Problem med sköldkörteln? Del 17

Jag fick först höja från 162,5 ug till 200 och men sen fick jag sänka dosen de sista 6 månaderna till en dos som var lägre än innan jag blev gravid 150 ug. Ännu har jag inte stött på någon som har haft lägre dos under graviditeten än innan som jag.

Efter jag slutade amma för 3 månader sedan så fick jag sänka dosen ytterligare till 125 för TSH var för lågt och T4 för högt. Så i dagsläget har jag sänkt min dos från innan jag blev gravid 162,5 till dagens 125 och det är nu 9 månader efter förlossningen.

Förra inlägget var svar till Plastblomman

Jag tycker att du ska ta en tid till läkare och berätta allt och sen kräva att de tar prover på dej. Man har rätt att kräva och vilket man får göra när man vill ha reda på något. Det är bara att stå på sig vad de än säger.
Ring så fort du kan och begära en läkartid!

Jag låg på 125 innan graviditeten och 225 under graviditeten.
Efter graviditeten fick jag sänka till 150 mg varannan dag och 175mg varannan dag och det är den dosen jag även ligger på nu (2,5 år efter graviditeten)

Nja, sanning med modifikation. Självklart kan man alltid be läkaren om att jag vill ha det här uppkollat, men man kan inte kräva...jo du doktorn, jag har haft huvudvärk sen i går, jag kräver att få mitt huvud magnetröntagt idag på em kl 15....överdrivet men jag hoppas ni förstår

Men självklart så ringer man upp sin VC och ber att få en tid till en läkare då man inte mår bra. Sen ser man till att vara väl påläst om hypotyreos (om det nu är det man misstänker) och sen får man vara lite smart och läsa av doktorn, det bästa är att låta dom tro att det är dom själva som kommer med rätt förslag Men som sagt, tydligt lägga fram sin symtombild och se vad dr säger. Säger dr du har depression så säger patienten, jo, visst, men det ska isåfall ändå kollas upp med prover på sköldkörteln (finns behandlingsriktlinjer om detta, tror det var internetmedicin.se) Så var inte för på vid första mötet men va påläst och försök förstå fysiologin så inte läkaren kan köra över bara.
Tips från coachen (om avskyr läkarbesök och blir en tyst liten mus...blääää)

Nja. till en viss del kan jag ju hålla med dig där, att man kan ju inte kräva en magnetröntgen kl 15 osv.
Men du kan visst kräva att de tar blodprover på dej. Jag jobbar själv inom vården och får själv gå för att få vård, så jag vet att man har rätt att kräva vissa saker och man FÅR stå på sig om saker och ting för att de ska ta en på allvar, för det finns ingen som kan och vet om dina symptom och kännslor bättre än du själv.
För sitter du bara och sannar med läkaren allt vad han/hon säger ja då kommer du inte långt.
Tro mig..jag har lång erfarenhet av sjukvården..man får stå på sig om man ska ha något uträttat..Tyvärr...

Jag är själv sjuksköterska och jag gillar helt enkelt inte ordet kräva...tyvärr har inte sjukvården resurser för att uppfylla alla krav (och då menar jag krav på div undersökningar som läkaren öht inte finner befogade, om du arbetar borde du ju veta att många vill mkt mer, men många har ingen anledning, det funkar lixom inte...) Därmed inte sagt att inte läkaren borde finna det helt befogat att ta sköldkörtelprover på Jessicka, hon ska inte ens behöva argumentera för det. För det kan man göra, se till att man är påläst och kunna argumentera varför just dom här proverna ska tas. Men att komma och bara kräva, det är fult åt andra hållet (typ lika fult som läkare som inte lyssnar). Risken är att man biter sig själv i rumpan tror jag.
Jobbar själv där folk kräver...och jag lovar, jag blir inte på gott humör...bara för att man betalar skatt har man inte rätt att kräva, men rätt att argumentera för sin sak och att läkaren skall lyssna och om läkaren inte instämmer ska läkaren kunna argumentara för sin åsikt.

Föratå mig inte fel.
Jag menar givetvis inte att man ska storma in och sitta där och gorma och hojta, utan man ska ju naturligtvis diskutera med sin läkare, men om denne inte tar en på allvar har man rätt att få en annan läkare som kan ta en på det man säger och vill ha undersökt.
För det är ju inte meningen att man ska sitta hemma och må ännu sämre när ingen tar en på allvar när man söker hjälp...eller hur?

Nej, det har jag inte heller sagt, inte på nåt vis, men från att diskutera och argumentera för sin sak till att kräva, där är för mig steget långt. Inte en patient kommer att få en bra relation till läkaren genom att kräva saker. Och jag vill fortfarande påstå att man som patient inte ha rätt att kräva, men alltid rätt till second opinion osv, och en läkare som lyssnar!

Jag fick just svar på mina prover efter förlossningen, de togs när bebis var 2 månader gammal  TSH 0,35. fritt T4 17.
Är jag lite överdoserad då?
Jag var uppe i 100 mg Levaxin i slutet och minskade till 75 mg direkt efter. Som lägst TSH hade jag 1,3 under graviditet.

Ska man sikta på ett värde kring 1 eller ska man pressa det lägre? Jag tror inte att jag upplever någon direkt skillnad, är ju rätt trött och hängig ändå med en massa barn liksom...