• Anonym (ADD?)

    ADD symptom hos vuxna

    Ni vuxna med ADD: jag undrar vad har ni för symptom? När uppmärksammades det och hur? Vilka tecken på ADD finns det?


    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2010-12-08 18:24
    Jag har skapat en ny tråd (mötesplatsen) där vi kan diskutera annat som rör ADD/ADHD förutom symtom: www.familjeliv.se/Forum-11-308/m56019945-8.html

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2010-12-28 22:43
    Viktig information om listan:

    Listan nedan är en sammanfattning av de symtom och funktionsnedsättningar som de flesta av oss i tråden upplever frekvent och har gemensamt med varandra.

    Det är inte en lista som innehåller några absoluta sanningar eller säkra källor.
    Det är inte heller en lista över korrekta diagnoskriterier som professionella läkare och psykologer använder sig av vid diagnosticering.
    Det är en lista skriven i syfte att underlätta för oss som eventuellt kommer att utredas, att ta med till våra läkare vid ett första bedömingssamtal, att visa eller läsa upp för psykologen eller våra nära och kära.

    En del av oss som skriver eller har skrivit här har redan en (av läkare) konstaterad ADHD eller ADD-diagnos, någon är under utredning medan andra fortfarande står i kö i väntan på utredning. Om du är en av dem som trillar in här, kanske mest av nyfikenhet, läser och känner igen dig i några eller i alla de symtom som finns med på listan behöver det inte betyda att du har ADHD/ADD. Men är du orolig och misstänker en eventuell ADHD/ADD-diagnos bör du kontakta din vårdcentral eller en öppenpsykiatrisk mottagning för vidare utredning.
    Nog för att en del av oss i tråden besitter stor erfarenhet och mycket kunskap om ämnet men vi är inga läkare eller psykologer. Vi kan svara på frågor och det gör vi så gärna, men vi kan inte lämna något definitivt svar eller ställa diagnos på någon.

    Listan får däremot användas av vemsomhelst, kopieras, skrivas ut, ramas in eller vad du nu vill. Men kom ihåg, listan är endast en sammanfattning av de symtom och funktionsnedsättningar som vi i tråden upplever och det frekvent, d.v.s ofta förekommande eller "on a daily basis".

    ~ Igångsättningssvårigheter - även de enklaste sysslor som t.ex vika tvätt, plocka ur diskmaskinen, duscha eller borsta tänderna skjuts upp.

    ~ Behov av rutiner och struktur men ...

    ~ Svårt för att själv strukturera, organisera och planera sin vardag och sina saker

    ~ Låg mental uthållighet

    ~ Lättdistraherad

    ~ Låg koncentrationsförmåga - stora svårigheter med att behålla fokus och uppmärksamet i synnerhet på saker man upplever tråkiga

    ~ Nedsatt arbetsminne/korttidsminne

    ~ Bristande motivation och därför

    ~ Ofta alltid på jakt efter just motivation i form av olika belöningar vilka kan vara allt i från att sitta vid datorn, äta godis, dricka alkohol, shoppa etc.

    ~ Impulsiv - te.x när det kommer till beslutsfattande men där finns även stora tendenser till

    ~ Beslutsångest - vela och fundera alldeles för länge innan ett beslut tas

    ~ Påbörjar olika projekt men avslutar dem sällan - man kan te.x få för sig att man ska börja träna och köper träningskläder och gymkort men struntar sedan i att gå till gymmet, man hoppar på olika kurser som "verkar skoj" just då men inser sedan ganska snabbt att det inte var det, hoppar av och påbörjar något annat istället.

