Lider ditt barn av stress? 6 varningstecken

Alla klarar av mindre stresspåslag, och det i sig är inte något farligt. Men när blir barnets stress ett problem? Psykologen reder ut.

Foto: Unsplash
Foto: Unsplash

Familjeliv ställde frågan: Hur vet jag om mitt barn lider av stress och hur kan jag hjälpa som förälder? Vilka är de vanligaste orsakerna till att barn känner sig stressade?

Hanna Fischer, psykoterapeut, tog sig an frågan!

Psykologen: "Alla klarar stress i kortare perioder"

Hanna Fisher är legitimerad psykoterapeut inom KBT. Hon är noggrann med att påpeka att alla kan känna kortvarig stress under perioder, och att det inte behöver vara farligt.

– En kortvarig stressreaktion är i sig helt naturlig och i grunden ofarlig. Alla klarar av stress kortare perioder, men om man har återkommande stresspåslag och inte får till återhämtning efteråt, kan man på sikt få olika stressymptom. Efter en stressreaktion behöver kroppen få återhämtning. Då återställs balansen och vi känner oss lugna. Många gånger ligger lösningen i att få till en bättre balans mellan det som tar och det som ger energi, säger Hanna Fischer.

6 symtom på stress hos barn

Barn liksom vuxna reagerar med stress när de står inför något som upplevs som hotfullt och symptom på stress hos barn liknar till stor del dem hos vuxna.

Barn kan, på samma sätt som vuxna, känna sig:

  • Spända
  • Lättirriterade
  • Oroliga
  • Trötta
  • Orkeslösa
  • Ofokuserade

Även mag- och huvudvärk och att plötsligt börja sova dåligt eller få humörsvängningar kan vara tecken på stress.

Hos yngre barn som inte kan sätta ord på sin stress sätter sig symptomen oftare i kroppen.

Vad beror stressen på?

– Orsak till stress ser olika ut beroende på bland annat ålder och hur vi tolkar situationen. Barn har generellt mindre möjlighet att styra över sin livssituation än vuxna och är därmed mer påverkade av hur folk i deras närhet mår och agerar. Att som förälder se till att hålla sin egen stress i schack är viktigt då vi vet att känslor kan smitta, säger Hanna.

Hon fortsätter.

– Kamrat- eller skolrelaterade problem är vanliga stressfaktorer. Att inte ha kontroll och överblick över sin tillvaro är en annan vanlig anledning till stress. Förändringar av olika slag, även om de i grunden är positiva t ex flytt, skolbyte kan leda till stress. I tonåren är det vanligt att känna stress p g a krav i skolan eller krav på att vara på ett visst sätt för att passa in.

Vad kan man göra som förälder?

Hanna Fischer menar att det är viktigt att vara lyhörd och se över vilken vardag som barnet lever i. Fysisk aktivitet är också bra medicin mot stress.

– Det är viktigt att ta reda på om det är någon särskild situation som stressar och vad som i så fall behöver förändras. Många gånger ligger dock lösningen i att börja med det som fyller på med energisömn, vila, mat och fysisk aktivitet. Sådant nedprioriteras ofta vid tidsbrist och stress, men fysisk aktivitet hjälper kroppen att slappna av, minskar stresshormoner och hjälper kroppen att somna lättare. Att ha tydliga regler för skärmtid och att släcka ned en timme innan läggdags är en bra idé. Som förälder kan man minska stress genom att bidra med struktur, förutsägbarhet och förberedelser för de barn som är känsliga för förändringar, säger Hanna.

Hon fortsätter.

– Att vara lyhörd för tidiga signaler på stress och erbjuda sig som samtalspartner är förstås viktigt, men samtidigt bör man respektera när barnet inte vill prata mer oc att inte utifrån egen oro pumpa barnet på information. Barn behöver precis som vuxna balans mellan krav och återhämtning. Man bör ställa sig frågan hur mycket aktiviteter och vilka krav som är rimliga. Barn behöver obokad tid för att leka, umgås med sin familj eller göra ingenting. Att ha obokade helger med kravlös umgängestid är ofta en god investering både för barnets och din egen stresshantering och ofta är det även en rejäl insättning på ”relationskapitalkontot”.