30+ som kämpat mer än ett år för syskon

Självklart - jag är inte nödbedd!
Det finns olika varianter på insemination, men där jag gick (sophiahemmet i sthlm) får man lätt hormonstimulering med antingen pergo eller puregon, övervakning av ägglossningen med vul, och så "tvättas" spermierna innan insemineringen.
Så man gör det i en vanlig menscykel, men boostar ägglossningen lite med lite hormoner, inte alls samma mängder som vid IVF.
Det är alltså inte samma påfrestning på kroppen som ett IVF-försök, och det är VÄLDIGT mycket billigare. Jag har hört att andrologen på Sophiahemmet också gör insemination för 500 kr. 
Fördelen jämfört med IVF är
- billigare. Väldigt mycket billigare.
- behändigare. Inte alls samma procedur eller ingrepp som IVF, och inte samma påverkan på kroppen.
Nackdelarna är
- mindre chans att bli gravid än IVF. Chansen är troligen hyfsat stor ändå för er om ni blivit gravida på 1800-talssättet tidigare, men vet man orsaken till problemen med att bli gravid kan det ibland vara meningslöst att försöka med insemination.
-  om man har begränsad tid kan månaderna med insemination möjligen vara bortslösade. 

Vanligen gör man max tre försök, sen går man över till IVF. Vi lyckades på fjärde inseminationsförsöket ...  
Man kan också göra insemination i ostimulerad cykel, och på en del ställen övervakas inte ägglossningen med vul. Det senare är lite märkligt då man vill ha koll på hur många ägg som lossnar. Har man kört med pergo eller puregon får de inte inseminera om det är fler än två mogna ägg (eller om det till och med var ett). Och det är ju svårt att veta om man inte ser efter, tänker jag?

*vinkar till alla och håller tummarna väldigt hårt* 

Hmm.. Jag hade värsta ÄL-flytningarna igår och har ju haft en hel del molningar i magen på vänster sida sista dagarna, så trodde kanske att det var på G.. Tempar inte men ÄL-testerna har blivit allt starkare och det var nästan två lika starka streck igår men inte så att jag skulle säga positivt. I kväll var det suuupersvagt så jag vet inte om det gått tillbaka eller om ägget kanske släppte igår om jag har tur.. Nu klurar jag på om jag borde fortsätta testa eller om jag helt enkelt ska våga lita på att jag faktiskt haft ÄL.. Vet att mina LH-stegringar varit korta förr så.. Har också haft mer finnar och ökad lust så.. Kanske ska jag våga hoppas lite i à fall

Marge: Insemination.. Vad innebär det i praktiken? Alltså, tar de mannens simmare och hjälper till att få in dem hela vägen eller måste de fortfarande hitta fram genom äggledarna typ? Kanske lite knäpp fråga, men är totalt okunnig på detta område..

Tack marge för ditt svar!

Fick min mens imorse, så nu är man knäckt igen. Nu har vi bara en pergukur kvar. Har mailat ivf kliniken för att få veta vad som händer om denna inte lyckas, måste vi vänta till hösten lr om vi får köra på med pergo under sommaren, känns inte bra att pausa jag vill inte det, då finns det ju ingen chans alls till bäbis, jag vill göra allt jag kan!
Kram på er

Hej mina vänner...här kommer ännu en 30+ som oxå längtar efter ett syskon. Vi har försökt i två år nu med lite olika resultat: Blev gravid efter att vi försökt ett halvår men sedan blev det ett utomkvedes. Tog ett år innan jag blev gravid igen och det resulterade i ett missfall i december förra året. Sedan gjorde vi ett uppehåll på några månader innan vi började hoppas igen. Men än så länge går det inte så bra. Försöker förlika oss med tanken på att vi inte kan få fler barn, Samtidigt är vi otroligt tacksamma för vår son och kan inte ens försöka förstå hur de känner som kämpar kämpar och aldrig nånsin får bli föräldrar. Det måste vara grymt! Jag vet bara vilken ångest och sorg jag känner när jag ser nån som är gravid eller drar en barnvagn. En del säger: Tänk inte så mycket på det!" Men det är lätt att säga men svårt att göra. jag blir så j-la ledsen när mensen kommer...och otroligt provocerad när folk letar efter tecken att jag är gravid. Efter utomkvedes så blev det ganska obvious att vi försöker och nu är det ju länge sedan...men sluta glo...jag är INTE gravid och NEJ jag kör inte bilen från festen för att jag är GRAVID...jag kan ha kul utan sprit...

Peppa mej, någon???