    ~ Ombytlig/nyckfull/obeständig (se ovan)

    ~ Kommer ur balans/blir lätt störd när ens rutiner rubbas

    ~ Tidsoptimist - kommer ofta eller alltid försent, underskattar hur lång tid en viss sak tar att göra/färdigställa

    ~ Ljudkänslig - tycks höra (vissa ljud) högre än andra. Svårt för te.x tickande klockor, knastrande ljud, tuggande, handklapp, prasslande etc

    ~ Svårigheter med att göra något metodiskt och

    ~ Benägen att kasta sig in i nya projekt eller uppgifter utan att bry sig om instruktioner och därför

    ~ Benägen att göra saker i fel följd

    ~ Disträ och tankspridd - glömsk, förlägger sina saker, slarvar bort te.x nyklar, plånbok, glömmer viktiga överenskommelser, möten etc

    ~ Tendens till att fixera sig vid/hyperfokusera på olika saker/ämnen - går från specialintresse till specialintresse och lägger ner sin själ och nästan all sin vakna tid till att tänka på eller göra reserach på just det ämnet/intresset.

    ~ Otålig - har svårt för dötid, att behöva vänta osv. Vill att saker ska hända NU och helst igår. Kan te.x yttra sig i att man avbryter i samtal och diskussioner eller om man får en ide´så ska den sättas i verk med en gång, spelar ingen roll om man ligger i sängen för att sova.
    Te.x får man för sig att möblera gör man det oavsett om klockan är 15 eller 03.

    ~ Upplever en nästan konstant orkeslöshet och trötthet och har

    ~ Sömnsvårigheter - har svårt för att komma i säng i tid, svårt för att komma till ro och somna, även svårt för att orka hålla sig vaken en hel dag utan en stunds vila mitt på dagen.

    ~ Humörsvängningar - ibland kraftiga och ofta snabba men som fort går över och

    ~ Perioder av nedstämdhet och ångest kontra perioder då man känner sig mer tillfreds, glad och uppåt - dessa perioder eller svängningar i måendet kan ske flera ggr per dag eller hålla i sig ett par dagar vardera. Men de är ständigt återkommande och tycks vara oberoende av yttre händelser.

    ~ Viss motorisk klumpighet och bristande koordinationsförmåga - missbedömer avstånd, bristande kroppkontroll te.x går in i saker, snubblar, spiller, tar för hårt eller för löst i saker, bryter av pennor etc.

    ~ Bristande simultanförmåga - svårigheter med att göra flera olika saker samtidigt och att hålla isär och sortera information te.x olika sorters sinnesintryck

    ~ Bristande konsekvenstänkande - förstår inte alltid eller missbedömer konsekvenserna av sitt handlande, tänker rätt (d.v.s medveten om konsekvenserna) ibland men gör eller handlar fel ändå.

    ~ Låg tolerans mot stress/stresskänslig - ogillar stress och hög press överhuvudtaget, vill göra saker och ting i sin takt men paradoxalt nog

    ~ Skjuter upp alla måsten till sista sekund - kan sitta en hel dag utan att företa sig något men 30 min innan te.x sambon kommer hem börjar man både dammsuga och skura golvet. Betalar inte räkningar, lämnar inte in deklarationen i tid fast man haft god tid på sig och vetat om att det ska göras.

    ~ Arbetar som mest effektivt inför deadline (se ovan)

    ~ Svartvitt tänkande - tänker ofta "antingen eller" eller "allt eller inget"

    ~ Bär på en inre oro och rastlöshet - känner sig aldrig 100% tillfredställd eller nöjd. Alltid finns där något som kan förbättras, göras annorlunda, förnyas och förändras osv.

    ~ Svårigheter med närhet - kramar och gos kan uppfattas som påträngande och jobbigt om det inte sker på ens egna villkor.

    ~ Allt ska förresten helst alltid ske på ens egna villkor.

    ~ Har överlag dålig hand med ekonomi - svårigheter med att förstå och inse pengars värde.

    Övrigt - sådant som tagits upp här i tråden (därmed inte sagt att alla vi i tråden lider av det eller att ens alla med ADHD/ADD lider av det)

    Låg självkänsla, social fobi, ångest, depression, ätstörningar, sömnstörningar och PMS.

