Slutar med Venlafaxin, när slutar utsättningssymtomen?

Så glad att jag hittade den här tråden! Har trappat ner från 112,5 till 75 som jag åt i tio dagar, sen 37,5 i fyra dagar och sen sluta helt. (Igår) Kommer inte ihåg när jag började med dem, kanske i november, åt escitalopram innan med start maj-15.

Mår nu så fruktansvärt dåligt, illamående, yr, dålig balans, hjärnan hänger inte med när jag rör blicken, får som blixtar genom kroppen när jag blinkar eller flyttar blicken, fryser, åksjuk, halsbränna osv

Känner mig som en helt annan människa, är typ rädd för mig själv! Bröt ihop idag och fick nån form av panikattack, hyperventilerar och kan inte sluta gråta.

Hur kunde det bli såhär?! Varför berättar ingen sånt här när man börjar med tabletter?! Hur länge ska man försöka härda ut?! När ska man söka vård, eller börja igen?'

Slutade för att vi vill bli gravida..

Ber om ursäkt om det är rörigt!

Efter nästan tre år på venlafaxin så var det dags att skippa det här medlet som mot slutet gjort mig deprimerad och slö. I februari 2016 var det dags och jag klippte tvärt 150mg och det har gått riktigt bra. Visst får man några dagar med hörselhallucinationer och smällar i huvudet nattetid. Jag körde helt utan ersättningsmedel, bara några alvedon. Dag 2 var jag i gymet kl 8.00 och det av ren lust.Flera trevliga ting återuppstod, man började omgående njuta av kvinnor och deras väsen. Musiken blir helt plötsligt viktig liksom träning. Drivet kommer åter nästan direkt och för mig har utsättningen av venlafaxin varit lättare än väntat. Gymet och löpningen blir lättare att genomföra. Synd att man väntade för länge med att skippa Venlagacinet. Inga mer SSRI kommer i min mun någon mer gång och ni som har en oro för att gå igenom en utsättning, var inte det, det kan kännas en del men samtidigt återupptäcker du trevliga saker väldigt fort i processen. En liten detalj, jag satt dag 2 och var gråtmild till programmet bygglov på TV4,dom byggde en så fin veranda!!! Då kan ni förstå att känslolivet har varit totalavstängt under behanlingsperioden. Till ni som vill lägga Venlagaxin på hyllan, gör det, vänta inte. Det är inte farligt med utsättningen, tvärtom. Tänk positivt och undvik alkohol och lev som vanligt.

Har bara ätit 37mg i 4dagar och det här är min första medicin någonsin. Mår bara sämre utav den och blir fan livrädd av allt jag läst på olika forum. Kan jag nu bara sluta tvärt med det här eller är det nån fara.? Kanske låter mesigt men är jätterolig av mig. Tack

Tycker det låter som modigt och inte mesigt. Mes hade du varit om du inte vågat sluta ta medicinen trots din övertygelse om att medicinen är farlig.

har du tagit 37.5 i bara 4 dagar kan du absolut sluta tvärt ja. Du kanske kan må sämre några enstaka dagar efteråt.

Mår du psykisk dåligt så tycker jag att du ska ta atg i det som orsakar det. Ibland är det svårt att själv lista ut det och då behöver man professionell hjälp i form av psykolog.

Mitt tips är att ta vitaminer och gå ut i naturen. Träning gör dunder.

Lycka till och håll dig borta från all psykofarmaka. Kram

Har för några dagar sedan gått från 37.5 mg till 0. Har sjuka utsättningssymtom. Dödsångest hela dagarna, yrsel, blixtar genom kroppen, gråter, känner mig speedad, sömnproblem de lux och vill bara ut ur mitt skinn. Vägrar äta den här skiten igen.

Har bipolär sjukdom och äter 800 mg lamotrigin och 100-600 mg quetiapin för att få sova.

Tips på vad man kan göra för att lindra symtomen?

att höra att andra som har problem med både insättning och nedtrappning, gör att jag inte känner mig ensam. Jag fick en stroke i maj i år och är insatt på diverse mediciner, bla trombyl och brilick. Jag har stötar både i kroppen och huvudet, samt att jag känner mig yr varje dag. blir lätt nojjig att stötarna kan påverka en ny blödning i huvudet. Min psykläkare vet om min stroke och har pratat med neuroavdelning vid insättningen med venlafaxin, och fick okej från dom. Blir också yr när jag böjer mig ner eller vänder på huvudet. har ätit denna medicin förut, men den sattes ut på sjukhuset efter min stroke. Blir osäker om jag ska fortsätta med denna medicin, äter även lamotrigin.

Kommer aldrig att sätta in SNRI i denna kroppen igen så länge jag har tid på denna jord. Jag visste att utsättningen skulle vara jobbig, men det här är ju löjligt..Satans läkare.

äter också venlafaxin men har börjat trappa ner inför tanken på framtida graviditet.
Önskar också läkarna hade varit tydliga från början med att dem är svåra att sluta med så man hade kunnat ta ett mer aktivt beslut. Har 150mg tolv små tabletter i kapseln och har tagit bort en så nu är det elva. Är inne på tredje veckan och pendlar mellan att ha dagar fulla med energi och nästan manisk och måste göra saker hela tiden och hålla igång till att bli jätte deppig och måste kämpa mot tankar på att begå självmord för att jag har sådan ångest och känner mig så ledsen. Att känna att man vill dö är nog n¨got utav det värsta man kan känna när man samtidigt vill leva och bara ha bort all smärta man bär på. Jag skickar alla här inne en styrkekram! och hoppas att ingen delar min dåliga kväll som jag har idag. Jag säger ge inte upp! för att jag själv inte ska göra det heller. Imorgon är en ny dag och kanske någon dag blir allt bra, tillsvidare önskar jag att alla ska orka sig igenom den här medicin uttrappningen även jag <3

Jag fick sätta sertralin istället på väldigt låg dos och äter det nu under graviditeten. Kolla det med din läkare, man ska inte behöva må dåligt! Kram och lycka till

Har börjat trappa ner för att jag ska byta medicinen till voxra, ska sluta helt med venlafaxinet på måndag. Verkar som nästan alla trappat ner väldigt sakta??

Jag tog 300mg, sedan ner på 150mg samtidigt som Voxra lades in på 150mg under 7dagar. Sedan i Onsdags gick jag ner till 75mg och ska på måndag sluta helt. 

 

Just nu mår jag piss och kan knappt hålla tårarna tillbaka. Frågan är om det blir ännu värre när jag inte tar någon venlaflaxin alls sen på måndag... :S