Hej och välkommen. Jag beklagat dina missfall..det är verkligen jobbigt att gå igenom och kanske särskilt då man försökt under så lång tid

Vi har oxå försökt i lite mer än två år, äter pergotime nu, men det verkar inte ge ngra resultat på mig, ska börja med sista kuren (vad jag vet nu) på fredag. Funkar inte det så..jaa, betala för ivf lr bara på ngt vis acceptera att man inte kan få fler barn? men vi vill ju så himla gärna ge vår dotter ett syskon..

Jag är så dålig på att peppa, det enda jag brukar tänka är ju att vilken himla tur att det här blev på andra barnet och inte första!! det är de enda som kan göra att det känns lite bättre i hjärtat, men..det hindrar inte känslan över hur ledsen man är att det inte funkar denna gång, då man försökt så länge, varför går det inte??

Kram på dig

Hej Nannis! Vad tråkigt att det inte funkar för er (heller). Känner igen mig i det där att folk letar gravidtecken på en och det är inte sällan som jag ser att de tittar på min mage innan de överhuvudtaget tittar mig i ögonen och hälsar. Plus att jag med ojämna mellanrum får frågan om jag är gravid... Men jag försöker att inte bry mig och det går faktiskt rätt bra. Mr Fisk och jag  vet ju hur det ligger till och vad som gäller, det är huvudsaken.

Även vi har en ljuvlig son som vi har fantastisk mycket glädje av och jag tänker ofta att jag är så otroligt tacksam över honom. Vi har nog landat rätt bra i tankarna att vi kanske bara får D och att det inte blir syskon. Vi pratar ofta om fördelarna med att ha ett barn så tanken känns inte alls främmande. Jag har alltid känt att jag skulle vilja ha många barn, men jag har ingen lust att vara gravid. Inte vill jag hålla på att kämpa så här för att bli gravid heller så jag har redan accepterat att vi inte kommer bli en stor familj. Men visst vore det roligt att få föda barn igen och få en liten bebis.

Nannis - Ang pepp så får vi göra vad vi kan för att hjälpa varandra. Personligen känner jag att det handlar om två olika sorters besvikelser: besvikelsen över att mensen kommer varje månad och besvikelsen över att det kanske inte blir syskon alls. Jag tycker iaf att det blir lättare att bearbeta känslorna efter att jag delade upp det så. Besvikelsen över att kanske inte få syskon försöker jag (vi!) vända till att se fördelarna med att ha ett barn, som jag sa tidigare. Sen tycker jag också att det handlar om att se sig själv som en en-barns-familj och känna att det är helt okej. Det funkar också bra tycker jag.

Däremot har jag svårare att hantera den omedelbara besvikelsen som kommer när mensen trillar in eller när det blir tydligt på tempkurvan att det inte blev något den här månaden heller. Jag försöker nog helt enkelt att fylla livet med annat än göra-barn-tankar. Nu har jag lagt bort termometern för den här sommaren och kommer bara tänka på syskon när det väl är ÄL, om det nu blir någon sådan. Livet är så mycket mer än att bara jaga pluss. Jag försöker tänka på allt annat i och runt familjen som är så fantastiskt bra och positivt - fylla mig med positiva tankar och känslor.

Det kanske låter superpräktigt och fånigt men det funkar för mig. För mig handlar nog pepp om att peppa till att må bra i situationen, snarare än att lova att ni säkert plussar nästa månad "för det är eran tur". Så här kommer lite pepp från Fru Fisk som ska sluta skriva romaner. logga ut och börja jobba istället.

För egen del kan ÄL vara typ nu. Tempen dippade igår och vi försöker göra vad vi kan för att bättra på oddsen men jag är skeptisk. Varför skulle det funka nu? Nä, jag får nog ta ett par nya besök till akupunktören efter sommaren igen. Det har ju funkat tidigare... tror vi.

Hej alla
Idag ska jag på VUL och se om det lilla lever, annars får jag hoppa in till er (mest bekantingar och några nya ansikten ser jag). Jag har tappat alla symtom, haft färgade flytningar och lite blod i 4 dagar nu. Inte mycket hopp kvar. Tempen är dessutom på väg neråt. Fan!

Är en som har svårt att bli gravid då maken är steril, efter dryga 3år fick vi en dotter, nu har vi gjort IVF och jag blev gravid och är i 7+0 idag, men det känns som det gått åt h-e. Förra grav. för ett år sen slutade i MF på 4+3. Använder donator alltså.

Barbabra - Lycka till idag. Håller varenda tumme för positivt besked. *kram*

Tack F, jag har väl endast en pyttestrimma hopp kvar, men känner nog innerst inne att det är över för den här gången.