    Utanförskap, arbetslöshet och har bakom sig en kraschad skolgång, ofullständiga betyg, stormiga (och i vissa fall våldsamma) relationer m.m

    Många överkonsumerar dessutom mycket kaffe, coca cola, tobak och alkohol, vilket sägs ha lugnande effekt på personer med ADHD/ADD. Missbruk av droger (främst centralstimulantia som te.x amfetamin) då det bekant har en lugnande effekt på människor med ADHD förekommer också, i synnerhet hos de med odiagnosticerad ADHD/ADD i försök att självmedicinera.

    Annat som tycks vara vanligt förekommande hos personer med ADHD/ADD är: Dyslexi, dyskalkyli och liknande svårigheter. Även tvångstankar/tvångsbeteenden som te.x dermatillomani och trichotillomani kan förekomma.

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2010-12-30 05:05
    Jag vill ge ett stort tack till strulmaja som har gjort ett fantstiskt jobb med att sammanställa informationen i tråden och skapa "listan"!
  • Svar på tråden ADD symptom hos vuxna
  • Anonym (knasen)
    MissSummer skrev 2010-10-20 11:53:27 följande:
    Hur hade ni det med tröttheten förresten?

    Jag somnade ideligen under lektionerna i både högstadiet och gymnasiet och kunde powernappa i över 2 timmar när skoldagen var slut. Återigen var jag lat :P

    Min läkare förklarade att tröttheten helt enkelt berodde på att all min energi gick åt att göra saker som för andra gick per automatik. Och det var en hel del, vilket tömde mig totalt på all ork jag hade.
    Samma här. Tänk om jag hade vetat då vad jag vet nu... Fattade inte varför jag somnade på lektionerna. kunde verkligen inte hålla mig vaken.
  • Anonym (fått diagnos)
    Anonym (Under utredning.) skrev 2010-10-25 23:38:01 följande:
    Jag har suttit o läst igenom hela tråden, o ALLT du skriver stämmer PRECIS med mig.. Det är heeeelt sjukt. Det som om du o jag är samma person.. (Det är jag som skriver ifrån Vuxen kvinna med ADHD)

    Ngt som jag blev så själaglad över att få läst här inne, är att de verkar vara ett av symtomen, att man e trött?

    För det är ngt som jag inte riktigt fått ihop.. Det tar verkligen 2 timmar o vakna för mig på morgnen, o jag skulle så väl vilja lägga mig o sova på dagarna.. Men har en aktiv 2 ½ åring hemma på heltid o en 4 månaders så de går ju ej

    Det enda som jag "saknar" är att ingen skriver om aggressionsutbrott.. är det ingen mer än jag som får det?
    Jag lider ju av väldiga PMS besvär o det är då dem står högt  i kurs.. Det var det jag sökte hjälp för men kom fram till att jag skulle utredas för ADHD/ADD nu i November. 
    Jag hittade information om PMDD/PMDS på internet och sa till läkaren att "det där har jag, så är det bara" och när jag beskrev varför jag trodde det så höll han med mig.

    sv.wikipedia.org/wiki/Premenstruell_dysforisk_st%C3%B6rning

    För övrigt är det läskigt hur otroligt jag känner igen mig hos er som skriver här.
  • strulmaja
    Anonym (fått diagnos) skrev 2010-10-26 09:01:25 följande:
    Jag hittade information om PMDD/PMDS på internet och sa till läkaren att "det där har jag, så är det bara" och när jag beskrev varför jag trodde det så höll han med mig.

    sv.wikipedia.org/wiki/Premenstruell_dysforisk...

    För övrigt är det läskigt hur otroligt jag känner igen mig hos er som skriver här.
    Tack!
  • strulmaja

    Tänk om vi alla som känner igen oss så i varandra kunde samlas i ett rum irl och utbyta tankar och idéer. Vilken härlig upplevelse och vilket kaos det skulle bli. Jag kan inte låta bli att le åt tanken Glad 

    Här kommer ett mer strukturerat inlägg. Hoppas jag.

