt att läsa barnet. Det är smart att i införingsfasen att ge några skedar efter MM/MME för då är ofta barnet mer mottagligt för att prova nya saker. Är barnet för hungrig eller mätt är det inte lätt att få barnet att smaka på nya matvaror. En del barn är skeptiska och vill inte ha mer än ett par skedar medan andra barn är ivriga och vill snabbt ha mer. Öka därför portionerna efter barnets signaler och önskningar. De första veckorna är det tillräckligt med en måltid i tillägg till MM/MME för att sedan öka till två måltider. Efter två till tre veckor till tre måltider och så vidare. Bli inte förtvivlad om barnet vägrar eller om maten kommer ut igen. Det tar tid att vänja sig vid nya smaker och konsistenser för barnet. Det viktigaste är att inte tvinga in mat i en stängd mun. Försök hellre igen vid et senare tillfälle, rekommenderar Heggen.

Heggen påpekar att för barn som petar med maten är det speciellt viktigt att maten är varierad och att måltiderna är väl sammansatta.

Flera råd för mattillvänjning:

• Se till att barnet är i rätt läge och att ni tillsammans har gott om tid för måltiden.
• Var positiv och uppmuntrande som ”matare”.
• Väldigt hungriga barn är inte alltid lika mottagliga för nya smaker, i ett sådant fall kan det vara bra att ge lite modersmjölk/ersättning innan ni provar ny mat.
• Låt barnet se skeden med mat på väg in mot munnen, mata därför rakt framifrån.
• Om du märker skepsis hos den lille som kanske inte vill öppna munnen, låt honom/henne få lite av maten på läpparna och låt de smaka försiktigt därifrån.
• Låt barnet sitta i sin stol eller i ditt knä så att det är enkelt för barnet att äta/svälja. Liggande på golvet och liknande är inte bra för barnet.
• Det kan lätt ta 10-15 försök innan ett barn accepterar en ny smak, så sluta inte att ge en vara bara för att det har misslyckats en eller två gånger.
• Undvik att ge barnet sockerrik mat eller godis mellan måltiderna. Det ger bara mindre matlust till nästa måltid och gör därför att barnet får i sig mindre näringsrik mat.
• Var medveten om att de portioner som rekommenderas i tabeller på paketet till industriframtagen barnmat ofta är i största laget, och de är beräknade för dom som äter mycket. En del barn äter naturligt mindre än andra, och behöver även mindre.
• Tycker du att barnet äter väldigt lite och ensidigt, bör du diskutera detta med sjuksköterska.