    Ljud
    En annan sak som jag inte tror att någon har tagit upp här är känsligheten för ljud. Tickande klockor te.x.
    Jag kan varken sova eller koncentrera mig i ett rum med en tickande klocka. Det blir som så att jag retar upp mig på tickandet mer och mer, tillslut hör jag klockan som om den vore inne i mitt eget huvud. Sover jag borta och upptäcker att det finns en tickande klocka i rummet är den det första som åker ut. Och för att inte inbilla mig att jag hör den utanför rummet brukar jag ta ut batterierna.

    Sömn och ljud
    Jag skulle nog säga att jag är allmänt känslig för olika ljud, särskilt när jag ska sova för det kräver sån stor koncentration. Det tar lång tid för mig att varva ner, ligger och tänker och tänker och om min man då plötsligt börjar snarka eller om någon av ungarna vaknar måste jag börja om hela den här "varva ner-processen". Drömmen för mig vore att få sova i ett ljud och ljusisolerat rum då skulle jag ha mycket lättare att komma till ro och somna. 

    Bio och ljud
    Jag går inte på bio längre och har inte gjort på flera år. Det är inte det att jag inte tycker om film, tvärtom, men jag kan inte koncentrera mig och fokusera på filmen p.g.a alla ljud i biosalongen. Det hostas, viskas, prasslas eller sitter någon och sparkar på ens säte och precis som med klockan överröstar alla dessa ljud tillslut filmen och det slutar med att jag går ut ur salongen arg som ett bi. En hel kväll kunde bli förstörd p.g.a en sådan grej och ett biobesök med mig var ingen trevlig upplevelse. Min man älskar att gå på bio och jag önskar jag kunde dela det med honom men han får alltid gå själv och är visserligen ok med det. Men jag kan inte låta bli att känna mig smått handikappad och har aldrig hört om någon annan som skulle ha detta problem.

    Bilkörning
    Ja hur har ni det med bilkörningen? Det sägs ju att vi/de med ADHD/ADD har svårt för att bedöma avstånd, att det är svårt att göra flera olika saker samtidigt som man ska ha koll på vägen och inte glömma bort att man är ute och kör, att vi tar fler risker samt att vi har svårt för att hålla hastigheten. När trafikljuset slår om från grönt till gult betyder det inte gasa ändå är det precis alltid det jag gör. Att hålla hastigheten har jag också problem med och avståndsbedömningen är väl sådär. Särskilt när jag ska parkera. Svårt att veta vart jag har bilen, hur lång fram jag kan köra eller backa trots att jag borde "känna" vår bil vid det här laget då jag kört den i ca 3 år. 
    Sen det här med ljud. Barnskrik eller för hög volym på radion går bort. Särskilt i bilkörningssituationer där jag måste tänka extra mycket, som när jag ska till en ny plats, leta efter en adress etc. Då måste jag sänka volymen på radion annars kan jag inte tänka. 

    Humor
    Jag har ibland fått höra att jag har en udda humor, att jag skrattar vid "fel" tillfällen te.x när jag ser någon halka eller snubbla. Det som gjort mig ont är att människor tagit det på fel sätt. Jag vill aldrig någon illa men har så svårt för att kontrollera den där första impulsen. Om impulsen "säger åt" mig att skratta så gör jag det. Jag hinner inte/kan inte tänka efter på om det är "rätt" läge att skratta som jag förstått att andra normalstörda människor kan. När jag var yngre bekom det mig inte så mycket men nu på äldre dar har det blivit till ett litet problem. Inte minst då jag är mamma och försöker uppfostra mina två barn till att bli hyggliga medmänniskor.
    Practical jokes
    Ett tag arbetade jag som assistent i en grupp ungdomar med Asperger. En av dessa ungdomar älskade att utsätta andra för sina practical jokes, elever, lärare, assistenter, u name it. Ingen annan än jag i personalgruppen var roade av detta och när dom skällde på den här eleven för alla bus h*n hittade på så var det bara eleven själv, jag och diverse andra elever som inte kunde hålla oss för skratt. Tro mig, jag försökte. Precis som den här eleven, går jag igång, jag menar verkligen går i gång på practical jokes. Jag blir helt upprymd och lyrisk inför både buset i sig och den utsatta människans reaktion.

    När jag var yngre utsatte jag mina föräldrar och en del lärare för olika practical jokes, vilket inte var uppskattat. På senare år är det mest pojkvänner som blivit utsatta och idag min man. Min man liknar mig vid Bam Bam (från Jackass), fast en kvinnlig variant och något mildrare. Förutom eleven har jag stött på en annan person som var likadan som jag, en person jag nästan med säkerhet kan säga hade ADHD och det var dessutom en man. Att vara kvinna och road av den här slags humorn är inte lika accepterat, är min uppfattning. Vad anser ni?  

        
       
       
     

  • Anonym (Under utredning.)
    strulmaja skrev 2010-10-26 00:18:00 följande:
    Hej vännen och välkommen hit!

    Tröttheten ja. När jag nämnt detta för andra har jag fått till svar: Ja men så är det att ha småbarn, alla småbarnsföräldrar är trötta. Ok, javisst, visst är det så men faktum är att jag var minst lika trött och segstartad på morgonen innan barnen fanns i mitt liv och någonting i mig, en känsla, min inituition, säger mig att något inte står rätt till, att det är något mer. Jag tror att eftersom våra hjärnor jobbar på max hela tiden (å gud vet vad dom sysslar med när vi sover) så blir vi såhär trötta. Andra med ADHD har beskrivit det som att dom känner sig sega, att huvudet är som seg kola. Känns det igen?

    Om aggressionsutbrotten. Hur yttrar sig dessa? Jag fick rejäla utbrott när jag var yngre, tror det började i tonåren någon gång. Jag kunde bli så arg att jag tog till fysiskt våld. Spelade ingen roll om personen som gjort mig arg var 3 m lång, jag kunde inte kontrollera min ilska. Ihop med alkohol hade jag inga spärrar övt. 
    Jag kunde bli jättearg när jag kände mig pressad, missförstådd eller för en sån simpel grej som att jag missade bussen. Hela min värld kunde gå under för en sån sak. Och alla sådana saker eller situationer fick mig att känna mig så jävla värdelös och misslyckad. Hur svårt kunde det vara att passa tiden till en buss liksom? För mig har det alltid varit en kamp och när jag missade bussen, tåget eller vad det nu var påminde det mig om min egen oduglighet och oförmåga att vara ute i god tid. 

    Än idag kan jag bli lätt arg eller irriterad över saker men jag är inte alls lika utåtagerande och tar aldrig ut min ilska i fysiskt våld. En gång i månaden är jag extra lättretlig. Japp, jag lider också av jävliga PMSbesvär. Det börjar en vecka innan mensen ska komma. Jag blir deppig, nedstämd, känner olust inför allt och alla, får tankar och idéer om att jag vill skiljas, att jag avskyr mitt liv och går igång på minsta grej. Jag blir väldigt kritisk och negativ gentemot min man, oförmögen att se allt bra som han gör och klankar ner på honom. Det är hemskt att känna sådär utan att kunna kontrollera eller stänga av det. Jag har tänkt söka hjälp för detta men det har aldrig blivit av. Tyvärr verkar inte hella problemen avta. Snarare tvärtom. 

    Jag har läst att många kvinnor med ADHD/ADD upplevde sig själva som lugnare och mer fokuserade under graviditeten förmodligen p.g.a alla hormoner som for runt? Jag känner igen mig i det, gör du det också? 
    Om tröttheten
    Ja asså det du skriver om det får jag oxå alltid höra. Exakt. "Det är så det är att ha småbarn" Haha!
    Men jag har likaså som du alltid haft problem med att komma upp på morgonen o lägga mig i tid på kvällen.
    Många säger att jag får skylla mig själv som lägger mig så sent.
    Men, jag kan inte bara gå o lägga mig på kvällen, det är ju då jag är som piggast o mpr som bäst. Tankarna skulle bara snurra i huvet på mig om jag lade mig o inte var trött. Då kan jag svinga i väg långt i tankarna så jag inte kan somna för det till slut
    Jag känner mig som en HEMSK mamma, när sonen vaknar 07 så KAN JAG INTE gå upp, det går ju bara inte. Jag e sp hemsk så jag sätter på Bolibompa som han får titta på tills jag "vaknat till", vilket tar 2 timmar

    När jag gick i skolan så skolkade jag ofta ifrån morron-lektionerna pga trötthet. Jag kan snooza utan problem i 2 timmar!

    Ja, det som seg kola känns väl igen.. Känns som om jag aldrig riktigt "vaknar upp", eller jo på kvällen känner jag mig som mest klar i huvet o har då lust o umgås o hitta på saker. Det är alltid då jag gjort mina läxor (i sista sekund dagen innan).

    Om aggressionsutbrott.
    Kan inte mer än att kopiera allt du skrivit om det. Exakt sån var jag då. Men mina föräldrar fick ta mkt "stryk" o fula svordomar. Kastade saker omkring mig, slog sönder dörrar m.m.
    Men det jag märkt är att detta har kommit tillbaka mer efter andra barnet, då jag nu känner mig ännu mera kaos o att jag inte orkar ngt längre. Då sonen trotsar mig o jag itne kan hitta ord så blir jag vansinnig, jag har aldrig slått honom men jag vill inte bli så arg. (Just därför jag sökt hjälp, INNAN de händer ngt, OM de skulle göra det)
    Men jag klarar inte av att leva med denna ilska inom mig längre, jag är arg hela tiden nu känns det som.
    Känns som allt släppte sen det började pratas om att jag kanske hade ADHD/ADD. Precis som om jag inte orkar hålla uppe skenet längre.
    Plus att jag styrs sååå mkt av hur min omgivning är emot mig.
    Bemöts jag av glädje på morgonen så blir jag glad o dagen börjar bra.
    Bemöts jag av irritaion så blir jag arg direkt o hela dagen e förstörd. Mkt handlar om känslor hela tiden, jag velar fram o tillbaka mellan glädje o irritation heeela dagarna.

    Om PMS.
    Det med pms:en är oxå exakt samma.. Ibland kan jag undra vad det är för man jag gift mig med o vad det är för unge jag satt till världen. men det är ju mig det är "fel" på.. Inte dem. Jag blir ännu tröttare under PMS, ännu mera arg, ännu mera ledsen o deprimerad. Allt blit lixom 1000 ggr värre.

    Om graviditet.
    Ja, jag kände mig oxå mkt lugnare, framför allt under första. Då har jag ALDRIG mått sååå bra!
    Men däremot nu med andra så fick jag en förlossingsdepression nu efter. Mådde dåligt under graviditeten, fast pga saker utifrån. Ekonomin var i botten, det knakade i fogarna i äktenskapet o jag fick ingen förståelse för hur dåligt jag mådda pga kräkningar under halva grav, min enorma trötthet o foglossning m.m.

    En sak jag undar över är.
    Kan man som barn ha ADHD med sedan i vuxen plder få ADD?
    För jag var inte lugn som barn, jag var överaktiv nämligen. 
  • strulmaja

    Anonym (under utredning) är du min bortadopterade syster må tro??? Flört
    Vi är skrämmande lika och nu har vi strukturerat upp våra inlägg på nästan samma sätt också. Förvånad

  • Anonym (Under utredning.)
    strulmaja skrev 2010-10-26 10:49:36 följande:
    Tänk om vi alla som känner igen oss så i varandra kunde samlas i ett rum irl och utbyta tankar och idéer. Vilken härlig upplevelse och vilket kaos det skulle bli. Jag kan inte låta bli att le åt tanken Glad 

    Här kommer ett mer strukturerat inlägg. Hoppas jag.

    Ljud
    En annan sak som jag inte tror att någon har tagit upp här är känsligheten för ljud. Tickande klockor te.x.
    Jag kan varken sova eller koncentrera mig i ett rum med en tickande klocka. Det blir som så att jag retar upp mig på tickandet mer och mer, tillslut hör jag klockan som om den vore inne i mitt eget huvud. Sover jag borta och upptäcker att det finns en tickande klocka i rummet är den det första som åker ut. Och för att inte inbilla mig att jag hör den utanför rummet brukar jag ta ut batterierna.

    Sömn och ljud
    Jag skulle nog säga att jag är allmänt känslig för olika ljud, särskilt när jag ska sova för det kräver sån stor koncentration. Det tar lång tid för mig att varva ner, ligger och tänker och tänker och om min man då plötsligt börjar snarka eller om någon av ungarna vaknar måste jag börja om hela den här "varva ner-processen". Drömmen för mig vore att få sova i ett ljud och ljusisolerat rum då skulle jag ha mycket lättare att komma till ro och somna. 

    Bio och ljud
    Jag går inte på bio längre och har inte gjort på flera år. Det är inte det att jag inte tycker om film, tvärtom, men jag kan inte koncentrera mig och fokusera på filmen p.g.a alla ljud i biosalongen. Det hostas, viskas, prasslas eller sitter någon och sparkar på ens säte och precis som med klockan överröstar alla dessa ljud tillslut filmen och det slutar med att jag går ut ur salongen arg som ett bi. En hel kväll kunde bli förstörd p.g.a en sådan grej och ett biobesök med mig var ingen trevlig upplevelse. Min man älskar att gå på bio och jag önskar jag kunde dela det med honom men han får alltid gå själv och är visserligen ok med det. Men jag kan inte låta bli att känna mig smått handikappad och har aldrig hört om någon annan som skulle ha detta problem.

    Bilkörning
    Ja hur har ni det med bilkörningen? Det sägs ju att vi/de med ADHD/ADD har svårt för att bedöma avstånd, att det är svårt att göra flera olika saker samtidigt som man ska ha koll på vägen och inte glömma bort att man är ute och kör, att vi tar fler risker samt att vi har svårt för att hålla hastigheten. När trafikljuset slår om från grönt till gult betyder det inte gasa ändå är det precis alltid det jag gör. Att hålla hastigheten har jag också problem med och avståndsbedömningen är väl sådär. Särskilt när jag ska parkera. Svårt att veta vart jag har bilen, hur lång fram jag kan köra eller backa trots att jag borde "känna" vår bil vid det här laget då jag kört den i ca 3 år. 
    Sen det här med ljud. Barnskrik eller för hög volym på radion går bort. Särskilt i bilkörningssituationer där jag måste tänka extra mycket, som när jag ska till en ny plats, leta efter en adress etc. Då måste jag sänka volymen på radion annars kan jag inte tänka. 

    Humor
    Jag har ibland fått höra att jag har en udda humor, att jag skrattar vid "fel" tillfällen te.x när jag ser någon halka eller snubbla. Det som gjort mig ont är att människor tagit det på fel sätt. Jag vill aldrig någon illa men har så svårt för att kontrollera den där första impulsen. Om impulsen "säger åt" mig att skratta så gör jag det. Jag hinner inte/kan inte tänka efter på om det är "rätt" läge att skratta som jag förstått att andra normalstörda människor kan. När jag var yngre bekom det mig inte så mycket men nu på äldre dar har det blivit till ett litet problem. Inte minst då jag är mamma och försöker uppfostra mina två barn till att bli hyggliga medmänniskor.
    Practical jokes
    Ett tag arbetade jag som assistent i en grupp ungdomar med Asperger. En av dessa ungdomar älskade att utsätta andra för sina practical jokes, elever, lärare, assistenter, u name it. Ingen annan än jag i personalgruppen var roade av detta och när dom skällde på den här eleven för alla bus h*n hittade på så var det bara eleven själv, jag och diverse andra elever som inte kunde hålla oss för skratt. Tro mig, jag försökte. Precis som den här eleven, går jag igång, jag menar verkligen går i gång på practical jokes. Jag blir helt upprymd och lyrisk inför både buset i sig och den utsatta människans reaktion.

    När jag var yngre utsatte jag mina föräldrar och en del lärare för olika practical jokes, vilket inte var uppskattat. På senare år är det mest pojkvänner som blivit utsatta och idag min man. Min man liknar mig vid Bam Bam (från Jackass), fast en kvinnlig variant och något mildrare. Förutom eleven har jag stött på en annan person som var likadan som jag, en person jag nästan med säkerhet kan säga hade ADHD och det var dessutom en man. Att vara kvinna och road av den här slags humorn är inte lika accepterat, är min uppfattning. Vad anser ni?  

        
       
       
     
    Ja det hade varit riktigt skoj faktiskt  :.-)
    Hehe lite kul att vi skrev samtidigt o använde oss av samma "strukturerade" inlägg haha

    Japp, jag är oxå ljudkänslig.
    Har svårt för o somna om det är folk vakna o jag kan höra vad de säger, för då kan jag inte annat än att ligga o lyssna på vad dem säger.

    Tickande klockor har jag oxå svårt för, tar alltid ur batterierna.. vet att jag alltid fick göra de när jag sov borta hos mina kusiner när jag var liten

    Jag är känslig mot när ngn blåser upp ett tuggummi o smäller det, eller om ngn klappar händerna för hårt. Då gör det lixom "ont" i huvet.
    Blir även väldigt stressaf över om det är mkt folk som babblar i mun på varandra, då får jag lust att skrika rakt ut för att alla ska vara tysta!

    Min man är ifrån el salvador så han e latinamerikan, så hans familj pratar hela tiden o pratar såååå högt. Och jag har alltid upplvet deras sällskap som väldigt jobbigt i just det syftet. Jag får panik till slut.

    Känns detta oxå igen? att jag kan känna att det är jobbigt när ngn kommer för nära inpå mig, o min personliga sfär.. Om ngn tar ngt beslut över huvet på mig. Som tex om jag håller mit barn o min svärmor bara kommer o tar honom utan förvarning, då blir jag som en trotsig 3 åring som lixom håller emot, bara för att. Helt weird.

    har även svårt för kram o gos om jag själv inte agit inititaivet till det. jag får en panikkänsla då. 
  • Anonym (Under utredning.)
    strulmaja skrev 2010-10-26 11:10:28 följande:
    Anonym (under utredning) är du min bortadopterade syster må tro??? Flört
    Vi är skrämmande lika och nu har vi strukturerat upp våra inlägg på nästan samma sätt också. Förvånad
    hahah! ja det kanske är så? mina 3 systrar är som raka motsatsen till mig så kanske ärså?
    hehe lite kul då vi reagerade på samma  
  • strulmaja

    OH MY GOD! Vi måste vara tvillingsjälar haha. Jag återkommer strax med respons på det du skrivit Glad

  • Anonym (Under utredning.)
    strulmaja skrev 2010-10-26 11:17:58 följande:
    OH MY GOD! Vi måste vara tvillingsjälar haha. Jag återkommer strax med respons på det du skrivit Glad
    Haha, jag väntar med spänning
Svar på tråden ADD symptom hos vuxna